Anorexia Nervosa
Anorexia nervosa är en allvarlig psykisk sjukdom som karakteriseras av en intensiv rädsla för att gå upp i vikt och en förvrängd kroppsuppfattning, som i sin tur leder till restriktivt ätande och andra beteenden för att kontrollera vikt och kroppsform. Människor med anorexia nervosa har ofta en förvrängd uppfattning av sin egen kropp och strävar efter extrem tunnhet.
Vad är anorexia?
Anorexia nervosa, eller anorexi som det ofta förkortas till, är en ätstörning som kännetecknas av ett extremt begränsat matintag, intensiv rädsla för viktökning, fixering vid vikt och kroppsform, samt en motvilja att upprätthålla en hälsosam kroppsvikt. Andra beteenden kan inkludera överdriven träning, att kräkas, användning av laxermedel och överdrivet fokus på mat och kalorier.
Orsaker till anorexia
Det är svårt att peka på endast en orsak till varför vissa drabbas av anorexia, eftersom både kulturella, biologiska och psykologiska faktorer påverkar utvecklandet av sjukdomen.
En del kan grundas i samhälleliga ideal, där vi förväntas uppfylla aktuella skönhetsideal och normer kring kroppsbild. Media, reklam och sociala normer som främjar extrem tunnhet kan bidra till trycket på individer att sträva efter orealistiska kroppsideal.
Även belastande livshändelser, såsom trauma, kan utlösa eller förvärra ätstörning hos vissa individer. Eftersom debutåldern för anorexi många gånger är i tidiga tonåren, kan möjligen de pubertala kroppsliga förändringarna trigga sjukdomen.
Det finns bevis för att det kan finnas en ärftlig komponent i utvecklingen av anorexia nervosa. Personer med nära släktingar (föräldrar eller syskon) som har lidit av ätstörningar kan ha en ökad risk att själva drabbas.
Symptom på anorexia
Symtomen på anorexia nervosa kan vara fysiska, beteendemässiga och emotionella. Det är viktigt att komma ihåg att alla som lider av anorexia inte kommer att uppvisa exakt samma symtom, och symptomen kan variera i svårighetsgrad. Det första tecknet på anorexia är oftast en snabb och kraftig viktnedgång, men det finns också andra symtom att vara uppmärksam på:
Intensiv rädsla för viktuppgång
Restriktivt ätande/strikt diet
Konstanta tankar på mat och vikt, ofta även träning
Frusenhet och yrsel
Utebliven menstruation
Orkeslöshet
Ångest kopplat till matsituationen eller vid begränsning av träning.
Vilka drabbas av anorexia?
Anorexia kan drabba alla i alla åldrar, men det är vanligast bland tonårstjejer och yngre kvinnor. Uppskattningsvis står män för ungefär 10% av de som drabbas av anorexia. Bland män är det vanligare med hetsätning och bulimi, där man uppskattar att ungefär 25% av de drabbade är män. Det är ovanligt att utveckla anorexia för äldre vuxna, men det förekommer.
Anorexia och andra ätstörningar
Det finns många olika former och uttryck för ätstörningar, och inte sällan upplever en drabbad en kombination av, eller växlande mellan olika typer av ätstörningar. Nedan kan du läsa lite mer om andra vanliga ätstörningar:
Atypisk anorexia nervosa/Anorexi UMS
Atypisk anorexia nervosa och anorexia nervosa av undantagsmässig form (UMS) är termer som används för att beskriva varianter av anorexia nervosa som inte helt uppfyller de traditionella diagnostiska kriterierna för anorexia nervosa. Det kan exempelvis innebära att kravet för undervikt inte var uppfyllt, men att den drabbade visade på flera psykiska symtom.
Bulimia nervosa
Bulimi kännetecknas av återkommande episoder av överätande, där individen konsumerar stora mängder mat på kort tid och har svårt att kontrollera sitt ätande. Dessa episoder följs vanligtvis av beteenden för att förhindra viktuppgång, såsom självframkallad kräkning, överdriven träning eller användning av laxermedel. Bulimi är ofta väldigt svårt att se utifrån, eftersom den drabbade inte nödvändigtvis behöver ha en alarmerande hög eller låg vikt.
Hetsätning (BED)
Hetsätning är en form av ätstörning som liknar bulimi, där skillnaden är att personen inte kompenserar efter sitt matintag.
Ortorexi
Ortorexi är en ätstörning som innebär att vara fixerad av att äta "hälsosam" mat och undvika livsmedel som personen anser vara "ohälsosamma". Det kan leda till överdriven träning och social isolering.
Undvikande ätstörning (ARFID)
Undvikande eller restriktiv ätstörning, som det också kallas, är en form av ätstörning som innebär att den drabbade endast äter få utvalda matvaror och undviker de flesta sorters mat. Denna form av ätstörning är väldigt vanlig hos barn och är också vanlig hos personer med autism eller autistiska drag.
Anorexia hos barn & tonåringar
Det är vanligt att personer som drabbas av ätstörningar har sjukdomsdebut i ung ålder. Om du misstänker att ditt barn eller tonåring lider av anorexia är detta symtom som du kan hålla utkik efter:
Skev kroppsuppfattning, där barnet/ungdomen upplever sig själv som betydligt större än vad hen är.
Fixering vid mat, kropp och vikt.
Tvångstankar, ångest och depression kopplat till matsituationen eller vid begränsning av träning.
Eftersom en stor del av sjukdomen är psykisk, kan det vara svårt att upptäcka till en början. Sträva alltid efter att ha öppen och nyfiken kommunikation med ditt barn eller ungdom om hens uppfattning om sig själv och sin kropp.
Vad händer i kroppen vid anorexia?
