Lär dig mer om Ortorexia nervosa

Ortorexia Nervosa är en ätstörning som gömmer sig bakom en nyttig fasad. Ortorexi kan som närmast beskrivas som en sjuklig form av träningsmani, där mat och träning tar upp den sjukes tankar större delen av tiden. Ortorexi har inte direkt specificerats diagnosmässigt ännu, trots att det är en känd typ av ätstörning hamnar den under klustret “Ätstörning UNS” (ätstörning utan närmare specifikation). Ortorexi är en ätstörning som inte syns utanpå, som ofta visar sig i ett “nyttigt” yttre.

Om du upplever att du har problem och vill komma i kontakt med någon att prata med kan du ladda ned Mindlers app och få en tid för bedömning hos en av våra psykologer inom 24 h!

Prata med en psykolog online hos Mindler

  • Videosamtal för 250 kronor (eller frikort)
  • Arbeta på egen hand med våra självhjälpsprogram

Ladda ner appen och boka ett samtal med någon av våra 250 psykologer redan idag. Vi garanterar dig en tid inom 24 timmar.

Boka ett möteBoka ett möteBoka ett möte

VAD ÄR ORTOREXI?

Ortorexi är en ätstörning där man skulle kunna beskriva den drabbade som tvångsmässigt hälsosam och kan närmast beskrivas som en träningsnarkoman. Personer som lider av ortorexia nervosa kallas för ortorektiker och upplevs ofta utåt sett som väldigt måna om sin hälsa, sitt matintag och sin träning.

Bakom denna hälsosamma fasad gömmer sig ofta en begränsad individ. Många gånger ersätts vardagliga ting med träning och löpturer, eller för att planera och väga sin nästa måltid. Ortorexi är också många gånger en inkörsport till andra ätstörningar som anorexi och bulimi.

Ordet ortorexi härstammar från det grekiska orden “orthos” som betyder renlärig, och “orexis” som betyder aptit. I många andra former av ätstörningar handlar tankarna och det tvångsmässiga beteendet ofta om mat, vilket även stämmer väl hos en ortorektiker. Skillnaden är att en ortorektiker också i kombination har en överdriven fixering vid träning.

ÄTSTÖRNING (UNS)

Ortorexi faller in under begreppet ätstörning utan närmare specifikation. Det betyder att det klassas som en form av ätstörning, men finns inte som en enskild diagnos. Ätstörningar inom denna grupp är ofta personer som faller in under några kriterier på andra ätstörningar, men inte fullt ut.

ORTOREXI OCH ANDRA ÄTSTÖRNINGAR

Ortorexi är som nämnt en ätstörning som inte är synlig utåt sett på en person. Vid första anblick verkar ortorektiker oftast väldigt hälsosamma. När det kommer till exempelvis anorexi och bulimi, är det vanligare att symptomen är mer synliga på grund av att den drabbade svälter sig själv, eller kräks upp sin mat.

En ätstörning börjar ofta med en bantningskur, eller en start på ett mer hälsosamt liv, som leder till en tvångsmässig fixering av kropp och hälsa. Ortorexi kan därför vara inkörsporten för andra mer allvarliga ätstörningar med tiden.

SYMPTOM PÅ ORTOREXI

Det finns väldigt lite forskning att kringgå när det kommer till ortorexi och den forskning som finns är väldigt fattig i information. Det innebär att kunskapsläget när det kommer till hur ortorexi ter sig är relativt lågt.

Det finns dock flera likheter mellan de personer som deltagit i studierna kring denna form av ätstörning och detta är vad som klassas som karaktäristiskt hos ortorektiker:

Överdrivet och tvångsmässigt beteende kring mat och träning.
Fixering vid att leva hälsosamt.
Tränar ofta flera gånger per dag under alla veckans dagar.
Får svår ångest vid missad träning.
Den överdrivna kost och träningsfixeringen påverkar personens privatliv.
Negativ bild av sig själv och sin kropp.
Känsla av att vara misslyckad och aldrig nöjd över sina prestationer.

De fysiska symptomen för en person med ortorexi är svårare att se för de som befinner sig i närheten av den drabbade. Eftersom personen oftast har en orimlig fixering vid sitt matintag och träning, så leder detta ofta till underskott av vad kroppen behöver och överansträngning av kroppen. Detta kan visa sig i minskad vikt, muskelvärk, orkeslöshet och koncentrationssvårigheter.

