Vad är oro?
Oro är en naturlig del av livet. Även om oro är en jobbig känsla är det både nyttigt och nödvändigt att oroa sig ibland. Att oroa sig är att tänka på saker som skulle kunna gå fel. Det är ett sätt att mentalt planera inför framtiden och i tankarna försöka hitta lösningar på problem som kan uppstå. När du står inför en förändring eller en utmaning i livet kan oron hjälpa dig att förbereda dig. I dina tankar kan du hitta lösningar på eventuella problem och komma på hur du ska göra för att undvika onödiga risker. Sådan oro brukar gå över när du är färdig med flytten, presentation eller vad det nu var du oroade dig inför.
Oro kan se ut på många olika sätt, men några gemensamma drag för orostankar är att de
ofta börjar med orden ”tänk om …”
fokuserar på framtiden
handlar om negativa händelser.
Hur känns oro?
Oro upplevs olika för olika personer. En del beskriver det som tankar som maler eller en känsla av rastlöshet, medan andra kan känna stark ångest eller drabbas av panik.
Här är några vanliga symptom på oro:
Du känner dig rastlös.
Du får svårt att koncentrera dig.
Du har svårt att somna eller vaknar på natten.
Du känner dig irriterad eller har kort stubin.
Du är spänd i kroppen.
Du andas snabbare eller får hjärtklappning.
Du svettas eller får kalla kårar.
Om oron blir överdriven eller håller i sig länge kan den påverka hur du mår. Det kan kännas som en ständigt närvarande klump i magen eller som en intensiv känsla att något är fel. Du kan också känna dig trött och sliten, eftersom oro tar mycket energi.
Om din oro påverkar dig mycket i vardagen är det bra att göra något åt den. Det finns en hel del du kan göra själv, men du ska inte tveka att söka hjälp om du känner att oron är för svår att hantera.
Vad är skillnaden mellan ångest och oro?
Det kan vara svårt att skilja på oro och ångest och många använder orden som synonymer. Ett något förenklat sätt att beskriva skillnaden är att oro är det som händer i tankarna medan ångest är det som händer i kroppen.
Vad händer i kroppen?
Kroppen har ett automatiskt larmsystem som brukar kallas för kamp- eller flyktresponsen. Den här responsen är till för att skydda oss i farliga situationer genom att förbereda kroppen på att reagera – så att vi antingen kan kämpa mot faran eller fly för livet. När vi upplever att vi hamnar i en farlig situation sätter larmsystemet igång och en rad kroppsliga reaktioner startar automatiskt. Det är de kroppsliga reaktionerna som vi brukar kalla för ångest. Några exempel på sådana kroppsliga reaktioner är
hjärtklappning
tryck över bröstet
svårigheter att andas
svettningar
yrsel
Även orostankar kan orsaka de här reaktionerna i kroppen.
Orsaker till oro
En av de vanligaste orsakerna till oro är nya eller osäkra situationer. Många känner till exempel oro inför att hålla ett tal eller gå på en jobbintervju. Det är också vanligt med oro när man går igenom en stor förändring i livet, som att bli gravid, flytta eller börja på ny skola. Viss oro i sådana situationer kan vara bra, eftersom den hjälper dig att hålla fokus och förbereda dig. Men det kan också vara svårt att hantera känslan av osäkerhet, att inte veta säkert att man har gjort rätt val eller att man har tagit med alla risker i beräkningen. Då kan ”tänk om”-tankar dyka upp. Ibland kan oro också vara ett symptom på underliggande psykiska tillstånd som depression eller ångestsyndrom.
Generaliserat ångestsyndrom, GAD
Om du känner stark oro och ångest nästan varje dag kan du ha något som kallas generaliserat ångestsyndrom, eller GAD (efter engelskans generalized anxiety disorder). Då kan du uppleva en nästan konstant känsla av oro och rädsla utan att det finns någon specifik utlösande faktor. Oron är överdriven och kretsar ofta kring att något hemskt ska hända. Sådan oro upplevs som svår att kontrollera och den påverkar dig mycket i din vardag. Den kan till exempel leda till att du blir väldigt försiktig och börjar undvika många situationer. För att diagnosen GAD ska kunna ställas ska oron och ångesten vara mer eller mindre konstant, förekomma i flera olika situationer, orsaka lidande och begränsa livet. Dessutom ska problemen ha funnits i minst sex månader och lett till besvär som irritation, trötthet, rastlöshet, koncentrationsproblem, sömnbesvär, muskelspänningar eller värk i kroppen. Om du tror att du lider av generaliserat ångestsyndrom är det viktigt att du söker professionell hjälp. Hos Mindler finns flera psykologer som har erfarenhet av att behandla GAD.
Oro hos barn
Barn känner också oro, och precis som vuxna kan de bli oroliga över saker som händer omkring dem. Det kan handla om stora förändringar, som en separation eller flytt, men även till synes mindre händelser, som något som har hänt i skolan. Barn vet också mer än vi tror om vad som händer i omvärlden – de får också uppdateringar om klimatförändringar, krig och så vidare, vilket kan orsaka oro. Men oron kan också vara mer diffus och inte ha en tydlig orsak. Barn påverkas också av vuxnas oro. Det är viktigt att barnet känner att det är okej att prata om sin oro, men om du som vuxen känner mycket oro är det bra att undvika att lägga över oron på barnet. Prata hellre med andra vuxna om din oro.
