Fobier och starka rädslor
Att ha en fobi innebär bland annat att ha beteendet att ta långa omvägar, att undvika vissa situationer och den brinnande skräcken som uppstår när vi ändå möter vårt rädslo-objekt. Kanske missar vi viktiga möten, hoppar över givande besök hos släkten eller hindras från att uppfylla drömmar, allt på grund av den starka rädsla vi känner inför att eventuellt behöva möta “det”.
Det finns hundratals olika fobier, klicka dig vidare till vår lista om fobier här. Några exempel på vanliga ämnen för fobi är:
Plats – ex. torgskräck eller höjdskräck.
Situation – ex. rädsla vid sociala tillställningar eller rädsla för att flyga.
Företeelser – ex. rädsla att bli sjuk eller kräkfobi.
Djur / insekter – ex. rädsla för spindlar eller ormar.
Kroppsliga förändringar – ex. rädsla att gå upp i vikt.
Föremål – ex. rädsla för ting med hål i eller sprutor.
Viktigt att poängtera är att fobier i många fall kan vara mycket komplexa, och variera stort från person till person. Fobier generellt handlar om en irrationell, överdriven och begränsande rädsla.
Många saker är fullt rimliga att vara rädd för. En fobi är något utöver det rimliga, det vill säga när personens rädsla är starkare än vad situationen, objektet, djuret, osv, bör framkalla. En fobi kan bli så pass svår att personen anpassar hela sitt liv för att undvika situationer som triggar stark rädsla och ångest. Detta begränsar inte bara personen, utan ligger också till grund för mycket lidande i vardagen, där man tvångsmässigt försöker undvika det som triggar fobin. Oron över att komma i kontakt med källan till sin fobi kan orsaka konstant ångest eller till och med panikattacker.
Fobi eller rädsla?
Det kan vara svårt att skilja på fobi och vanlig rädsla, men det finns några skiljelinjer. När man känner ångest eller rädsla som normalt inte står i proportion till den faktiska situationen och återkommer som reaktion vid liknande situationer, kan vi vanligen benämna det som fobi. Om man däremot känner sig rädd i en situation där det är befogat, dvs. när det faktiskt finns en reell fara, då pratar vi snarare om en hälsosam rädsla. Att vara rädd eller känna obehag för någonting är inte heller samma sak som att ha en fobi. Vi alla är rädda för olika saker lite då och då och det är oftast en normal och naturlig reaktion samt en del av att vara människa.
När bör jag söka vård för fobi?
Fobi är en form av ångesttillstånd som är en typ av psykisk ohälsa. I längden kan all sorts psykisk ohälsa utgöra stora problem för individen och vara berättigad vård. Alla fall av fobi kräver däremot inte behandling.
Det som talar för att söka vård är om fobin innebär ett konstant grubblande och/eller hindrar dig från att göra vissa saker du annars hade gjort, det är nämligen ett tecken på att fobin har fått för stor kontroll över livet. Om fobin leder till osunda hanteringsstrategier så är det något som också talar för att söka vård, tex om du försöker lindra dina symtom med till exempel isolering, alkohol, självskadebeteende eller narkotika.
Är rädslan något som inte är ett återkommande och/eller långsiktigt problem, något som går över av sig själv eller något du lyckas navigera på egen hand? Då är det oftast ett tecken på att det är en normalt förekommande företeelse, eller att du har färdigheter att ta hand om din reaktion på egen hand. Om rädslan är mycket lindrig och knappt störande är det inte nödvändigt att gå i behandling. Det är inte farligt att då och då känna sig rädd.
Hur och varför uppstår fobier?
Det finns ingen enskild faktor som orsakar fobi. Forskning har visat på att det troligen beror på en komplex kombination av genetiska faktorer, miljömässiga faktorer och inlärningsmoment.
Det verkar finnas en viss ärftlighet, då personer som har en nära släkting med psykisk ohälsa har ökad sårbarhet för att utveckla fobi.
