Mindler använder sig av cookies för att ge dig som användare en bättre upplevelse. Läs mer här.Jag samtycker

PTSD – posttraumatisk stressyndrom

I den här artikeln behandlar vi ämnet PTSD. Nedan ser du en sammanställning av de rubriker som behandlas i artikeln. För att hoppa direkt till respektive underrubrik kan du använda dig av snabblänkarna.

 

Vad är PTSD – posttraumatisk stress

Posttraumatiskt stressyndrom (Post Traumatic Stress Disorder), PTSD, innebär att man i vardagen fortsätter att plågas av en eller flera obehagliga livshändelser, trots att de ligger långt tillbaka i tiden.

Sådana svåra upplevelser kallas för trauman.

Det rör sig ofta om livshotande och/eller djupt kränkande upplevelser, som krigshandlingar, våldsbrott, trafikolyckor, eldsvådor eller sexuellt utnyttjande.

Men även lindrigare övergrepp och missförhållanden som upprepas många gånger under lång tid – till exempel otrygga uppväxtförhållanden – kan enligt vissa forskare orsaka en form av posttraumatisk stress: komplex PTSD.

PTSD kan bli varaktigt, men så måste inte vara fallet. Det finns effektiva och evidensbaserade behandlingar som gör många patienter symptomfria och/eller mer välfungerande.

Orsaker till PTSD

Alla som varit med om trauman utvecklar inte PTSD. Många kan fortsätta att leva som vanligt, trots de jobbiga minnena. Varför fastnar då vissa personer i sina plågsamma upplevelser?

Vårt centrala nervsystem har två försvarsstrategier att ta till när vi upplever livsfara. I första hand aktiveras fight/flight-reaktionen, så att vi kan slåss mot angriparen eller springa därifrån. Men i vissa situationer är detta alternativ inte möjligt, till exempel vid en våldtäkt eller ett väpnat rån. Då återstår bara att ”spela död”, det vill säga gå in i ett apatiskt, hjälplöst tillstånd. Många som utsätts för ett trauma hamnar i just det läget. Konsekvensen blir att de inte kan agera ut sin naturliga chockreaktion. Den låsningen bidrar sannolikt att upplevelsen ”fastnar” i kroppen och i minnena.

Ett däggdjur som varit med om en chockartad händelse skakar bokstavligt talat av sig traumat. Det kan man se hos vilda djur som överlever trafikolyckor eller lyckas fly från ett rovdjur. De ruskar kraftigt på kroppen och springer sedan därifrån – utan att utveckla PTSD.

Maktlöshet är alltså en viktig faktor.

Minnesinlagringen spelar också en stor roll. För att kunna göra en upplevelse begriplig och meningsfull behöver vi ha en sammanhängande inre bild av den – en berättelse som hänger ihop och som känns logisk.

Den som lider av PTSD har inte lyckats få ihop bitarna till en helhet. I stället kan man minnas enstaka, extremt kraftfulla detaljer (fragment) av händelsen, men har svårt att sortera in dessa bilder i minnesarkivet – i det förflutna. I stället tycks hjärnan tro att händelsen fortfarande pågår här och nu.

Många drabbade har också svårt att känna att just de har utsatts för traumat. Det är som att det hände någon annan. Man känner sig inte personligt inblandad. Eller så inser man att man faktiskt varit med om händelserna, men i gengäld är minnena neutrala och tomma på känslor. Hjärnan raderar alltså bort antingen offrets egen roll i traumat, eller känsloinnehållet – allt för att hålla de smärtsamma minnena på avstånd.

Vid komplex PTSD verkar anknytning ha stor betydelse. Anknytning är ett begrepp som, något förenklat, indikerar hur trygg eller otrygg en person kände sig med sina vårdnadshavare under den tidiga barndomen. Det tycks finnas många överlappningar mellan så kallad desorganiserad anknytning, instabil personlighetsstörning (”borderline”) och komplex PTSD. Vissa forskare menar att man i första hand bör behandla anknytningsproblematiken i de fall där flera av dessa tillstånd förekommer samtidigt.

Symptom på PTSD

  • Flashbacks – att återuppleva de traumatiska minnena med stark intensitet, som om allt skedde här och nu. Kan ofta utlösas av vardagliga intryck som på något sätt påminner om traumat. Någon som varit utsatt för skottlossning kan till exempel få flashbacks av ljud från fyrverkerier och smällare. Flashbacks kan även ske i mardrömmar, som är ett vanligt inslag i PTSD.

 

  • Överdriven vaksamhet (hypervigilans) – att ständigt vara på vakt efter hot i omgivningen och aldrig riktigt kunna slappna av, samt att ”hoppa till” av och överreagera på normala sinnesintryck.

 

  • Minnesluckor: oklar helhetsbild av traumat (se föregående avsnitt). Svårt att skapa mening och sammanhang av upplevelserna. Delar av händelseförloppet kan kännas försvunna, som bortklippta scener ur en film. Orsaken är sannolikt att hjärnans minnesinlagring fungerar dåligt när vi upplever extrem stress eller fara. (Ett känt exempel på detta är Lisbet Palmes vittnesmål från mordet på Olof Palme 1986. Trots att Lisbet befann sig alldeles intill mördaren anser många bedömare att hon blandade ihop gärningsmannen med ett av vittnena. Enstaka sinnesintryck lagrades alltså, men utan att forma någon sammanhängande ”film”.)

