Boka terapi » Vilken terapiform passar dig? II Samtal 100 kr/besök

Vad är terapi?

Ordet ”terapi” betyder egentligen ”behandling av sjukdom eller skada” och kan alltså syfta på allt från sjukgymnastik till medicinering. Kanske har du hört begreppet psykoterapi som ofta används synonymt med terapi? Som du säkert kan gissa innebär ordet psykoterapi “behandling av psykiska besvär”. Som patient får man då hjälp av en psykolog eller psykoterapeut att hantera tankar, känslor, beteendemönster och upplevelser. Processen är systematisk och metodstyrd och syftar att leda till förbättrat mående och psykologisk förändring.

Vem får då bedriva terapi? Tyvärr är terapi inte ett skyddat begrepp och det finns många icke-legitimerade samtalsterapeuter som arbetar med olika typer av “samtalsterapi” eller “coachning”. Det är bra att vara medveten om att vem som helst får kalla sig terapeut och att dessa ofta har en kortare eller mindre fullständig utbildning och är inte heller skyldiga att följa hälso- och sjukvårdslagen. Om du däremot söker dig till en legitimerad psykolog eller legitimerad psykoterapeut kan du känna dig trygg med att personen är skyldig att följa hälso- och sjukvårdslagen och har tystnadsplikt samt arbetar enligt särskilda yrkesetiska principer som till exempel att erbjuda evidensbaserad vård. Det innebär även att du som patient har en möjlighet att anmäla klagomål till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) om du upplever att något har gått fel till i behandlingen. En legitimerad psykolog har en grundläggande 5-årig utbildning inom psykologi och har genomgått en PTP-tjänstgöring i 12 månader där psykologen arbetar med psykologspecifika arbetsuppgifter under handledning. Detta innebär en kvalitetsgaranti för dig som patient och du kan känna dig trygg med att du får vård som fyller en viss standard.

Även om människor vanligtvis går i terapi för att de mår dåligt – till exempel på grund av depression, pågående livskris, ångest, tvångstankar eller tvångshandlingar – måste du inte ha allvarliga besvär för att träffa en psykolog. Det finns fullt friska människor som går i terapi bara för att det känns bra att få prata med en psykolog som en utomstående samtalspartner. Kanske kan terapi även fungera som ett slags förebyggande åtgärd för psykisk hälsa, liksom regelbunden tandborstning förebygger karies. Önskar man enbart någon att prata med utan något klart syfte eller för att man är intresserad av generell självutveckling så lämpar det sig dock bättre att träffa en privatpraktiserande psykolog. Detta då den offentliga vården, som Mindler är en del av, har i uppdrag att behandla psykisk ohälsa.

De vanligaste terapiformerna

Ofta delar man in de olika terapiformerna i olika grupper eller skolor baserat på dess ursprungsteori och inriktning. Psykodynamisk terapi kan till exempel betraktas som ett paraplybegrepp där olika former av psykodynamisk behandling ingår. Så gäller även KBT som genom åren har utvecklats vidare från sin ursprungsform och bland annat gett upphov till så kallade tredje vågens terapiformer som ACT och CFT. Gemensamt för tredje vågens terapiformer är ett skiftat fokus från förändring av tankar och känslor till verktyg för ökad acceptans och medvetenhet av de inre upplevelserna.

KBT-baserade terapiformer

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

KBT bygger på de två principerna inlärningsteori, som handlar om hur våra beteenden formas i samspel med miljön, samt kognitiv teori som beskriver hur tankar påverkar och styr känslor och beteenden. Ett centralt antagande i en KBT-behandling är att förändringen av tankemönster leder till känslomässiga och beteendemässiga förändringar och vice versa.

KBT går mycket förenklat ut på att kartlägga vad som här och nu orsakar dina problem och att utveckla strategier – nya, alternativa tankesätt och beteenden – för att hantera dem bättre. KBT är en systematisk och strukturerad terapiform där ett viktigt inslag i metoden är så kallade hemuppgifter, där du får i uppgift att prova nya beteenden eller tankeexperiment i verkliga livet mellan terapisessionerna. Vanliga psykiska besvär som kan behandlas med KBT är depression och olika ångesttillstånd som till exempel generaliserad ångest, tvångssyndrom samt olika fobier.

