Gör vårt självtest för ångest.
Vad är ångest?
Ordet ångest är något som ofta nämns men som väldigt få egentligen har koll på vad det innebär.
Det är lätt att använda ordet lite lättvindigt när man tycker att något är lite jobbigt, trots att det egentligen inte alls rör sig om faktisk ångest. Detta orsakar inte bara att folk i allmänhet inte har koll på vad ångest är, utan vattnar även ur begreppet för de som faktiskt lider av ångest när de försöker prata om det.
Men vad exakt är då ångest? Ångest innebär att kroppen och hjärnan tolkar något som farligt, du blir alltså rädd. Däremot är ångest ofta en blandning av flera olika känslor, till exempel skuld, skam eller frustration. Ångest finns från början bland annat till för att förbereda oss på situationer där vi måste vara på topp, eller för att undvika situationer som kan vara farliga. När man lider av ångest innebär det dock att ångesten kommer utan egentlig anledning, eller av anledningar som inte alls är så allvarliga att de borde framkalla ångest.
Ångest kan utlösas av en mängd olika faktorer beroende på vilken typ av ångest du har. Det kan även vara olika för olika individer. Faktorer kan exempelvis vara ökad press utifrån, så som en ovan situation eller stress, eller så kan det handla om mer inre orsaker så som sjukdom. Även om orsakerna till ångest ofta kan vara märkbara så behöver det inte vara så heller, du kan drabbas av ångest utan att du själv vet varför.
Ångest symptom
Den största anledningen till att ångest så ofta blandas ihop med vanlig oro eller stress är att de till mångt och mycket har liknande symptom. Symptomen kan uttrycka sig på många olika sätt i många olika delar av kroppen:
- Neurologiskt. Till exempel huvudvärk och yrsel.
- Matsmältningen. Till exempel ont i magen, illamående och torr mun.
- Andningen. Till exempel snabbare andning eller känsla av att ha svårt att andas.
- Hjärtat. Till exempel snabb puls eller smärta i bröstet.
- Musklerna. Till exempel matthet och darrningar.
- Blåsan. Till exempel att man behöver gå på toa ofta.
Det är alltså förståeligt att ångest lätt blandas ihop med stress. Vad som gör ångest till ångest är intensiteten av symptomen samt vad som orsakar dem.
Olika typer av ångest
Det finns många olika typer av ångest. Några av de vanligare här är:
- Prestationsångest. Detta innebär att man har ångest inför prestationer, antingen allmänt när man känner att man behöver prestera mer än man gör, eller inför specifika tillfällen, till exempel när du ska tävla, hålla en presentation eller liknande.
- Social fobi. Denna typ karaktäriseras av att du får ångest när det involverar sociala interaktioner. Det kan antingen handla om interaktioner med främlingar, så som att börja i en ny klass eller nytt jobb, åka kollektivtrafik eller interagera med personal i butiker, eller handla om alla sociala kontakter, inklusive nära vänner och familj. Denna form yttrar sig ofta som en rädsla att göra bort sig eller att råka handla på ett sådant sätt att folk inte tycker om en.
- Fobier. Fobier kan också vara en form av ångest inför specifika objekt, varelser eller situationer, till exempel fobi för spindlar, ormar eller torgskräck.
- Separationsångest. Rädslan från att skiljas från någon, specifik eller allmänt.
- Existentiell ångest. Existentiell ångest finns som begrepp inom filosofin. Den handlar om en mer allmän ångest för livet och döden. Man kan drabbas av existentiell ångest om vad som är ens plats i livet, vad man ska göra, om man gör tillräckligt eller om varför man existerar. Man kan även få ångest inför döden, att själv dö, att dö innan man hunnit uträtta det man tycker att man borde ha uträttat, eller ångest inför vad som sker efter döden.
