Lär dig mer om Anorexia

I den här artikeln kan du läsa om Anorexia.

Mindlers uppdrag ligger på primärvårdsnivå vilket innebär att vi i många fall inte kan behandla en patient som är drabbad av anorexi. I vissa fall kan vi däremot ge stöd. Om du är osäker går det att boka in ett första bedömningssamtal med någon av våra psykologer.

ANOREXIA NERVOSA

Anorexia Nervosa är en form av ätstörning där den drabbade svälter sig själv på grund av intensiv rädsla över att gå upp i vikt. Ordet betyder “aptitlöshet” och refererar till den brist på aptit som kännetecknar sjukdomen. Anorexia är vanligare bland kvinnor och sjukdomen har goda chanser till tillfrisknande, men det finns också många som får långvariga fysiska och psykiska problem och sjukdomen kan i värsta fall leda till döden. Läs mer om anorexia och vilka behandlingsmetoder som finns nedan.

Behöver du någon att prata med? Ladda ner vår app och få kontakt med legitimerad psykolog inom 24 timmar för att ta dina första steg mot hjälpen du behöver – Hos Mindler finner du över 300 psykologer att välja mellan.

VAD ÄR ANOREXIA?

Anorexia nervosa, eller anorexi som det ofta förkortas till, är en ätstörning som innefattar en intensiv kroppsångest, där rädsla för viktuppgång och en skev uppfattning över sin vikt har en stor roll i den sjukes liv. Man kan säga att anorexi är en form av fobi för att gå upp i vikt, där det psykiska lidandet är enormt. Sjukdomen har varit omtalat i medicinsk litteratur ända sedan slutet av 1600-talet och är den näst vanligaste formen av ätstörning efter bulimi.

Anorektiker har en fixering vid sitt matintag och väger sig ofta, tränar och/eller promenerar/springer kontinuerligt. Detta sker ofta på ett maniskt sätt och blir ofta det som deras liv kretsar kring. Många med anorexi utvecklar sjukdomen i ung ålder, ofta i lägre tonåren med många synliga fysiska symtom som avmagring, trött uppsyn, torr och skör hud och hår, samt svårigheter att koncentrera sig.

ORSAKER TILL ANOREXIA

Det är svårt att peka på endast en orsak till varför vissa drabbas av anorexia, eftersom att både kulturella, biologiska och psykologiska faktorer kan ligga som grund för utvecklandet av sjukdomen. En stor del grundas i samhällets kroppsideal, som många gånger inte är hälsosamma.

En stor forskningsstudie på anorexia har gjorts på Karolinska institutet och Göteborg universitet, där 17 000 anorektiker deltog. I studien har man kunnat hitta att anorexia inte bara är en psykisk sjukdom, utan kan även kopplas ihop med kroppens ämnesomsättning. I denna studie har forskarna tittat närmare på olika genvarianter och hittat 8 genvarianter som direkt kan kopplas samman med anorexia.

Det finns även fler studier som talar för att det finns en ärftlighet när det kommer till anorexia och om det finns inom familjen är det också vanligare. Eftersom debutåldern för anorexia många gånger är i tidiga tonåren, kan möjligen de pubertala kroppsliga förändringarna trigga sjukdomen. I familjer där exempelvis någon av föräldrarna har en ätstörning är det också vanligare att utveckla anorexi.

SYMPTOM PÅ ANOREXIA

Symptom på anorexia kan variera beroende på hur långt gången sjukdomen är. Det kan vara svårare att urskilja symtom i början av sjukdomen och symtomen kan variera mellan att vara fysiska och psykiska.

Det första tecknet på anorexia är oftast en snabb och kraftig viktnedgång, men det finns också andra symtom att vara uppmärksam på:

●     Konstanta tankar på mat, vikt och ofta träning.

●     Låg självkänsla.

●     Tvångstankar och ångest.

●     Frusenhet och vitaminbrist.

●     Yrsel.

●     Förlorad menstruation.

●     Orkeslöshet.

●     Svårigheter att sova.

●     Förstoppning och andra magbesvär.

●     Kräkningar efter måltider.

●     Nedstämdhet och depression.

När sjukdomen är långt gången kan man oftast tydligt se på en anorektiker att denne inte mår bra. Eftersom personen som är drabbad ofta är kraftigt avmagrad, är det också vanligt att få tunt hår på armar, ben och nacke som kallas för lanugohår. Denna typ av hår bildar kroppen på grund av brist på underhudsfett för att bevara värmen. Detta är ett tydligt tecken på undernäring som ofta beror på en ätstörning.