 

  • Undvikandebeteende: den drabbade håller sig borta från platser och sammanhang som påminner om traumat. Den som varit med om en svår bilolycka kan till exempel undvika motorfordon.

 

  • Avstängdhet. Känslolivet kan bli ”platt” och livlöst. Man känner varken glädje eller sorg. Detta kan indikera att nervsystemet delvis sitter fast i ”spela död”-reaktionen, som traumat orsakade.

 

  • Lågt kortisol. Kortisol är ett hormon som ökar vid stress, men som även till vardags behövs i lagom mängder. Både för mycket och för lite får oss att må sämre. Många stressade människor har förhöjda kortisolvärden, men när stressen kvarstår under lång tid kan nivåerna i stället sjunka under det normala. Den så kallade HPA-axeln (hypothalamus–pituitary–adrenal axis), kommunikationen mellan hjärnan och binjurarna, hamnar i obalans. De låga kortisolvärdena gör att kroppen inte orkar mobilisera energi för att hantera vardagens utmaningar. Man blir stresskänslig och orkeslös. En liknande reaktion förekommer vid utmattningssyndrom, även om orsakerna skiljer sig åt.

Behandling av PTSD

Traumafokuserad KBT är ofta förstahandsvalet för att behandla PTSD. Terapin innebär i korthet att man under lugna former gradvis närmar sig de svåra minnena, både ”i huvudet” och i verkligheten, till exempel genom att återbesöka platser som förknippas med upplevelserna. Avslappningsövningar för kropp och sinne ingår i behandlingen. Målet är att steg för steg ”ladda ur” minnena så att de inte längre väcker så starka reaktioner, ungefär som patienter med spindel- eller ormfobi sakta men säkert blir mindre och mindre rädda för djuren tills de slutligen kan vidröra dem.

EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) har också bra forskningsstöd. Metoden bygger på att patienten följer ett föremål med blicken från sida till sida, fram och tillbaka, som en klockpendel, samtidigt som man tillsammans med terapeuten går igenom de traumatiska minnena. Ögonrörelserna tycks hjälpa hjärnan att bearbeta och integrera minnesbilderna.

Läkemedel kan lindra symptomen och göra vardagen mer hanterbar, men kan sannolikt inte ersätta psykoterapi. Antidepressiva mediciner är vanligast i sammanhanget: SSRI, som höjer serotoninnivåerna, och/eller SNRI, som höjer noradrenalinet i hjärnan.

Sjukskrivning på del- eller heltid kan vara nödvändigt vid svår PTSD. Vid lindrigare former kan rätt sorts arbete i lagom omfattning däremot bidra till den psykiska hälsan. Vad som är lämpligast i det enskilda fallet måste därför avgöras av läkare, terapeut och patient i samråd.

Somatic Experiencing är en kroppsfokuserad terapi för kronisk och posttraumatisk stress. En vetenskaplig studie från 2017 kom fram till att metoden kan vara effektiv för behandling av PTSD.

Tester för PTSD

Psykologer och läkare kan använda olika tester, så kallade skalor (till exempel PCL-5 och CAPS-5), när de ska bedöma om en patient lider av PTSD eller inte. Men det räcker inte med ett enstaka test för att ställa en diagnos. En mer omfattande utredning krävs. Testerna måste dessutom analyseras av en psykolog eller psykiatriker med särskild kompetens på området. Det går därför inte att på egen hand avgöra om man har PTSD genom att göra ett test på nätet.

Mindler förmedlar videosamtal med legitimerade KBT-behandlare. Terapin sker digitalt – via mobil, surfplatta eller dator – och kostar 100 kronor per session. Du är garanterad en tid inom 24 timmar. Frikort gäller. För att boka ett samtal med någon av våra psykologer laddar du enkelt ned appen och identifierar dig med bankID.

Vårt uppdrag ligger på primärvårdsnivå vilket innebär att vi behandlar lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Detta innebär att du som söker hjälp för PTSD kan falla utanför ramen för Mindlers uppdrag och kan i så fall behövas remitteras vidare till psykiatrin. Du kan däremot boka in ett första bedömningssamtal med någon av våra psykologer. Psykologen som du pratar med kommer då göra en bedömning om du kan fortsätta behandling hos oss eller om du ska remitteras vidare.

Källor

van der Kolk, Bessel A. (2015): The Body Keeps the Score (2015). Penguin.
Föreläsningsanteckningar, Psykologprogrammet, Stockholms universitet, 2010–2012
Internetmedicin.se
Psykologiguiden.se
DSM-5
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3818149/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5518443/
https://psychiatrypodcast.com/psychiatry-psychotherapy-podcast/polyvagal-theory-understanding-emotional-shutdown
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2015.00093/full
https://www.psychologytoday.com/us/blog/the-intelligent-divorce/201503/somatic-experiencing
https://psychiatrypodcast.com/psychiatry-psychotherapy-podcast/2019/6/12/the-unspeakable-mind-stories-of-trauma-and-healing-from-the-frontline-of-ptsd-science
https://podcasts.google.com/?feed=aHR0cHM6Ly9mZWVkcy5wb2RjYXN0bWlycm9yLmNvbS9zaHJpbmstcmFwLXJhZGlv&episode=aHR0cHM6Ly9zaHJpbmtyYXByYWRpby5jb20vP3A9MjA3Njc0&at=1562594725560