Deprimerad? - Få hjälp med depression hos Mindler

När du är deppig kan livet upplevas tungt, meningslöst och uttröttande. Det är vanligt att känslan av glädje och lust minskar, om så är fallet kan det vara bra att läsa på om depression.

Mindler kan hjälpa att dig förstå att kartlägga din depression, samt ge tips om vilka verktyg som krävs för att du ska börja må bättre.

Skribent: Emelie Blad – legitimerad psykolog.

Depression

Prata med en psykolog online hos Mindler

  • Videosamtal för 100kr kronor (eller frikort)

  • Arbeta på egen hand med våra självhjälpsprogram (IKBT)

  • Ingen väntetid

  • Mindler är en del av primärvården

Nedan ser du psykologer hos Mindler som arbetar med Depression

Vi har flera psykologer som kan hjälpa dig

Vad är depression?

En depression är ett namn på en psykisk ohälsa som kännetecknas av övervägande negativa känslor och tankar. Många gånger kan en depression komma smygande, och märks inte alltid förrän symtomen blivit väldigt tydliga. I Sverige drabbas 20%, alltså var femte person, av en depressionsdiagnos någon gång i livet.

Tecken och symptom på att du eller en närstående kan vara deprimerad:

  • Nedstämdhet – ex. att vara ledsen, gråta mer än vanligt.

  • Orkeslöshet – minskad vilja-eller ork att göra grejer.

  • Apati – känns sig likgiltig eller obrydd.

  • Sömn – antingen mer eller mindre än vanligt.

  • Ångest – ökad oro/ångest, läs mer om kombinationen till depression.

  • Irritation eller ilska

  • Koncentrationssvårigheter

  • Självskadebeteende – dödstankar eller missbruk.

  • Låg självkänsla – vanligt kopplat till ex. sexlust.

  • Förändrad aptit

Om du känner igen dig själv eller någon närstående i flertalet av dessa symtom, så är det en god idé att söka hjälp för att få vidare stöd. Mindler erbjuder videosamtal med psykolog i kombination med självhjälpsprogram. Boka psykolog utan väntetid – vanlig patientavgift & frikort gäller – klicka här.

“Så pratar en deprimerad”

Det är inte säkert att den som drabbas av depression förstår och kan berätta vad hen upplever. Ibland kan det istället yttra sig i små kommentarer eller uttryck, som signalerar att hen inte mår bra. Exempel på detta kan vara:

“Jag orkar tyvärr inte ses idag heller”

“Just nu känns allt så meningslöst”

“Det känns inte lika kul längre”

“Jag är bara så trött hela tiden”

Var vaksam när någon av dina närstående uppvisar sänkt humör under en längre period. Det kan även yttra sig i förändrade rutiner; att din närstående avbokar träffar allt mer regelbundet, drar sig undan, är mindre pratsam och inte längre utför intressen och aktiviteter som hen brukar göra.

Läs mer om hur man stöttar en deprimerad person här.

Varför blir man deprimerad?

Det finns många orsaker till varför en person drabbas av en depression. Oftast beror det på många olika små eller stora orsaker som tillsammans resulterar i ett försämrat mående. När flera förändringar sker på kort tid kan detta påverka måendet. Även förändringar som upplevs positiva på många sätt, så som att skaffa barn, flytta eller byta jobb, kan bidra till depression då det blir många förändringar att hantera på en gång. De grundligaste orsakerna brukar kunna förklaras med biologiska och/eller psykologiska faktorer.

Biologiska faktorer

Ur ett biologiskt perspektiv kan depression beskrivas som en kemisk obalans i hjärnan. Denna obalans består av att det finns för lite av signalsubstanserna serotonin, dopamin och/eller noradrenalin. Dessa signalsubstanser är essentiella i vårt fungerande; kring hur vi tänker, känner, upplever och minns vad vi är med om. En konsekvens av att ha för lite av dessa substanser tenderar göra våra tolkningar negativa i högre grad. Vi brukar prata om de “negativa glasögonen”, genom vilka vi upplever vår omgivning och situation tyngre och mindre positiv. Brist på vitaminer, mineraler eller hormonell obalans i kroppen kan också utgöra en orsak till depression. Särskilt brist på D-vitamin har förknippats med ett sänkt mående. Om du eller någon närstående upplever symtom på depression rekommenderas därför en läkarundersökning och eventuell provtagning, eftersom många biologiska brister kan behandlas.