Det är inte heller ovanligt att personen lärt sig som barn att något är farligt och hotfullt av olika anledningar. Kanske pga en familjemedlems egna fobiska reaktion eller något annat. Känslan som objektet eller situationen orsakar blir därefter ihågkommen och när en liknande situation uppstår senare, återkommer dessa känslor av rädsla, skräck eller ångest.
Traumatiska händelser kan också vara en utlösande miljömässig faktor som leder till fobi. Det kan vara händelser som drunkningsolyckor eller mildare saker som ett oväntat och skrämmande möte med en husspindel eller orm.
Samsjuklighet är vanligt när det kommer till fobi. Människor med andra psykologiska problem har även ofta fobier av olika slag. Människor med traumatiska hjärnskador, depression eller missbruk lider av fobi i större utsträckning än gemene man.
Hur behandlas fobi?
Den vanligaste formen av psykologisk behandling mot fobier är KBT. Detta innehåller moment där man kartlägger tankar, beteende, känslor och triggers. Utifrån den informationen kan oftast ett mönster konstateras som vidmakthåller fobin. Andra moment i terapin är ofta tankemässiga övningar och exponeringar för rädslan. Till en början kan exponeringsövningar verka extremt skrämmande för någon med en väldigt svår fobi. Detta är förståeligt, då behandlingen går ut på att faktiskt utsätta personen i fråga för sin fobi.
Behandlingens primära fokus är att stegvis möta det som triggar stark rädsla, för att på sikt skaffa sig nya erfarenheter som hjälper en att tolka det som upplevs farofyllt som ofarligt eller åtminstone hanterbart. När vi under trygga förhållanden skaffar oss nya erfarenheter, så brukar också våra tankar och känslor förändras i en positiv riktning.
Hitta en psykolog som kan hjälpa dig med fobier genom KBT.
Social fobi eller blyghet?
Det är mycket vanligt att blyghet misstolkas som social fobi (social fobi kallas numera för social ångest). Människor som är blyga löper en klart högre risk att utveckla social fobi, men det är inte en regel.
Det är inte alltid tydligt var gränsen går, då social ångest är ett brett begrepp och rymmer olika nivåer av svårigheter från mild och lindrig till mycket svår. De flesta av oss upplever viss blyghet åtminstone någon gång under sitt liv, men det är färre som upplever stora svårigheter att ta sig ur blygheten. De flesta har också upplevt vissa situationer som skrämmande, tex att hålla redovisning inför en grupp, men det är inte för alla en svår, plågsam och kanske till och med omöjlig uppgift att genomföra.
Detta är en fobi som påverkar människor kraftigt, då man får en markant nedsatt livskvalitet om man inte känner sig bekväm med sociala situationer. Världen och livet är i stor mån beroende av det sociala samspelet, vilket innebär att människor med social fobi oftare hamnar utanför samhället.
Fobi och ångest
Ångest är ett välanvänt begrepp i samhället. Ångest i sig kan stå för många olika känsloupplevelser och skiljer sig från individ till individ. I många fall är ångesten ett samlingsnamn för negativa känslor, såsom oro, rädsla och ledsamhet. Många med fobi beskriver snarare en ångest än en ren rädsla, även om en fobi tekniskt sett baseras på en rädsla. Ibland upplever personer med fobi att det finns en ångest för att bli rädd som göder själva fobin.
Det gemensamma för en ångestreaktion och fobisk reaktion är att vi känner ett starkt obehag.
Fobi och panikattacker
I vissa fall kan ens fobi leda till en panikattack. Detta förekommer vanligtvis när personen utsätts för situationen, objektet eller djuret som fobin kretsar kring. Ibland på grund av att fobin har lett till en förhöjd närvaro av obehag i vardagen.
För många blir en panikattack dessutom ytterligare en traumatisk händelse, vilket kan också orsaka en sorts självuppfyllande fobi för panikattacker, vi kallar det för paniksyndrom.
Vanliga typer av fobi
Det finns otroligt många typer av fobier. Eftersom mänsklig psykologi är så komplex och unik, är alla former av fobi någorlunda unika. Nedan går vi igenom några av de vanligaste fobierna.