Målet för en ortorektiker, är till skillnad från exempelvis en anorektiker inte att gå ner i vikt. Målet är att vara hälsosam i grunden, och en ortorektiker som tappar för mycket i vikt försöker då ofta gå upp till den vikt som den själv anser är sin idealvikt.

ORSAKER TILL ORTOREXI

Eftersom ortorexi inte är en egen diagnos i sig, och inte heller ett välutforskat tillstånd i dagsläget, är det svårt att säga exakt vad det beror på. Det man har kunnat se liknande mellan de som drabbats av ortorexi, är att många i början av ätstörningen endast vill börja leva ett sundare liv, som senare utvecklas till en besatthet som till slut påverkar personens privatliv.

Hur samhällets normer och ideal ser ut har också med största sannolikhet en del i varför vissa personer utvecklar ortorexi. I ett samhälle med stora influenser i hur man ska leva hälsosamt, är det lätt att bli påverkad och bilda en negativ självbild.

Det som man har kunnat se är att oavsett om personen startar inom fitness, idrott eller dieter för ett hälsosammare liv, ser förloppet liknande ut oavsett vem som drabbas. Det vill säga en onaturlig fixering vid träning, hälsa och kaloriintag.

VILKA DRABBAS AV ORTOREXI?

Likt med många andra ätstörningar, är ortorexi något som drabbar kvinnor i högre utsträckning än män. Ortorexi är dock vanligare hos män än vad anorexi är, där det är överrepresenterat unga kvinnor som drabbas.

Ortorexi är vanligare hos ungdomar och unga vuxna än hos äldre personer. Troligtvis beror detta på att denna grupp påverkas mer av grupptryck och samhällets ideal.

ATT VARA ANHÖRIG TILL NÅGON MED ORTOREXI

Att vara anhörig till någon som lider av en ätstörning kan vara mycket tyngande. Att stå bredvid och se på inger oftast en stark känsla av maktlöshet, oro och förtvivlan. Eftersom ortorexi inte är lika synligt utanpå, kan det vara svårt att konfrontera ortorektikern gällande sina problem. Detta mycket på grund av att en ortorektiker är fixerad vid en sund, hälsosam livsstil och själv oftast inte anser att det är ett problem. Om du är anhörig till någon med ortorexi följer nedan ett par råd som du kan använda dig av i kommunikationen med din anhörige:

Det är inte bra att peka ut de sakerna du anser är ett problem, då det ofta kan få en motsatt effekt. Då är det viktigare att du visar att du bryr dig, och frågar i välmening utan att låta anklagande. Ett “hur mår du? är allt bra med dig?” är alltid bättre än “du äter ju ingenting, snart har du ju tynat bort” t.ex.

Var ett exempel för din anhörige. Genom att själv leva sunt och “visa rätt väg”, utan att det går till någon överdrift får ortorektikern en möjlighet att möta sundare livsstilar, vilket kan motivera och inspirera.

Tänk på hur du väljer att formulera dig kring din anhörige. Genom att hålla dig mer positiv och öppen, är det större chans att du får gehör.

Om du upplever att det är tungt och svårt för dig att veta hur du bäst ska hantera situationen och att det går ut mycket över ditt egna välmående, kan det vara en god idé att prata med någon. Hos Mindler finner du över 300 legitimerade psykologer – du är garanterat en första bedömningstid inom 24 h!

BEHANDLING AV ORTOREXI

Ortorexi behandlas likt andra ätstörningar inom vården. Oftast erbjuds personen i första hand samtals- och beteendeterapi (KBT främst). Eftersom många som har ortorexi inte själva anser sig ha en ätstörning, är det också vanligt att denna grupp inte söker sig till vården i samma utsträckning som andra som är drabbade av ätstörningar gör.

Det krävs en vilja hos personen att bli bättre, samt en sjukdomsinsikt i sin fixering vid hälsa, kost och träning. Först när personen själv vill ha hjälp, går det också att ändra på en ätstörd persons mönster. Det finns inga direkta läkemedel som behandlar ortorexi, däremot kan läkemedel sättas in vid depression och svår ångest.

Senast uppdaterad: 2022.03.25

Författare: My Larsson

Granskad av: Mindlers Psykologer