Barns oro kan uttrycka sig på olika sätt. Du kan till exempel märka att barnet har mindre lust att göra saker, eller att barnet inte längre vågar göra sådant som hen vågat tidigare. Här är några andra exempel på reaktioner:
huvudvärk
ont i magen
svårt att sova eller mardrömmar
trotsbeteende
rastlöshet
koncentrationssvårigheter
Ilska
ledsenhet
låg aptit.
Eftersom oro är en naturlig del av livet kan det vara svårt att avgöra om oron är ett problem för barnet eller inte. Om oron har börjat ta över vardagen, om den ”bestämmer” över barnet eller styr vad barnet gör, är det viktigt att barnet får hjälp. Om du upplever att situationen är svår att hantera bör du kontakta vården.
Oro och graviditet
En graviditet kan ge upphov till mycket oro och ångest. Det är helt normalt eftersom en graviditet innebär en stor förändring i livet.
Många som är gravida känner oro kring förlossningen eller för att barnet inte ska må bra. En del oroar sig över hur de ska klara att ta hand om en nyfödd eller över hur relationer kommer att förändras.
Även om det är normalt att känna oro när du är gravid finns det saker du kan göra för att lindra oron. Ett första steg är att prata med någon om hur du känner – det kan vara en partner, en vän eller familjemedlem, en barnmorska eller en psykolog. Att prata om oron är ett sätt att få lite perspektiv på tankarna och det kan också göra att du känner dig mindre ensam om dina känslor.
Om du är gravid och känner stark rädsla inför förlossningen kan du få hjälp av din barnmorska. Ibland kan det hjälpa att få svar på eventuella frågor om förlossningen. Barnmorskan kan också hjälpa dig vidare om du behöver mer stöd.
Förlossningsrädsla kan också behandlas med kognitiv beteendeterapi. På Mindler har vi en särskild behandling som kan hjälpa dig att hitta sätt att hantera oron och rädslan.
Vad kan jag göra själv för att dämpa min oro?
När du känner att du fastnar i orostankar kan det vara bra att ta en promenad, ringa en kompis, titta på en film eller göra något annat som du gillar för att skingra tankarna. Genom att du håller dig sysselsatt med annat begränsar du automatiskt tiden du lägger på att oroa dig. Det är också bra att försöka hålla på rutiner, som att äta, sova och röra på sig regelbundet. En övning som brukar ingå i kognitiv beteendeterapi är att skriva en lista över det som oroar dig. Därefter delar du upp listan i sådant om du kan påverka och sådant som du inte kan göra något åt. Då kan du lättare välja att fokusera på det som du kan påverka och träna på att acceptera det som du inte kan göra något åt.
Oro vid ensamhet
Oro och rädsla att vara ensam är en fundamental rädsla, som vi alla utmanas med mer eller mindre. Att vara rädd för att vara ensam faller också nära rädslan att känna sig bortglömd, övergiven, oönskad eller oälskad. Även om detta är en naturlig och vanlig rädsla hos många, så kan det vara tufft att bära den. Tveka inte att våga höja din rädsla om du har personer nära, eller ta kontakt med en psykolog om du behöver hjälp att hantera din oro.
Att hjälpa andra med oro
En del vill ha sin oro för sig själva medan andra känner ett stort behov att prata om oron. Om du har någon i din närhet som oroar sig mycket kan du visa att du vill vara ett stöd. Du kan lyssna när hen berättar om sin oro och fråga om du kan hjälpa till. Du kan föreslå en promenad eller något annat ni kan göra tillsammans för att bryta oron och skingra orostankarna. Om personen mår väldigt dåligt av sin oro kan du uppmuntra hen att söka hjälp.
Behandling vid oro
Det är normalt att känna oro men om oron börjar ta över din vardag eller gå ut över dina relationer kan du ha hamna i en negativ spiral som kan vara svår att komma ur på egen hand. Om råden ovan inte hjälper, eller om du känner att din oro är för svår för att du ska kunna hantera den själv, ska du inte tveka att söka hjälp. Det finns flera behandlingsalternativ som kan hjälpa mot oro och ångest. Inom primärvården brukar kognitiv beteendeterapi, KBT, vara förstahandsvalet.
Det finns även receptfria läkemedel som kan hjälpa mot lindrig oro, till exempel växtbaserade läkemedel med johannesört. Om du lider av ångestsyndrom, till exempel GAD, kan behandling med antidepressiv medicin vara aktuellt.
Behandling hos Mindler
På Mindler jobbar vi med kognitiv beteendeterapi, KBT, som är en vetenskapligt bevisat effektiv behandling vid ångest och oro. I vår behandling för oro och ångest får du verktyg och strategier för att hantera din oro på nya sätt. Du får till exempel skriva orosdagbok för att bli mer medveten om hur dina tankar påverkar hur du mår. Med hjälp av orosdagboken kan du lära dig att känna igen negativa tankemönster och beteenden som får dig att må dåligt. Under behandlingen kan du också få jobba med beteendeexperiment. Det är ett sätt att testa hur väl dina egna antaganden om oron och om vad som kan hända i olika situationer stämmer med verkligheten. Om du har svårt att hantera din oro och ångest är du varmt välkommen att boka ett första bedömningssamtal med någon av våra psykologer.