Psykodynamisk terapi

Mindlers psykologer guidar dig genom psykodynamisk terapi: - Vad det är? - Hur det fungerar - Vem bör söka PDT? - Depression / Ångest - Vem får utöva terapin? - Korttids-PDT Mindler erbjuder inte psykodynamisk terapi, men vi kan hjälpa dig med terapi genom kognitiv beteendeterapi (KBT).

Terapi hos Mindler

Prata med en psykolog online hos Mindler

  • Videosamtal för 100kr kronor (eller frikort)

  • Arbeta på egen hand med våra självhjälpsprogram (IKBT)

  • Ingen väntetid

  • Mindler är en del av primärvården

Psykologer som arbetar hos Mindler

Vi har flera psykologer som kan hjälpa dig

Vad är psykodynamisk terapi (PDT)?

PDT är en form av psykoterapi, det vill säga behandling av psykiska besvär med hjälp av samtal.

Behandlingen har sina rötter i Sigmund Freuds psykoanalytiska teorier, men har utvecklats mycket genom åren och förändrats i takt med att nya forskningsrön framkommit.

I dag är PDT en modern och effektiv terapiform som erbjuder både långa och kortare behandlingar, beroende på patientens behov.

I PDT är ett av målen att du ska lära känna dig själv bättre. När du blir mer medveten om varför du känner och tänker som du gör ökar dina möjligheter att själv styra ditt liv dit du vill.

Så fungerar psykodynamisk terapi

Ibland mår vi dåligt eftersom vi inte vill kännas vid vissa känslor, tankar och upplevelser. Vi sopar dem under mattan innan vi ens hunnit lägga märke till dem.

Strategin kan lyckas tillfälligt, men i stället kan symptom uppstå på andra håll i livet. I PDT hjälper terapeuten dig att få syn på sådana omedvetna konflikter, så att du kan ta itu med dem på ett moget sätt i stället för att förneka dem.

I PDT lägger man stor vikt vid mänskliga relationer, särskilt de tidiga relationerna till föräldrar och syskon, och anser att mycket av personligheten formas under de första levnadsåren. Du bestämmer själv vad terapin ska handla om, och vill du inte prata om din barndom så behöver du inte – men ofta börjar patienter spontant att berätta om sina uppväxtår för att de känner ett behov av det.

Att sätta ord på känslor som man kanske aldrig har delat med någon kan ha en läkande effekt.

PDT innebär ingen coachning. Terapeuten kommer sällan att ge dig direkta råd, utan i stället hjälpa dig att själv finna svaren på dina frågor. På så sätt ökar din självständighet och din förmåga att handskas med framtida problem.

Vem bör söka PDT?

Om du upplever att dina psykiska besvär påverkar vardagen negativt, och har uteslutit fysiska sjukdomsorsaker, kan det vara bra att söka psykoterapi. Vilken form som passar dig bäst beror delvis på din personlighet. Om du vill utforska dig själv på djupet och inte bara är ute efter att snabbt dämpa symptomen kan PDT vara ett bra alternativ.

PDT har i en stor metastudie[1] (sammanställning av många vetenskapliga studier) visat sig vara effektivt vid depression, vissa ångesttillstånd, ätstörningar och somatiska symptom (till exempel vissa smärttillstånd och mag–tarm-problem[2]).

PDT mot ångest

Ångest är den obehagliga känsla man kan uppleva när man är rädd utan att det finns ett verkligt hot närvarande – som om rädslan kom inifrån.

Enligt psykodynamiska modeller kan ångest bero på det vi tidigare diskuterade: känslor, tankar och upplevelser som man stänger av för att man inte orkar handskas med dem. Då kan de ta sig uttryck som ångestkänslor i stället.

En psykodynamisk terapeut kan hjälpa dig att finna grundorsakerna till dina problem. När du får syn på och tar itu med dem kan symptomen komma att minska eller försvinna, i det här fallet ångesten. Man kan likna strategin vid att dra upp ett ogräs med rötterna, i stället för att bara klippa av det ovan jord.

PDT har visat sig vara effektivt vid vissa former av ångesttillstånd[3].

PDT mot depression

När man är deprimerad har livsglädjen försvunnit eller minskat. Det kan kännas tungt bara att gå upp ur sängen eller gå och handla, trots att kroppen är frisk. Aptiten och sömnvanorna kan förändras i en mer ohälsosam riktning. Man drar sig tillbaka och blir mindre social.

Det finns många hypoteser om vad depression går ut på, men inget entydigt svar. Troligtvis varierar orsakerna kraftigt från fall till fall, du kan läsa mer om olika typer av depression här.

Ibland beror depression på biologiska faktorer (det kan röra sig om allt från rubbningar i hjärnans kemi och funktion till rent kroppsliga sjukdomar), och ibland finns det psykologiska och sociala förklaringar till nedstämdheten. Ofta handlar det om en kombination av flera olika orsaker.

På ett eller annat sätt är psyket dock nästan alltid en bidragande faktor. Därför är det ofta motiverat att testa psykoterapi på patienter med depression. Det kan utgöra den enda behandlingen, eller så kan man kombinera samtalen med antidepressiva läkemedel.

Precis som vid ångesttillstånd söker man i PDT efter rötterna – grundorsakerna – till de depressiva symptomen. De kan ligga nära i tiden, men de kan också återfinnas i barndomen. Det brukar visa sig under behandlingens gång.

PDT har i vetenskapliga studier visat sig vara effektivt för behandling av depression[4].

Vem får utöva PDT?

För att jobba som psykodynamisk psykoterapeut måste behandlaren ha en examen inom ett människovårdande yrke, till exempel psykolog, läkare eller socionom. (Om behandlaren inte är psykolog i grunden måste man också läsa en basutbildning i psykoterapi.)

Man måste även själv ha gått ett visst antal timmar i terapi, samt ha jobbat med patienter under handledning i minst två år. Därefter får man påbörja en påbyggnadsutbildning (i det här fallet med PDT-inriktning) för att bli legitimerad psykoterapeut.[5]

Psykodynamisk korttidsterapi

På senare år har en ny sorts psykodynamiska behandlingar vuxit fram. De går ut på att komprimera terapiförloppet, så att samma resultat som vid långtidsbehandlingar uppnås på betydligt kortare tid. En populär variant kallas för ISTDP. Det finns vetenskapligt stöd[6] för att den här typen av PDT är effektiv.

Terapeuten är mer aktiv än i traditionell psykoanalys och PDT, och utmanar patientens psykiska försvar för att skapa relativt snabba förändringar i symptombild och personlighet.

Målet är att åstadkomma varaktiga resultat på mindre än 40 timmars terapi. Det sker bland annat genom att behandlaren hjälper patienten att komma i kontakt med dennes ”core emotions”: djupt begravda känslor som han eller hon kanske aldrig tillåtit sig att uppleva fullt ut.[7] Man lägger stor vikt vid patientens anknytningshistoria, det vill säga kvaliteten på tidiga relationer till familjemedlemmar och/eller andra vårdnadshavare.

Fördelen med ISTDP är att metoden förefaller vara ett både tids- och kostnadseffektivt sätt att nå snabba behandlingsresultat även vid svåra känslomässiga problembilder. Men intensiteten i behandlingen innebär också att terapin kan bli en tuff resa för patienten, som på kort tid får konfronteras med känslor som kanske hållits tillbaka i åratal.

De potentiella vinsterna är dock stora: ISTDP är bevisat effektivt vid depression, ångest, psykosomatiska problem, ätstörningar, personlighetsstörningar samt för patienter som utan framgång provat många andra terapier.

Källhänvisning: