Generellt så kännetecknas depression av övervägande negativa känslor och tankar.
Vad kännetecknar de olika graderna av depression?
Mild depression
Mild även kallad lindrig eller lätt depression, är en form en ihållande nedstämdhet.
Tecken vid lindrig depression kan vara:
Nedstämdhet, känna sig ledsen eller sorg.
Minskat intresse för exempelvis skola, jobb eller hobbys.
Minskad energi
Förändrad aptit
Sämre självkänsla
Sämre sömn
Ökad oro/irritabilitet
Medelsvår depression
Medelsvår, även kallad måttlig depression, är en djupare form av depression än den milda, men inte så påtaglig att den klassas som svår depression.
Symtom vid måttlig depression kan vara:
Ihållande nedstämdhet dagligen – har pågått i mer än 14 dagar.
Minskat intresse för aktiviteter – personen börjar dra sig undan.
Låg energi – allting blir till ett jobbigt projekt ex. tandborstning/matlagning.
Förändrad aptit – leder oftast till viktned-eller uppgång.
Tidigare självkänsla blir betydligt sämre – tankar kring att man vill sluta existera kan uppkomma.
Sömnproblem – ändringar i dygnsrytmen kan bli vanligt.
Synlig till märkbar oro/irritailitet gentemot omgivningen.
Svår depression
Svår depression kallas även djup depression, och är den tyngsta formen av en depressionsepisod. Tecken vid djup depression kan vara:
Ihållande depression – har pågått i mer än 14 dagar.
Intresse för det som tidigare gjort en glad är helt-eller nästintill helt borta.
Låg energi – svårt att ta itu med basala ting som ex. tandborstning/föda.
Förändrad aptit – märkbart förändrad viktned-uppgång.
Självkänsla kan i stort sett vara utraderad – tankar och planering kring att sluta existera/självmord är vanligt.
Sömnproblem – sover mycket med oregelbunden rytm.
Irritabilitet och pessimism gentemot omgivning.
Hur urskiljer sig de olika depressionerna?
De tre olika graderna av depression skiljer sig inte nämnvärt från varandra i innehåll, mer än att symptomen blir allt tydligare och mer intensiva när depressionen fördjupas. Graderna baseras på vilken funktionsnivå personen har, samt symptomens styrka. Eftersom att symptomen och funktionsnivån kan variera över tid, så betyder att en person kan pendla mellan olika grader av depression under olika perioder.
Hur vet jag om jag lider av mild eller medelsvår depression?
En person med mild eller lätt depression kan utåt sett verka välfungerande med fortsatt arbetsförmåga och goda relationer, men kämpar inombords med negativa tankar och känslor. När depressionen övergår till att bli medelsvår blir vardagen allt svårare att hantera. De negativa känslorna och tankarna tar över så pass att det blir svårare att dölja för den närmaste omgivningen. För en person med medelsvår eller måttlig depression kan det bli tungt att orka umgås med vänner, då de sociala kraven ofta upplevs alltför tunga. Den här graden av depression kan hänvisas till dystymi, en form av kronisk depression med mildare symtom, men som istället utmärker sig genom att pågå under längre tid konstant.
Hur vet jag om jag lider av medelsvår eller svår depression?
När depressionen övergår till svår eller djup depression, så blir vardagen ännu mer begränsad. Att umgås med vänner har oftast helt åsidosatts. Känslan av meningslöshet tar över alltmer. Det är en kamp (om inte omöjligt) att ta sig till jobbet, arbeta eller till och med äta och dricka. Sömnen är oftast tydligt påverkad av det sänkta måendet, och det är tydligt för omgivningen runt om att det är svårt att få vardagen att fungera. Den drabbade kämpar med att tillgodose både egna behov och samhällets krav.
Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Hur skiljer sig behandling åt mellan de olika grader av depression?
Vid mild samt lätt depression rekommenderas i första hand KBT (kognitiv beteendeterapi), vilket innebär att få stöd, övningar och verktyg från en psykolog. Det finns även mycket som går att göra på egen hand – att skapa tydliga rutiner för sig själv gällande kost, sömn och motion kan göra en stor skillnad för måendet. Träning har vid mild depression kunnat jämföras med läkemedelsbehandling och/eller KBT. Detta betyder att regelbunden träning i sin enkelhet kan leda till ett markant förbättrat mående. Att våga prata med någon närstående eller psykolog om hur du mår är också en viktig del för att känna sig mindre ensam, och få verktyg för att må bättre. Det är viktigt att söka hjälp tidigt för depression, så att depressionen inte riskerar att fördjupas, eller blir återkommande/recidiverande.
Även vid medelsvår samt måttlig depression rekommenderas KBT och i andra hand IPT (interpersonell terapi), ibland även i samband med läkemedelsbehandling. Att ta antidepressiva tillsammans med sin KBT-behandling kan vara väldigt gynnsamt för att hjälpa personen att tillgodose sig terapins verktyg – något som annars kan vara svårt när depressionen tar all energi. Vid mild eller medelsvår depression har vi på Mindler både närvarande psykologer samt IKBT-program i appen som du kan arbeta med självständigt i din egen takt. För måttlig depression kan det i vissa fall vara aktuellt med sjukskrivning.
Vid svår depression är den drabbade i många fall i behov av sjukskrivning under sin rehabilitering. Mest hjälpsamt för personer med svår eller djup depression har påvisats vara behandling med ECT (elbehandling) i kombination med läkemedelsbehandling. Upplever du eller någon närstående tankar eller planer på att skada dig själv uppmanar vi dig snarast att uppsöka psykakuten eller ringa 112. Det finns hjälp att få!
Test för depression – få reda på ett ungefär om vilken grad av depression
Om du är osäker och vill veta mer om vilken grad av depression du eller en anhörig upplever, så rekommenderar vi att utföra vårt depressionstest. Testet ger inte en garanterad bedömning, men en indikation på vilken grad av depression du kan vara drabbad av. Önskar du en professionell bedömning och/eller fortsatt hjälp i ditt mående, så rekommenderar vi att boka en tid med en av våra psykologer.
Kan grader av depression förändras till och från?
Det är viktigt att poängtera att de flesta personer drabbade av depression kan uppleva både bättre och sämre stunder. Det är inte ovanligt att man pendlar mellan mild till medelsvår, eller från medelsvår till svår (mild till svår depression är ytterst ovanligt). Det kan bero på olika typer av händelser, Ex:
Årstider har en effekt på människors mående, de flesta personer upplever ett förändrat mående till och från vid olika årstider. En psykolog kallar detta årstidsbunden depression, Ex. kan man ha mild depression under vintern, medan man upplever ett symtomfritt mående under vår-eller sommar
Depression när man är gravid och vid förlossning, påverkar kvinnans mående negativt, vilket i sin tur kan påverka måendet i relationen eller familjen. Därmed skapas det en ond cirkel. Vid sådana fall finns det stor risk att kvinnans depression ter sig svårare.
Vid bipolär sjukdom kan en manisk period urarta och personen kan göra en del grejer hen ångrar och får ångest för. Detta kan leda till en svårare depression, när manin är över och grubblandet tar över.