ATYPISK ANOREXI

För att fastställa diagnosen Anorexia Nervosa behöver den insjuknande uppfylla många av tecknen på sjukdomen. Det finns olika typer av varianter av ätstörningar, där kanske inte alla kriterier är helt uppfyllda, men där det är tydligt att personen lider av en ätstörning.

Atypisk anorexi innebär att du uppfyller flera av kriterierna för diagnosen, men inte har den livshotande undervikt som långt gången anorexia kan ha. Atypisk anorexia och anorexia har många likheter, där den drabbade är rädd för att gå upp i vikt och har en negativ kroppsbild. Med andra ord är båda diagnoserna psykiskt sett väldigt lika, där de största skillnaderna ligger i hur långt viktnedgången har gått.

VILKA DRABBAS AV ANOREXIA?

Anorexia kan drabba alla i alla åldrar, men det är vanligast bland tonårstjejer och yngre kvinnor. Uppskattningsvis står män för ungefär 10 % av de som drabbas av anorexia. Bland män är det vanligare med hetsätning och bulimi, där man uppskattar att ungefär 25% av de drabbade är män. Det är ovanligt att utveckla anorexia för äldre vuxna, men det förekommer.

ANOREXIA HOS BARN OCH TONÅRINGAR

Att drabbas av ätstörningar i ung ålder är mycket vanligare än hos äldre personer. Om du misstänker att ditt barn eller tonåring lider av anorexia är det dessa symtom du kan hålla utkik efter:

●     Skev kroppsuppfattning, där personen upplever sig själv som betydligt större än vad hen är.

●     Tankar som cirkulerar kring mat, kropp och vikt.

●     Tvångstankar, ångest och depression.

Eftersom en stor del av sjukdomen är psykisk, kan den vara svårt att upptäcka till en början.

ANOREXIA OCH ANDRA ÄTSTÖRNINGAR

Ätstörningar kan te sig på en hel del olika sätt och många gånger har den drabbade en kombination av flera ätstörningar i grunden. Ätstörningar handlar i stora drag om en skev kroppsuppfattning och rädsla för viktuppgång, men i många fall också om känsla av kontroll. 

Att kunna kontrollera sin fysiska kropp genom att tvinga kroppen att genomgå svält ger många gånger en känsla av kontroll för en anorektiker. Ett exempel på detta är att en anorektiker ofta är på bra humör ju mindre denna äter, medans en person som inte har ätstörningar mår dåligt vid lågt kostintag.

Nedan kan du läsa lite mer om andra vanliga ätstörningar:

Hetsätning: Hetsätning är en form av ätstörning som liknar bulimi, där skillnaden är att personen inte spyr efter sitt matintag.

Bulimi: Bulimi är den vanligaste ätstörningen och innebär att den drabbade hetsäter för att sedan spy upp maten. Bulimi är väldigt svårt att se på någon utifrån, eftersom den drabbade ofta är normalviktig.

Ortorexi: Ortorexi är en form av ätstörning som innefattar en manisk fokusering på träning och mat. Att äta betydligt mycket mindre än vad kroppen behöver i kombination med träning och motion är vanligt hos personer som har ortorexi.

Undvikande ätstörning (ARFID): Undvikande eller restriktiv ätstörning, som det också kallas, är en form av ätstörning som innebär att den drabbade endast äter få utvalda matvaror och undviker de flesta sorters mat. Denna form av ätstörning är väldigt vanlig hos barn och är också vanligt hos personer med autism eller autistiska drag.

Andra ätstörningar: Många gånger kan en person lida av ätstörningar, men inte falla in helt under alla kriterier för diagnosen (som exempelvis atypisk anorexi). Vanligt är t.ex att den drabbade kräks, men har inte hetsätit, eller personer som kliver upp och äter på nätterna.

VAD HÄNDER I KROPPEN VID ANOREXIA?

Kroppen drabbas hårt vid anorexia, särskilt om sjukdomen är långt gången. I tillägg till kraftig viktnedgång och lanugohår på kroppen sker det också mycket inuti kroppen vid långvarig svält, bland annat:

●     Lägre puls och kroppstemperatur.

●     Yrsel på grund av lågt blodtryck, vilket kan leda till svimningar.

●     Sämre blodcirkulation, särskilt i händer och fötter.

●     Problem med benskörhet och försvagade muskler.

●     Torr hy och frissigt hår.

●     Sämre hjärt- och njurfunktion.

Att snabbt tappa mycket i vikt är mycket skadligt och kan ge en grav näringsbrist relativt snabbt. Om kroppen får för lite näring ställer den in sig på svält för att försöka bevara den energi som finns. Att ha brist på viktiga ämnen som kroppen behöver är särskilt farligt för barn och unga då kroppen fortfarande växer.

