DYSTYMI

Nedan kan du läsa djupare om dystymi. Läs våra psykologers samlade erfarenheter och hur Dystymi drabbar allt fler i större utsträckning. Ladda ner vår app om du önskar boka in ett psykologsamtal.

Mindler är Sveriges största digitala psykologmottagning. Vi är en del av primärvården vilket innebär att ett samtal med någon av våra psykologer kostar som ett vanligt vårdbesök.

Prata med en psykolog online hos Mindler

  • Videosamtal för 250 kronor (eller frikort)
  • Arbeta på egen hand med våra självhjälpsprogram

Ladda ner appen och boka ett samtal med någon av våra 250 psykologer redan idag. Vi garanterar dig en tid inom 24 timmar.

Boka ett möteBoka ett möteBoka ett möte

Vad är dystymi?

Dystymi är en form av mild men väldigt långvarig depression. Dålig självkänsla, trötthet, lättirritation och en känsla av att vara otillräcklig är några av de vanliga känslolägen en person med dystymi genomgår.

Det är vanligt med social fobi hos personer med dystymi, eftersom att de ofta är blyga, har en negativ självbild och en låg förväntan på tillvaron och orsakerna bakom tros vara komplexa. Många gånger ligger grunden i en otrygg anknytning där personen inte har lärt sig att hantera sina känslor och därför är mycket stresskänslig och ofta fylld av prestationsångest. 

Vad betyder kronisk dystymi?

Dystymi i sig klassas som ett kroniskt depressionstillstånd. Ett kroniskt tillstånd innebär ett ihållande och oförändrat tillstånd i minst 2 år. Att vara kroniskt långvarigt deprimerad är ett signalement för dystymi, som klassas som en låggradig kronisk depressionssjukdom. Även om en person som lider av dystymi kan ha bättre och sämre dagar så är tillståndet mer eller mindre konstant. 

Vilka är symptomen för dystymi?

Dystymi kan yttra sig på olika sätt för olika individer. Personen behöver ha långvariga problem med minst två av följande kriterier uppfyllda:

  • Koncentrationssvårigheter och/eller problem med att ta beslut
  • Känslor av hopplöshet
  • Blir lätt irriterad
  • Ökat/minskat sömnbehov
  • Ökad/minskad matlust
  • Negativ självbild 
  • Skuldkänslor 
  • Låg på energi och svaghetskänsla

Något som är kännetecknande för alla depressionssjukdomar, och således även dystymi, är att den drabbade ofta drar sig undan sitt sociala liv där sociala aktiviteter som personen annars tycker om inte längre är lockande. En person som lider av dystymi kan ha svårt att utföra sina vardagliga sysslor, samt ha svårt att avsluta påbörjade projekt på grund av energilöshet.

Hur ställs diagnosen dystymi?

För att kunna ställa en diagnos för dystymi så behöver patienten ha upplevt minst 2 av ovanstående symtom ihållande under minst 2 års tid. För barn och ungdomar så behöver tillståndet ha varit ihållande under minst 1 år, samt att patienten inte har upplevt någon förbättring av sitt tillstånd under en längre tid än 2 månader åt gången under sjukdomsperioden. Dystymi kan vara svår att upptäcka både för personen som upplever problemen och för omgivningen, eftersom att sjukdomen är mer lågmäld än en vanlig depression.

Behandling av dystymi

Efter att diagnos är fastställd för dystymi, så finns det olika behandlingsmetoder som kan vara till hjälp för den drabbade. Eftersom att depressionssjukdomar är kännetecknande av en störd balans i hjärnans serotonin- och noradrenalin system så kan man ofta behöva kombinera behandlingsmetoder för att hjälpa patienten.

Det finns många forskningsstudier som också menar på att det finns ett samband mellan sömnproblem och depressionstillstånd likt dystymi, där patienten ofta har en kort REM-sömn och inte blir fullt utvilad efter sömn. I ett första behandlingsstadie bör patienten få hjälp med att utreda sitt sömnmönster och därefter vid behov, insättning av läkemedel som hjälper den drabbade att sova på nätterna.

Motion och en god kostöversikt har också visat sig ge goda resultat enligt forskning, förutsatt att den drabbade kan uppehålla en kontinuerlig motionsträning under minst 12 veckor. Man har sett att effekten av träning och motion kan hålla kvar sig under 48 timmar efter träningstillfället. Anledningen till detta tros vara att hjärnans celler minskar vid långvarig dystymi och att träning hjälper hjärnan att växa nya celler.

