Skillnad mellan mild, medelsvår och svår depression

Mild även kallad lindrig eller lätt depression, är en form en ihållande nedstämdhet.

Medelsvår, även kallad måttlig depression, är en djupare form av depression än den milda, men inte så påtaglig att den klassas som svår depression.

Svår depression kallas även djup depression, och är den tyngsta formen av en depressionsepisod. 

De tre olika graderna av depression skiljer sig inte nämnvärt från varandra i innehåll, mer än att symptomen blir allt tydligare och mer intensiva när depressionen fördjupas. Graderna baseras på vilken funktionsnivå personen har, samt symptomens styrka. Eftersom att symptomen och funktionsnivån kan variera över tid, så betyder att en person kan pendla mellan olika grader av depression under olika perioder.  

En person med mild eller lätt depression kan utåt sett verka välfungerande med fortsatt arbetsförmåga och goda relationer, men kämpar inombords med negativa tankar och känslor. När depressionen övergår till att bli medelsvår blir vardagen allt svårare att hantera. De negativa känslorna och tankarna tar över så pass att det blir svårare att dölja för den närmaste omgivningen. För en person med medelsvår eller måttlig depression kan det bli tungt att orka umgås med vänner, då de sociala kraven ofta upplevs alltför tunga. 

När depressionen övergår till svår eller djup depression, så blir vardagen ännu mer begränsad. Att umgås med vänner har oftast helt åsidosatts. Känslan av meningslöshet tar över alltmer. Det är en kamp (om inte omöjligt) att ta sig till jobbet, arbeta eller till och med äta och dricka. Sömnen är oftast tydligt påverkad av det sänkta måendet, och det är tydligt för omgivningen runt om att det är svårt att få vardagen att fungera. Den drabbade kämpar med att tillgodose både egna behov och samhällets krav.

Vid mild samt lätt depression rekommenderas i första hand KBT (kognitiv beteendeterapi), vilket innebär att få stöd, övningar och verktyg från en psykolog. Det finns även mycket som går att göra på egen hand – att skapa tydliga rutiner för sig själv gällande kost, sömn och motion kan göra en stor skillnad för måendet. Träning har vid mild depression kunnat jämföras med läkemedelsbehandling och/eller KBT. Detta betyder att regelbunden träning i sin enkelhet kan leda till ett markant förbättrat mående. Att våga prata med någon närstående eller psykolog om hur du mår är också en viktig del för att känna sig mindre ensam, och få verktyg för att må bättre. Det är viktigt att söka hjälp tidigt, så att depressionen inte riskerar att fördjupas. 

Även vid medelsvår samt måttlig depression rekommenderas KBT och i andra hand IPT (interpersonell terapi), ibland även i samband med läkemedelsbehandling. Att ta antidepressiva tillsammans med sin KBT-behandling kan vara väldigt gynnsamt för att hjälpa personen att tillgodose sig terapins verktyg – något som annars kan vara svårt när depressionen tar all energi. Vid mild eller medelsvår depression har vi på Mindler både närvarande psykologer samt IKBT-program i appen som du kan arbeta med självständigt i din egen takt. För måttlig depression kan det i vissa fall vara aktuellt med sjukskrivning.

Vid svår depression är den drabbade i många fall i behov av sjukskrivning under sin rehabilitering. Mest hjälpsamt för personer med svår eller djup depression har påvisats vara behandling med ECT (elbehandling) i kombination med läkemedelsbehandling. Upplever du eller någon närstående tankar eller planer på att skada dig själv uppmanar vi dig snarast att uppsöka psykakuten eller ringa 112. Det finns hjälp att få!

Om du är osäker och vill veta mer om vilken grad av depression du eller en anhörig upplever, så rekommenderar vi att utföra vårt depressionstest. Testet ger inte en garanterad bedömning, men en indikation på vilken grad av depression du kan vara drabbad av. Önskar du en professionell bedömning och/eller fortsatt hjälp i ditt mående, så rekommenderar vi att boka en tid med en av våra psykologer.