Psykologiska faktorer

Det kan finnas många psykologiska orsaker bakom en depression, som också varierar beroende på person och situation. Ibland kan depressionen vara triggad av en utlösande livshändelse, medan den i andra fall byggs upp långsamt av flera mindre, inte lika tydliga, omständigheter. I dessa fall kan det till och med vara svårt att själv förstå varför en mår som en gör. Det är viktigt att komma ihåg att inga orsaker är mer eller mindre berättigade för en depression – att vi alla reagerar olika på livets faser och har lika stor rätt att få hjälp att må bättre. Om du önskar mer hjälp att rodda i dina tankar kring ditt mående, så är du varmt välkommen att boka ett besök med oss.

Den onda cirkeln – en förklaringsmodell över hur en depression kan fungera

Det är lätt hänt vid en depression, när allt känns tyngre, att en drar sig undan från flera av vardagens krav. Det börjar oftast med att en slutar med sådant som är lätt att säga nej till – att träffa vänner, ta sig iväg till träningspasset eller fortsätta det där projektet. Det som först prioriteras bort är det som brukade vara roligt, och som brukade ge energi. Istället läggs energin på det som “måste” och “borde” göras – arbete, städ, tvätt – men som i sin tur inte ger så mycket energi tillbaka.

Den onda cirkeln drar igång när de roligare och lättsammare aktiviteterna byts bort mot det som “måste” göras, vilket gör att en dräneras på allt mer energi utan att få energi tillbaka. Ju mindre roliga och lättsamma aktiviteter som utförs, desto mer vaknar de negativa tankarna och känslorna i en depression. Allt blir tyngre och svårare. När en hamnar i den onda cirkeln är det lätt att falla djupare i sin depression. Det kan vara svårt att bryta den onda cirkeln på egen hand. Det är hjälpsamt att ha vänner eller familj som hjälper till att peppa till aktiviteter som brukade vara roligt, för att bryta mönstren och med tiden återfå positiv energi igen. Vi på Mindler hjälper dig gärna att kartlägga och förstå din onda cirkel, så att vi kan ge dig verktygen att ta dig ur den.

Hur kan en depression te sig – olika grader

Depression diagnostiseras i sin grundläggande form som egentlig depression. En egentlig depression kan delas upp på olika sätt, men ett av de vanligaste sätten är att gradera en depression som lindrig, medelsvår eller svår. Graderna används främst för att beskriva funktionsnivå och intensitet av symtom, vilket innebär att en person med depression kan pendla mellan de olika graderna under olika perioder.

Mild depression

En mild, även kallad lätt eller lindrig, depression kan lätt blandas ihop med nedstämdhet – med skillnaden att lindrig depression är mer ihållande. Vid lindrig depression är samma symtom förekommande men i lägre grad och mer subtila. Detta innebär att utåt sett kan en person med lindrig depression verka välfungerande, då de ofta har fortsatt arbetsförmåga och goda relationer. Inåt sett kämpar dock personen med varierande grad negativa tankar och känslor.

Medelsvår depression

En medelsvår, även kallat måttlig, depression innebär att din vardag blir allt svårare att hantera. De negativa känslorna och tankarna tar över så pass att det blir svårare att dölja för den närmaste omgivningen. Det kan vara tungt att orka umgås med vänner, då de sociala kraven ofta upplevs alltför tunga.