Många läkare väljer att sätta in SSRI-preparat i första hand, men detta bör undvikas tills man testat sig fram med andra metoder. Detta eftersom att det ännu inte är klarlagt huruvida dessa läkemedel fungerar och enligt studier så är det enbart ca 30-40 % som upplever en förbättring efter insättning av SSRI preparat.

Något som ofta rekommenderas i behandlingen av dystymi är KBT (kognitiv beteendeterapi) där patienten får hjälp att lära känna igen sina egna känslo- och tankemönster. För vissa patienter så behövs det även mer djupgående terapi, för att kunna gå till kärnan med varför depressionstillståndet uppkommit. Underliggande faktorer är ofta en störd och otrygg anknytning som patienten behöver hjälp att bearbeta.

Orsaker till dystymi

Dystymi uppstår oftast som en följd av svåra livshändelser tidigt i livet. Kännetecknande för många patienter som lider av dystymi är en otrygg hemmiljö under uppväxten. Många gånger är det ett underliggande trauma som inte har blivit bearbetat som med tiden leder till kroniska depressionstillstånd. Det är vanligt att dystymi debuterar i tonåren och som ung vuxen, där det är vanligt att man bygger sin känsla av identitet.

Patienter som lider av dystymi har ofta en låg självkänsla och lider av negativa tankemönster som man ofta kan spåra tillbaka långt i barndomen. En otrygg hemmiljö tros vara den största bidragande faktorn till utvecklandet av långvariga depressionsproblem. Personer som lider av dystymi har ofta en negativ förväntan på både sig själv och sin omgivning och har svårt att bryta detta tankemönster. Dystymi har visat sig vara vanligare hos flickor än hos pojkar och studier har inte kunnat fastställa den fulla anledningen till detta.

Är dystymi ärftligt?

Dystymi och andra tillstånd av depression har visat sig vara vanligare förekommande i familjer där depression är vanligt. Vissa individer har enligt studier visat sig vara mer sårbara för depression, där den biologiska motståndskraften kan vara svagare om det finns inom familjen sedan tidigare. Därför spelar den ärftliga faktorn in till viss del och är säkerligen inte obetydlig, men den främsta orsaken tros ligga i psykosociala faktorer där en krishändelse under barndomen med tiden utvecklas till depression. 

Att leva med dystymi

För en person som lider av dystymi så kan de vardagliga momenten vara svåra att genomföra. Många gånger åligger en konstant känsla av nedstämdhet vilket leder till en minskad vilja att göra sådant som man annars tycker om. Att inte vilja vara med på sociala aktiviteter leder ofta till att personer med dystymi blir mer och mer ensamma.

Personer med dystymi lever ofta i en konstant känsla av ledsamhet där det är svårt att hitta motivation. Även om dystymi klassas som en mildare, långvarig depression så är det minst lika förödande och handikappande med tiden som en tuffare, kortvarig depression. Eftersom att personen ofta har en negativ förväntan på omgivningen och sig själv så kan detta mönster vara mycket svårt att bryta. Även om personen kan uppleva kortare perioder med ett förbättrat tillstånd så håller dessa perioder sällan i sig under längre tid.

Vardagsmoment som att betala räkningar, hålla hemmet städat, hygien och matlagning kan vara svåra att ha balans på. Att inte kunna genomföra vardagsmoment leder till att den drabbade får ännu sämre självkänsla och känsla av att inte kunna hantera sig själv och sitt liv. 

Dystymi och tarmbesvär

Mag- och tarmbesvär är ofta relaterade till långvarig stresspåverkan och detta är inte ovanligt för personer som lider av dystymi. Vanligt förekommande mag- och tarmbesvär som drabbar personer med dystymi är bland annat:

  • Magkatarr 
  • IBS
  • Gasig mage
  • Förstoppning
  • Diarré

Att gå runt med långvarig inre stress och oro påverkar i de allra flesta fall magen förr eller senare. Dessa tillstånd kan också förvärras i de fall där patienten äter läkemedel som försurar tarmfloran hos patienten.

Genom att se över patientens kostmönster så kan man hjälpa patienten att upprätthålla en god tarmflora. Magbesvären brukar också bli bättre i samband med att patienten lär sig att hantera sina känslor, eftersom att stress och oro leder till ont i magen och spänningar i magområdet.