Kroppen kan drabbas hårt av anorexia, särskilt om sjukdomen är långt gången. I tillägg till kraftig viktnedgång kan kroppen påverkas mycket av långvarig svält, bland annat genom:
Lägre puls och kroppstemperatur.
Tillväxt av lanugohår på kroppen.
Yrsel på grund av lågt blodtryck, vilket kan leda till svimningar.
Sämre blodcirkulation, särskilt i händer och fötter.
Problem med benskörhet och försvagade muskler.
Torr hy och frissigt hår.
Sämre hjärt- och njurfunktion.
Att snabbt tappa mycket i vikt är mycket skadligt och kan ge en grav näringsbrist. Om kroppen får för lite näring ställer den in sig på svält för att försöka bevara den energi som finns. Att ha brist på viktiga ämnen som kroppen behöver är särskilt farligt för barn och unga då kroppen fortfarande växer.
Många unga tjejer och kvinnor drabbas av oregelbunden eller utebliven menstruation. Det är också vanligt att utveckla magproblem, där förstoppning, gaser och andra problem med tarmarna uppstår.
Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Vad händer i hjärnan vid anorexia?
Anorexia nervosa påverkar olika aspekter av hjärnan. Bristen av näringsämnen och pågående undervikt kan bland annat leda till:
Hormonella förändringar: Dysreglering av hormoner som leptin och ghrelin, vilket påverkar aptitreglering och energibalans.
Förändringar i neurotransmittorer: Förändringar i aktiviteten hos olika neurotransmittorer i hjärnan, inklusive serotonin, dopamin och noradrenalin. Dessa neurotransmittorer är involverade i reglering av humör, aptit och belöningssystemet.
Strukturella förändringar: Minskad volym i vissa hjärnregioner, särskilt de som är involverade i aptitreglering och kroppsuppfattning.
Förändringar i hjärnaktivitet: Avvikande aktivitet i hjärnområden som är kopplade till belöning, kroppsuppfattning och kontroll över matintag.
Kognitiva förändringar: Försämrad uppmärksamhet, minne och problemlösning.
Förändringarna i hjärnan drabbar främst personer som har varit sjuka länge i anorexia, och studier har påvisat att skadorna på hjärnan ofta kan läkas ut om personen tillfrisknar och återgår till en normal vikt.
Behandling av anorexia
Behandling av anorexia nervosa är oftast en mångfacetterad process som kräver en teambaserad och individanpassad strategi. Behandlingen inriktas på att återställa och bibehålla en hälsosam vikt, hantera medicinska komplikationer och jobba med de psykologiska aspekterna av sjukdomen.
Behandling bör påbörjas så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet för fullt tillfrisknande. Ofta behövs en helhetlig behandling där både psykologisk och medicinsk expertis samarbetar.
Den psykologiska delen
I första hand rekommenderas KBT, kognitiv beteendeterapi, som psykologisk behandling. Terapin är utformad för att hjälpa att förändra egna attityder gentemot mat och kropp, samt möta de känslor som är kopplade till sjukdomen. För barn och unga kan familjebaserad terapi vara hjälpsamt, eftersom det involverar familjen aktivt i behandlingen för att främja hälsosamt ätande och stödja återhämtningen.
Den medicinska delen
Den medicinska delen av behandling består av regelbundna läkarundersökningar, övervakning och av vikt och näringsstatus samt i vissa fall antidepressiv medicinering. Antidepressiva läkemedel sätts vid behovin för att lindra depression och nedstämdhet.
Eftersom det behövs både medicinska och psykologiska delar för en lyckad behandling rekommenderas att ta hjälp av en fysisk klinik - vårdcentral eller ätstörningsklinik - där både psykolog, läkare och andra professioner kan samverka kring din behandling. Tyvärr kan vi inte behandla ätstörningsproblematik här på Mindler.
Att vara anhörig eller närstående till en person med anorexia
Att vara anhörig till någon som lider av anorexia kan vara mycket tungt, utmanande och känslosamt. Ofta följer känslor av maktlöshet och oro av att se någon nära behandla sig själv och sin kropp så illa. Att förneka sin sjukdom är dessutom mycket vanligt bland anorektiker, då de ofta har en låg sjukdomsinsikt. Det kan därför kännas svårt att nå fram och kunna prata om sjukdomen med den drabbade.
För dig som anhörig kan det vara hjälpsamt att läsa på och informera dig om anorexia. Ju mer du kan förstå sjukdomen och dess komplexitet, desto bättre kan du stödja din närstående. Nedan följer ett par tips som kan vara hjälpsamma för dig:
Var stödjande och empatisk: Var öppen för att lyssna på din närståendes känslor och tankar. Visa empati och stöd utan att döma. Undvik att skuldbelägga eller trycka på för att ändra beteendet.
Förstå att det inte bara handlar om mat: Anorexi är inte bara en fråga om mat eller vikt. Det är en komplex sjukdom som påverkar tankemönster, självkänsla och relationen till mat och kropp.
Var tålmodig: Återhämtning tar tid, och det kan vara en lång process. Var tålmodig och fortsätt att erbjuda ditt stöd även om framsteg kan vara små och långsamma.
Fokusera på välbefinnande och hälsa: Fokusera på att stödja den drabbade personens övergripande välbefinnande och hälsa snarare än att enbart fokusera på vikt, vare sig det är viktuppgång eller viktnedgång.
Var delaktig: Om möjligt, var delaktig i den behandlingsplan som sätts upp av vårdgivare. Delta i möten, lär dig om hur du kan ge praktiskt stöd och arbeta tillsammans med vårdteamet.
Som anhörig kan det vara viktigt att ha någon att prata om sin oro med. Det är naturligt att känna oro och maktlöshet. Sök själv hjälp från vänner, familj eller en professionell terapeut om du önskar stöd att hantera dina egna känslor och utmaningar.