Svår depression

Vid svår, även kallat djup, depression är din vardag påtagligt begränsad. Förutom de minskade sociala kontakterna så är fler tecken att det kan vara svårt att ta sig till jobbet, arbeta eller till och med äta och dricka. Sömnen är oftast tydligt påverkad av det sänkta måendet, och det är tydligt för omgivningen runt om att det är svårt att få vardagen att fungera. Det blir svårt att tillgodose både egna behov och samhällets krav.

Läs mer om skillnader mellan mild, medelsvår och svår depression.

Olika typer av depressioner

Det finns många sätt att beskriva en depression. För att underlätta har dessa depressioner olika namn beroende på hur de uppkommit eller hur de yttrar sig. Viktigt att minnas är att en depression yttrar sig på olika sätt för olika personer. En depression kan också delas in olika svårighetsgrader: lindrig, medelsvår och svår. Egentlig depression

Egentlig depression är den vanligaste formen av depression. Det är den diagnos som ställs om du uppfyller diagnoskriterierna för depression, det vill säga nedstämdhet och andra symtom under minst två veckor. I dagligt tal kallas detta ofta bara för depression.

Klinisk depression

Klinisk depression är en annan benämning på egentlig depression, det vill säga en depression som uppfyller diagnoskriterierna. Benämningen klinisk depression används främst av läkare och psykologer för att skilja ett medicinskt eller ett psykiatriskt tillstånd från normala episoder av nedstämdhet.

Årstidsbunden depression

Årstidsbunden depression är när depressionen tenderar att återkomma under perioder på året. Vissa har lättare att drabbas av depressioner på exempelvis hösten – då kan detta uttryckas som höstdepression.

Dystymi/Kronisk depression

Dystymi, även kallat kronisk depression, är en form av lindrig men långvarig depression.

Nedstämdhet

Nedstämdhet är upplevelsen av ett sänkt mående, och ett av de allra vanligaste symtomen för depression.

Recidiverande depression

Depressionen klassas som recidiverande när den återkommer efter att personen upplevt en period utan depressiva symtom.

Unipolär depression

Unipolär depression är ett annat ord för depression som inte (till skillnad från bipolär depression) innehåller maniska skov. Bipolär eller manodepressiv

Bipolaritet och manodepressivitet beskriver den typ av depression som präglas av perioder av nedstämdhet och passivitet, varvat med perioder av mani och överdriven upprymdhet. Förlossningsdepression

Förlossningsdepression, även kallat post partum depression är den depression som sker i samband med förlossningen eller första tiden som förälder, och kan drabba även en icke-födande förälder.

Melankolisk depression

Melankolisk depression är en typ av svår depression med större symtombild.

Utmattningssyndrom (tidigare utmattningsdepression)

Utmattningssyndrom är det som tidigare kallades för utmattningsdepression och uppkommer efter en längre tids stress och bristande återhämtning.

Sorg

Sorg är en naturlig reaktion när en person förlorar något. Det skapar nya tankar och känslor och kan påverka en persons mående.

Depression vid PMS/PMDS

Ibland kan man missta depression för PMS/PMDS. Det är viktigt att förstå när man känner sig deprimerad, så att man kan säkerställa ifall det är en depression eller symtom kopplade till PMS/PMDS.

Depression hos unga

Depression som drabbar unga uttrycker sig ofta på olika sätt, beroende på vilken ålder barnet eller ungdomen befinner sig i. Yngre barn kan backa i sin utveckling och tappa nyfikenheten samt lusten att utforska och lära sig, medan äldre barn ofta drar sig undan från sina vänner, tappar fokus och motivationen i skolan. Gemensamt är att många unga uttrycker nedstämdhet i irritation och ilska, och att affektutbrott präglar barnet i allt högre grad. Vissa unga kan även uttrycka självmordstankar, vilket kan vara väldigt oroande för en förälder. Tankar på döden är vanliga i alla åldrar och bör tas på allvar, trots att det oftast inte betyder att barnet kommer försöka ta sitt liv. Våga alltid fråga mer om barnet uttrycker tankar på att ta sitt liv. Nedan listas några av de vanligaste symtomen som kan förekomma vid depression hos unga:

Barn 0-6 år/upp till skolålder

  • Backar i sin utveckling, dvs: vilja bli burna eller matade fastän de lärt sig på egen hand.