Skillnaden mellan depression och dystymi

Det kan vara svårt att skilja på en vanlig depression och dystymi. Skillnaden ligger främst i att dystymi ofta är mildare men som fortlöper till att bli ett mer eller mindre kroniskt tillstånd (över 2 år), medans en depression kan vara djupare men inte lika långvarig. Dystymi har ofta sin debut i yngre åldrar och tenderar att smygandes bli sämre genom åren.

Något som är vanligt förekommande för personer som har fått diagnosen dystymi, är så kallade dubbel-depressioner. Detta innebär en kombination av personens vanliga lågmälda tillstånd och ev svårare depression, samtidigt. En egentlig depression har liknande symtom som dystymi men mer kortvariga, där följande symtom är vanligt förekommande:

  • Psykomotoriska störningar
  • Nedstämdhet och lättirritation
  • Självmordstankar
  • Störningar i sömn och aptit
  • Oförmåga att känna glädje
  • Viktförändringar
  • Koncentrationssvårigheter
  • Konstant trötthet och energilöshet

ADHD och dystymi


Enligt många studier så har ADHD och dystymi ett samband där koncentrationssvårigheter och problem med att rikta sin uppmärksamhet är vanligt. Barn med adhd har enklare att utveckla dystymi på grund av att de ofta utvecklar känslor av värdelöshet. Dessa känslor uppstår i regel på grund av att patienten inte har lika lätt att genomföra samma moment som barn som inte har adhd. Att känna sig annorlunda och sämre än andra leder ofta till kroniskt depressionstillstånd där diagnosen dystymi ofta ställs i senare skede.

ADHD är förekommande hos uppskattningsvis ca 20 % av de patienter som upplever psykisk ohälsa, ofta i yngre åldrar. Denna korrelation är inte ännu nog studerad för att förklara sambandet, eftersom att dystymi är oftare förekommande hos flickor än hos pojkar och ADHD hos flickor är mindre studerat än ADHD hos pojkar. Det finns därför ett stort mörkertal när det kommer till korrelationen mellan ADHD och dystymi. Många flickor får sin ADHD diagnos som yngre vuxna och det är därför svårare att forska kring ämnet.

Högkänslighet och dystymi

Högkänsliga personer (HSP) löper en förhöjd risk för att utveckla kroniska depressionstillstånd som dystymi. ADHD, Autism och Aspergers syndrom är vanligt förekommande diagnoser hos personer som är högkänsliga. Högkänslighet är inte i sig ett sjukdomstillstånd, men går ofta hand i hand med andra diagnoser. Eftersom att personer som har en högre sensorisk känslighet har lättare för att fastna i negativa tankemönster samt bli mer känslostyrda, så är det vanligt förekommande att de med tiden utvecklar dystymi till följd av en svårighet att hantera sina känslor.

Studier har visat sig att högkänsliga personer som tidigt får verktyg till att hantera sin känslighet och att lära känna sig själva, med tiden visar att de enklare kan hantera sådana psykologiska problem som högkänsliga personer kan lida av. Genom samtalsterapi, KBT, och i vissa fall kombinerat med läkemedel så kan personer med högkänslighet enklare hantera sin dystymi. 

Att vara anhörig till en person med dystymi

Dystymi kan vara svårt att upptäcka eftersom att det inte syns på personen som är drabbad. Som anhörig kan det ta lång tid innan man förstår att personen lider av ett depressionstillstånd eftersom att symtomen för dystymi är mer diffusa och mildare än vid kortvarigare depressionstillstånd. Några kännetecken som du som anhörig kan hålla utkik efter och känna igen hos personer som lider av dystymi är:

  • Lättirritation 
  • Svårigheter att genomföra vardagliga sysslor
  • Ovilja till sociala aktiviteter, personen drar sig undan
  • Negativ självbild, där personen ofta upplever en känsla av att vara värdelös 
  • Svårigheter att koncentrera sig
  • Personen är ofta nedstämd eller melankolisk

När det kommer till barn och ungdomar så är det viktigt att närstående ser problemen innan det har gått för långt. Om du misstänker att ditt barn lider av dystymi så bör du ta kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin för att få vidare hjälp med diagnostik och behandling. Om depressionstillstånd eller andra psykiska diagnoser finns inom familjen så finns det en större chans att barnet utvecklar dystymi med tiden. 

Senast uppdaterad: 2022.03.25

Författare: My Larsson