- Generaliserad ångest. Generaliserad ångest innebär att ångesten inte triggas av någon specifik händelse eller objekt utan att den är internaliserad och kan växla upp och ner utan tydlig yttre påverkan. I stället kan den triggas av olika saker varje gång och kan därför kännas svår att hantera. Vid allvarlig ångest kan känslan hålla i sig länge, oavsett vad som triggade den just nu och långt efter att man avlägsnat sig från detta.
- Stress och ångest. Ångest kan orsakas av stress och kan därför bli värre i perioder då man har mycket att göra eller då det finns mycket yttre påverkning så som sjukdom, dödsfall eller andra stora händelser som kan hända i livet. Ångest kan då trigga ångestattacker eller långvariga perioder av ångest.
- Ångest och depression. Man kan säga att ångest och depression går hand i hand i den meningen att den som lider av depression ofta kan lida av ångest också. Eftersom depressionen innebär att kroppen är utsatt för större ansträngningar är det lätt att få ångest också.
Hantera ångest för stunden
När du känner att ångesten kommer kan du försöka till exempel att gå undan, sätta dig ner med fötterna mot golvet och koncentrera dig på att andas lugnt. Att kontrollera sin andning så att den inte blir för snabb, eller för långsam, hjälper dig att säga till din kropp att det inte är något farligt just nu. Låt dig sedan tänka genom vad som händer och försök att låta dina tankar gå utan att du låter dem ta över och framkalla ångesten igen. Att själv komma underfund med vad som utlöser din ångest i en specifik situation kan hjälpa dig att ta tillbaka kontrollen över situationen.
Hantera ångest långsiktigt
På längre sikt är det viktigt att tänka på att inte låta ångesten ta över. Det är lätt hänt att man bara vill undvika allt som kan framkalla ångest hos en, men detta är sällan en fungerande strategi eftersom det leder till mer och mer ångest i stället. Försök därför att närma dig det du har ångest för, men steg för steg. Detta kallas för exponering och handlar om att man gradvis ska vänja sig vid tanken på det som framkallar ångest för att man ska lära sig igen att det inte är farligt. Det är viktigt att låta sig själv ta så små steg man behöver men utan att ta ett steg tillbaka.
Andra sätt man kan hantera sin ångest är att minska beteenden som kan orsaka den. Det är viktigt att sova ordentligt, eller i alla fall vila, för att minska stress och minska kroppens påfrestningar. Träning hjälper också eftersom träning gör att vi producerar ämnen som få oss att må bra. Det finns även många substanser så som alkohol, nikotin och koffein som kan öka din ångest, så prova att se över dina vanor här också.
Det är dock viktigt att lära sig vad som funkar för just dig. Om du precis börjat få problem, ta reda på många olika metoder för ångestdämpning och ta reda på vad som fungerar för just dig.
Hur blir man av med ångest?
Ibland kan man inte lära sig att hantera sin ångest själv och behöver hjälp på vägen. Då är det viktigt att ta kontakt med en psykolog, till exempel via den här på sidan, eller söka dig till läkare. Det finns flera olika metoder som visat sig fungera mot ångest, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT). Detta finns både som behandling hos en psykolog eller på internet, något som till exempel kan vara bra om du lider av kraftig agorafobi. Terapi kan verka både som direkt behandling, eller som en hjälp för dig att lära dig att hantera ångesten själv.
Prata med någon om ångest
Om du tror att du eller någon du känner lider av ångest är det viktigt att ta allvarligt på det. Ångest kan vara otroligt ansträngande att hantera och kan leda till att man är oförmögen att leva det liv man vill för att ångesten tar över. Därför är det viktigt att så tidigt som möjligt ta tag i problemen, oavsett om det är att försöka hantera det själv eller att söka hjälp. Om ångesten blir så svår att den hindrar dig i ditt dagliga liv bör du söka hjälp så snart som möjligt. Detta kan du göra till exempel hos Mindler eller via din vårdcentral. Där finns professionell hjälp att få, också om du är orolig för någon i din närhet.