  • Leker i allt mindre utsträckning, dvs: lekarna blir allt mindre fantasifulla och passiva.

  • Får ilskeutbrott i större utsträckning än vanligt.

  • Tenderar att bli ökat eller minskat fysiska i sitt närhetssökande.

  • Magont eller värk i kroppen.

Barn 6-13 år

  • Drar sig undan från intressen och det som barnet brukade tycka var roligt.

  • Ägnar sig allt mer åt passiva intressen, exempelvis skärmtid snarare än aktiva lekar.

  • Har mindre intresse att umgås med vänner. 

  • Minskad koncentration och motivation i skolan.

  • Separationsångest.

  • Magont eller värk i kroppen.

Tonåringar 13-19 år

  • Drar sig undan från sina intressen och det som tonåringen brukade tycka var roligt

  • Uttrycker påtaglig lättirritabilitet och ilska utöver det vanliga

  • Ägnar sig åt allt mer passiva intressen och mindre fritidsaktiviteter

  • Minskad koncentration och motivation i skolan

  • Förändrad aptit

Viktigt att minnas är att vissa av dessa tecken inte nödvändigtvis behöver vara symtom på depression, utan kan också bero på utvecklingsfaser eller andra omvälvande förändringar i den unges liv. Vid rådgivning eller oro för ihållande symtom rekommenderas du som förälder att boka ett besök med psykolog för kartläggning och stöd. Önskas stöd till ungdomen skall kontakt med BUP initieras, men önskas stöd för dig som förälder kan du vända dig till oss på Mindler eller din hälsocentral.

Depression hos äldre

Depression som drabbar äldre byggs ofta upp under en längre period, i takt med de livsförändringar som sker vid åldrande. Det kan exempelvis vara ökande fysiska hälsoproblem, försämrad funktionsförmåga, förändrat socialt umgänge och/eller förlust av sina närstående. När livet förändras på flera sätt och kan upplevas alltmer begränsade, är det inte märkligt att reagera med att bli deprimerad. Därtill finns det biologiska faktorer i åldrandet som är kopplade till förändringar i hjärnan, vilket i sin tur ökar sårbarheten inför depression. Nedan listas några av de vanligaste symtomen som kan förekomma vid depression hos äldre:

50+

  • Nedstämdhet

  • Ångest

  • Hopplöshetskänsla

  • Sömnproblematik

  • Värk och/eller smärta

  • Förändrad aptit

Olika behandlingar för depression

Det finns flera sätt att behandla en depression. Enligt de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångest rekommenderas en kombination av flera behandlingar.

För lindrig till medelsvår depression rekommenderas i första hand KBT (kognitiv beteendeterapi) i andra hand IPT (interpersonell terapi) och/eller läkemedelsbehandling. För svår depression rekommenderas behandling med ECT (elbehandling) i kombination med läkemedelsbehandling. Dessa är de behandlingar som enligt forskning har visat bäst effekt för ett förbättrat mående vid depression.

Läs mer om KBT-terapi vid depression här.

Samtalsterapi

Den metod som haft bäst effekt mot depression är behandling/terapi med KBT (kognitiv beteendeterapi). Dessa samtal kan ske antingen på fysisk mottagning eller digitalt, och består av kartläggning, stöd och övningar tillsammans med en psykolog. Hos oss på Mindler kan du boka tid för bedömning inför samtalsterapi.

Antidepressiva läkemedel

Antidepressiva läkemedel innefattas i den läkemedelsbehandling som kan rekommenderas vid depression. Antidepressiva läkemedel ingår i gruppen SSRI, som är en gruppering av substanser som har god evidens vid depression. Läkemedelsbehandling är däremot inte en långsiktig lösning, utan bör kombineras med samtalsterapi.