Fobi för blod
Även känt som hemofobi, är en irrationell rädsla för blod. Denna rädsla kan triggas vid åsynen av blod, eller vid blotta tanken på det. Precis som många andra vanliga fobier är detta någonting man kan förstå ur ett evolutionärt perspektiv. Om du ser blod kan det vara fördelaktigt för din överlevnad om du faktiskt känner ångest och därmed blir mer villig att agera för din säkerhet. Det är vanligt att blodfobi och sprutfobi hänger ihop.
Fobi för hål
Även känt som trypofobi, eller hålfobi, är ett sorts instinktivt starkt obehag vid åsynen av hål. Ytor som har ett oregelbundet mönster kan då vara speciellt obehagliga. Denna fobi beskrivs ännu inte i DSM Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, men det verkar vara någonting som människor världen över upplever.
Den ledande teorin är att det är en sorts medfödd avsmak, snarare än en inlärd rädsla. Hjärnan associerar hålen med fara, såsom hål skapade av insekter eller skadad vävnad hos djur.
Fobi för höjder
Även känt som akrofobi och som är en av de vanligaste fobierna. Det är också en av de fobier som varierar mest från fall till fall. Alla känner vi någon sorts obehagskänsla vid riktigt höga höjder, men människor med akrofobi kan känna rädsla för att göra någonting så enkelt som att klättra upp för en liten stege.
Höga höjder utgör definitivt en livsfara, vilket kan vara en av anledningarna till att fobin sitter så djupt rotat, och att många upplever obehagskänsla vid åsyn av höga höjder.
Fobi för spindlar
Även känt som arachnofobi, är en irrationell rädsla för spindlar och spindelliknande djur. Det behöver inte nödvändigtvis vara just spindlar som orsakar obehagskänslan, det kan också vara djur som på något sätt liknar spindlar, till exempel krabbor eller fästingar.
Precis som de två ovanstående fobierna, är detta med största sannolikhet förknippat med vår överlevnad. I vissa delar av världen kan spindlar vara potentiellt farliga och obehagskänslan hjälper oss då att instinktivt undvika dem.
Fobi för smuts
Även känt som bakteriofobi, är en irrationell rädsla för patogener som kan orsaka sjukdomar. Det är vanligt att personen med bakteriofobi exempelvis undviker sociala situationer eftersom det innebär potentiell exponering för smitta och/eller konstant tvättar händerna. Denna typ av fobi är starkt förknippad med både kräkfobi/emetofobi och tvångsbeteenden. Det som skiljer tvångssyndrom från fobi är att tvångssyndrom är en bredare psykologisk diagnos som innebär påträngande tvångstankar och repetitiva tvångshandlingar inklusive ritualer.
Fobi för sjukdomar
Även känt som hypokondri eller hälsoångest, är en komplex fobi som skapar tankar om att man är sjuk, eller till och med, allvarligt sjuk. Vid hälsoångest tror sig personen oftast ha en sjukdom utan någon egentlig orsak. Det kan också vara så att personen har någon åkomma och har en överdriven rädsla att denna ska förvärras, att få en ny sjukdom eller att något har missats av vårdgivaren. Det är vanligt att individen läser på internet kring olika sjukdomar eller diagnoser och tror sig själv att den har det, då några av symtomen tycks stämma in. Det är en viktigt och ibland komplicerad förmåga att kunna skilja mellan vad som är en faktiskt befogad oro för hälsan och inte.
Fobi för att kräkas
Emetofobi, också kallat kräkfobi, är ett efterhängset orosmoln som förföljer din vardag. Det är den isande skräcken inför att behöva bevittna när andra eller du själv kräks. Det är den konstanta vaksamheten på att vad som helst kan vara en potentiell smittohärd av magsjuka. Det kan också vara alla de försök du gör för att undvika att detta ska ske, såsom att du tackar nej till upplevelser, relationer eller andra möjligheter.