Vad är en terapeut egentlingen?

I den här artikeln reder vi ut vad begreppet terapeut innebär.

Hos Mindler kan du träffa en legitimerad psykolog vilket är en skyddad titel, till skillnad från terapeut. Läs vidare om skillnaderna.

 

Prata med en psykolog online hos Mindler

  • Videosamtal för 250 kronor (eller frikort)
  • Arbeta på egen hand med våra självhjälpsprogram

Ladda ner appen och boka ett samtal med någon av våra 250 psykologer redan idag. Vi garanterar dig en tid inom 24 timmar.

Boka ett möteBoka ett möteBoka ett möte

Terapeuter

När det kommer till psykologisk hjälp så kallar sig ofta den yrkesutövande sig för terapeut. Själva arbetstiteln terapeut är dock ett samlingsnamn för flera olika typer av arbeten relaterade till psykologi. Nedan går vi närmare in på begreppet “terapeut” och vilka som får kalla sig för terapeut.

Vem får kalla sig för terapeut?

Det finns många olika yrkesgrupper under samlingsnamnet “terapeuter”, vilket gör det svårt att veta vad det egentligen står för. Några av de titlar du kan finna under samlingsbegreppet terapeuter och som klassas som legitimt skyddade är bland annat psykoterapeuter och legitimerade psykologer. Det är socialstyrelsen som utfärdar legitimationen. Att ha en legitimation i det här sammanhanget innebär att personen har en tillräcklig praktisk erfarenhet och utbildning inom psykologisk behandling för att kunna erbjuda terapeutisk hjälp inom hälso- och sjukvården.

Det finns också flera titlar som inte är legitimt skyddade, som “livscoach” eller “socialpsykolog” och liknande titlar. Dessa titlar kan användas av vem som helst oavsett vilken utbildning personen har. De som i denna kontext kallar sig terapeuter har ibland en utbildning, men det kan vara svårt att veta något om kvaliteten på utbildningen. Personer som arbetar under denna typ av titlar har inte blivit godkända av Socialstyrelsen och får inte arbeta inom hälso- och sjukvården.

Att en terapeut inte får arbeta inom sjukvården innebär dock inte att deras verksamheter är olagliga, utan innebär att de har sina verksamheter utanför den allmänna sjukvården.

Vem gör vad?

Kortfattade skillnader mellan olika titlar:

Terapeut:

Terapeuter tillhandahåller olika terapiformer; allt från KBT till samtalsterapi och traumabehandling. Att vara terapeut är inte en skyddad titel och de som kallar sig terapeut kan ha olika bakgrunder. Det finns vissa terapeuter som är legitimerade inom hälso- och sjukvården om de har en akademisk bakgrund samt är utbildade inom psykoterapi. I det senaste fallet föregås titeln av “leg.” eller “legitimerad”.

Livscoach:

Att vara coach är inte en skyddad titel och det finns många kurser och utbildningar inom coaching. En coachutbildning leder inte till ett legitimationsyrke.

Legitimerad psykolog:

Att vara legitimerad psykolog innebär att personen har en skyddad titel. Om du däremot läser titeln endast “psykolog” har personen inte en skyddad titel. För att bli legitimerad psykolog krävs en 5-årig högskoleutbildning inom psykologi samt ett års praktisk tjänstgöring som sedan ska godkännas av socialstyrelsen. En psykolog kan arbeta inom många olika arbetsfält, exempelvis inom vården, skola, företag och organisationer. Det är värt att nämna att legitimerade psykologer har kompetens att jobba med mycket annat än enbart terapi och behandlingsarbete.

Legitimerad psykoterapeut:

För att få titeln legitimerad psykoterapeut krävs det en akademisk grundutbildning samt en utbildning inom psykoterapi och arbetslivserfarenhet i det yrkesområdet. Denna typ av titel betyder att personen är berättigad till att utföra terapeutiska behandlingar.

Psykiater:

En psykiater är en person som har utbildat sig till läkare och därefter valt att fortsätta vidareutbilda sig inom psykiatri. De är de enda inom begreppet “terapeuter” som får förskriva läkemedel till sina patienter.

Hälso- och sjukvårdskurator:

För att få använda titeln hälso- och sjukvårdskurator krävs en legitimation. För att få legitimation krävs det i grunden en akademisk examen i socialt arbete (socionomutbildning eller motsvarande) samt tjänstgöring inom hälso- och sjukvård.

Hur vet man vem man ska välja att gå till?

Det finns en hel del arbetstitlar att hålla reda på om man verkligen vill få rätt hjälp hos en terapeut, eftersom de alla har olika inriktningar. Du bör först och främst söka dig till en terapeut som är utbildad inom det området som du behöver hjälp med. Om du endast behöver någon att få gå till för att prata, så kan de flesta av de befattningar som finns passa dig.

Om du lider av psykisk ohälsa eller annat som påverkar din vardag negativt kan det vara en god idé att söka dig till någon med rätt utbildning. Om du hittar någon som du tycker verkar passa dig, kan du alltid se till att ta reda på vilken typ av utbildning personen har som grund för sitt terapeutiska arbete. En tumregel är då att se efter en yrkestitel som föregås av ordet “legitimerad”.

Vilka behandlingar utför en teapeut?

Eftersom ordet terapeut är mycket utbrett, finns det också många olika typer av behandlingsformer som utförs av någon som kallar sig för terapeut. Några av de former av terapi som en terapeut många gånger kan hjälpa dig med är bland annat:

Samtalsterapi: Samtalsterapi är något som de allra flesta terapeuter använder i sitt arbete. Att gå i samtalsterapi innebär att du i samverkan med din terapeut samtalar om dina upplevda problem och möter känslor och svårigheter som behöver redas ut.

Kognitiv beteendeterapi (KBT): En terapiform som innebär att du aktivt ska öva dig på att ändra beteendemönster, tankar och känslor som du upplever hindrar dig i ditt liv.

Psykodynamisk terapi (PDT): En form av terapi som innebär att du går djupare in på, och undersöker din livshistoria för att enklare kunna se vad det är som hindrar dig från att leva det liv du önskar.

Interpersonell terapi (IPT): Detta är en behandlingsmetod som främst riktar in sig på relationsproblem för att upptäcka och reda ut mönster som återspeglas i personens relationer.

När bör jag söka hjälp hos en terapeut?

Om du mår psykiskt dåligt är det viktigt att du söker hjälp. Det finns god hjälp att få och goda chanser till förbättring. Om du upplever att du känner igen dig i följande bör du söka hjälp som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal:

  • Om du är deprimerad eller lider av ångest. 
  • Om du upplever att du har problem att komma överens med andra och undviker närmare relationer. 
  • Om du har problem med beroende (sex, alkohol, droger, spel etc). 
  • Om du lider av svår stress och sömnproblem. 
  • Om du lider av ätstörningar eller annat självskadebeteende. 
  • Om du har varit med om något allvarligt och går igenom en livskris.
  • Om du upplever att du har svårt att känna dina känslor och svårt att hantera dem när du väl känner dem. 
  • Om du upplever att du undviker vissa situationer som gör dig rädd eller får dig att må dåligt. 

Vanliga fysiska symtom om man mår psykiskt dåligt är bland annat ont i kropp och leder, magproblem och ryggont. Om du upplever att du har problem med dig själv, dina relationer eller annat som gnager i ditt inre ska du inte bära allt själv. Det finns goda chanser till en bättre livskvalitet om du söker hjälp.

Senast uppdaterad: 2022.02.01

Författare: My Larsson

Granskad av: Elin Börestam