Träning vid depression

Motion och träning har visat på goda effekter på att både förebygga och underlätta vid depression. Vid lindrig depression har effekterna av träning kunnat jämföras med läkemedelsbehandling och/eller KBT: Detta betyder att regelbunden träning i sin enkelhet kan leda till ett markant förbättrat mående.

Läs mer om depression i kombination med motion.

Sjukskrivning

Många som drabbas av depression och faller in i den onda cirkeln tenderar att lägga så pass mycket energi på att vidmakthålla sin arbetsprestation att det inte finns energi till roliga och återhämtande aktiviteter. I dessa fall rekommenderas sjukskrivning. I samband med sjukskrivningen görs en plan med läkare för att under en tid hjälpa den deprimerade att rehabilitera sig innan återgång till arbetet. Sjukskrivning bör kombineras med samtalsterapi, och kan även därtill kombineras med läkemedelsbehandling.

Elbehandling vid depression

Elbehandling, ECT, är en form av behandling som rekommenderas för svår depression. Den fungerar så att hjärnan ges pulser av elektrisk ström under ett par sekunder, under en behandling av fem till tolv behandlingar.

Självhjälp vid depression kan vara nödvändigt för bättre behandling

Vid lindrig till medelsvår depression finns det mycket som den drabbade kan göra utan professionell hjälp. Att skapa tydliga rutiner för sig själv gällande kost, sömn och motion kan göra en stor skillnad för måendet. Vid depression rekommenderas den drabbade att utföra vad vi kallar är välmåendeaktiviteter – aktiviteter vi mår bra och får energi av. Detta för att bryta den onda cirkeln som kan fördjupa en depression. Vill du ha ökat stöd utan en regelbunden psykologisk kontakt har vi på Mindler IKBT-program i appen som du kan arbeta med självständigt i din egen takt.

Depression under graviditeten

Att bli gravid och vänta barn innebär stora förändringar både fysiskt och psykiskt som blivande förälder, oavsett om du själv bär barnet eller ej. Fysiskt förändras den födande personens kropp, vilket kan upplevas begränsande och kvävande. Psykiskt behöver både födande och icke-födande föräldrar förhålla sig till nya livsroller, vilket både kan vara ovant och skrämmande. Dessa negativa känslor och tankar kan lätt hamna i konflikt med den glädje och lycka en tycker att en borde känna, vilket utgör en sårbarhet att utveckla depression.

Läs mer om graviditet i kombination med depression här.

Deprimerad partner under graviditeten

Det är inte bara födande föräldrar som kan drabbas av depression under graviditet eller efter förlossning. Även icke-födande föräldrar genomgår stora omställningar i skapandet av sin nya föräldraroll samt förändringar i roller inom arbete, relationer och fritid.

Depression efter förlossningen

En depression som sker efter förlossningen kan drabba både födande och icke-födande föräldrar. Depressionen i sig skiljer sig inte märkbart från en vanlig depression, men med tillägget att en förlossningsdepression också behöver ha behoven av ett litet spädbarn samt omställningen föräldraskapet innebär, i beaktning.

Mindlers test för depression

Om du känner igen dig eller någon närstående i det vi beskrivit ovan så rekommenderar vi att utföra vårt depressionstest. Testet ger inte en garanterad bedömning, men en indikation på vilken grad av depression du kan vara drabbad av. Önskar du en proffessionellbedömning och/eller fortsatt hjälp i ditt mående, så rekommenderar vi att boka en tid med en av våra psykologer.

Klicka här för att komma till Mindlers depressionstest.

Om skribenten Emelie Blad

Majoriteten av Mindlers patienter söker hjälp för just depression/nedstämdhet. Som psykolog får man höra och ta till sig många olika känslor och tankar kring patienters måenden. När jag har skrivit artikeln så har jag tagit hänsyn till tidigare samtal med patienter och försökt vinkla texten så att den kan hjälpa så många som möjligt som inte mår så bra” – Emelie Blad.

Emelie Blad är legitimerad psykolog och har studerat vid Stockholms Universitet.

Emelie Blad - Psykolog Mindler