Många unga tjejer och kvinnor drabbas av oregelbunden eller utesluten menstruation. Det är också vanligt att utveckla magproblem, där förstoppning, gaser och andra problem med tarmarna uppstår.

VAD HÄNDER I HJÄRNAN VID ANOREXIA?

Att inte få i sig tillräckligt med näring leder också till att hjärnan drabbas, enligt många studier. Vid långvarig sjukdom kan personen drabbas av något som kallas för hjärnatrofi som innebär förlust av hjärnvävnad. Studier har också visat på att förändringar i hjärnans signalsubstanser hos anorektiker, signalsubstanser som är relaterade till olika känslotillstånd, belöning, hunger och mättnad.

Det man har kunnat se i dessa studier är att skadorna på hjärnan är reversibla om personen tillfrisknar och återgår till en normal vikt. Förändringarna i hjärnan drabbar främst personer som har varit sjuka länge i anorexia. Det kan också vara så att eventuella förändringar i hjärnan möjligen redan finns där innan sjukdomen bryter ut och istället ligger till grund för utvecklandet av sjukdomen. Än så länge vet man dock inte tillräckligt för att kunna dra några slutsater.  

ATT VARA ANHÖRIG TILL NÅGON MED ANOREXIA

Att vara anhörig till någon som lider av anorexia kan vara mycket tungt, särskilt om det är ditt barn som är drabbat. Ofta följer känslor av maktlöshet och oro av att se någon nära behandla sig själv och sin kropp så illa. Att förneka sin sjukdom är dessutom mycket vanligt bland anorektiker, då de ofta har en låg sjukdomsinsikt.

Många som är föräldrar till anorektiker lägger skuld på sig själva över sina barns problem, men det är viktigt att komma ihåg att anorexia inte ser ut att härstamma från trauman, utan handlar oftare om ärftlighet. Om det finns anorexia nervosa inom familjen, är det viktigt att skaffa mer kunskap om sjukdomen, då det gör det enklare att förebygga att barnet insjuknar. Genom kunskap är det också enklare för dig som anhörig att veta hur du enklare ska kunna hjälpa till.

Som anhörig kan det vara viktigt att ha någon att prata om sin oro med. Det är naturligt att känna oro och maktlöshet. Det är viktigt att tänka på sitt eget välmående också, och inte bara på den som är sjuk.. Om du behöver komma i kontakt med psykolog kan du enkelt ladda ner Mindlers app och boka ett samtal med någon av våra 300 legitimerade psykologer.

BEHANDLING AV ANOREXIA

Eftersom anorexia är både en psykisk och fysisk sjukdom är det svårare att behandla sjukdomen. Den behandlingsform som enligt studier gett bäst resultat är psykologisk behandling, och då särskilt om behandling påbörjas så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet. Terapin är då utformad för att hjälpa patienten att förändra sina attityder gentemot mat och sin kropp, samt möta de känslor som är kopplade till sjukdomen. Ofta behövs en helhetlig behandling där både psykologisk och medicinsk expertis samarbetar.

Antidepressiva läkemedel sätts också in i vissa fall för att lindra depression och nedstämdhet. Men denna typ av behandling behandlar endast symtomen och risken för återfall i sjukdomen är mycket stor. Anorexia är därför en mycket svårbehandlad sjukdom och i mer långtgående fall så kan till och med inläggning på sjukhus vara livsavgörande.

Riskerna för återfall hos en tillfrisknad anorektiker är stora, särskilt när personen blir utsatt för stress. Många anorektiker som blivit bättre utvecklar istället andra ätstörningar som t.ex bulimi (som inte är lika synliga utanpå), eller ortorexi vilket tyder på att de psykiska problemen trots matintag fortfarande kvarstår.

Om du själv eller någon i din närhet uppvisar symtom på anorexi bör du uppsöka vården så snart som möjligt. Genom att i ett tidigt skede få en diagnos och få starta en behandling, ökar chanserna för tillfrisknande. Anorexi bör normalt utredas och behandlas på fysisk mottagning och i de flesta fall inom specialistvården.Du kan bland annat söka vård på en vårdcentral, en ungdomsmottagning (om du är under 25 år) eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP (om du är under 18 år) eller en vuxenpsykiatrisk mottagning. Mindlers uppdrag ligger på primärvårdsnivå vilket innebär att vi i många fall inte kan behandla en patient som är drabbad. I vissa fall kan vi däremot ge stöd. Om du är osäker går det att boka in ett första bedömningssamtal med någon av våra psykologer.

Senast uppdaterad: 2021.09.15

Författare: My Larsson

Granskad av: Elin Börestam