Compassionfokuserad terapi (CFT)

CFT är en så kallad tredje vågens KBT-terapi som har influerats av principer från neuroforskning, evolutionspsykologi och buddhism. Målet med CFT är att minska lidande och öka välmående genom att öka individens förmåga att utveckla medkänsla för sig själv och andra. Genom att använda verktyg för medkänsla kan individer uppleva en ökad känsla av trygghet och tillit i sig själv samt i relation till andra. Medkänslan utvecklas sedan till att rikta det till sig själv i form av självmedkänsla, vilket förenklat kan sägas vara sätt att visa förståelse och stöttning till sig själv i svåra stunder.

Acceptance and Commitment Therapy (ACT)

ACT är ett annat exempel på en tredje vågens KBT-behandling som har inslag av mindfulness och bygger på en psykologisk teori som heter relational frame theory (RFT). RFT är baserat på forskning som visat hur våra tankeprocesser fungerar i form av att hjärnan skapar associationer, eller ramar, mellan olika kategorier som då förknippas med varandra, även om det inte finns någon erfarenhet mellan kategorierna. På sätt kan t.ex. tanken “tänk om jag misslyckas på provet” höra samman med att inte klara provet, även om det inte finns en erfarenhet av detta. Denna teori är grunden för en förståelse för hur tankar lätt kan övergå i oro, ältande eller grubbel och varför tekniker såsom acceptans och medveten närvaro hjälper att se tankarna som tankar och bryta tankemönster som inte blir hjälpsamma.

Som terapinamnet antyder syftar terapiformen till att öka individens acceptans som ett sätt att hantera obehag. Ett annat viktigt element är att man som patient får hjälp att klargöra sina personliga värderingar – hur man vill leva sitt liv – för sedan sedan göra ett åtagande (”commitment”) att agera med dessa värderingar som ledstjärna.

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

DBT är ytterligare en utveckling av KBT som är framtagen särskilt för att behandla personer med emotionellt instabil personlighetssyndrom (EIPS), även om andra patientgrupper också kan ha nytta av principer från behandlingen. DBT går kortfattat ut på att lära patienten att leva med motsättningar och att nyansera det svartvita ”antingen eller”-tänkande som ofta förekommer hos personer med EIPS. Behandlingen bedrivs av ett team där man som patient får både gå i enskild terapi samt färdighetsträning i grupp där man får öva på färdigheter som medveten närvaro och känslohantering.

Metakognitiv terapi (MCT)

MCT är en relativt ny form av kognitiv terapi som skiljer sig från andra KBT-terapier gällande hur man ser på tankar. I MCT arbetar man inte med innehållet i till exempel orostankar, utan fokus ligger på tankeprocesser på en mer övergripande metanivå exempelvis vilka grundtankar som finns om oron i sig snarare än de specifika orostankarna. Patienten får med hjälp av samtal och upplevelsebaserade övningar hjälp att förhålla sig på ett annorlunda vis till sina tankeprocesser som till exempel rör oro och ältande.

Schematerapi

Schematerapi är en integrativ terapiform som har sina rötter i kognitiv teori men även anknytningsteori, gestalt terapi och psykodynamisk terapi. Till skillnad från klassisk KBT har schematerapin ett större fokus på barndomsupplevelser och att skapa förståelse för hur olika typer av problem uppkommit. Genom att identifiera så kallade scheman, som kan beskrivas som känslomässiga sår från uppväxten, får patienten hjälp att förstå och bryta destruktiva beteendemönster och livssammanhang som kränker de känslomässiga behoven. Ytterligare ett stort fokus i schematerapi är den terapeutiska relationen mellan patient och terapeut som läkande kraft.

Psykodynamiska terapiformer

Psykodynamisk terapi (PDT)

Psykodynamisk terapi är ett samlingsnamn för ett stort antal olika terapiformer som är grundade i psykoanalytisk teori. Grundidén är att vi alla har ett omedvetet inre liv som utvecklas med sin grund i tidiga livsupplevelser från uppväxten och viktiga relationer som den till våra föräldrar eller vårdnadshavare. Det inre livet är så kallat dynamiskt, föränderligt, och kan vara i mer eller mindre balans. Man tänker sig att omedvetna försvar mot obehagliga känslor och inre konflikter kan leda till olika typer av psykisk ohälsa.

I en psykodynamisk behandling ligger ett stort fokus på tidigare livserfarenheter, känslolivet och nära relationer. Syftet är att patienten ska utveckla en djupare självkännedom och utforska orsakerna till sina problem. Behandlaren värderar eller bedömer inte det som berättas och ger inte heller råd och anvisningar, utan terapiprocessen styrs mer av ett gemensamt utforskande. En psykodynamisk terapi pågår vanligtvis under längre tid än en KBT-behandling. Ofta definieras en psykodynamisk korttidsterapi som en behandling under 40 sessioner och kan ibland vara så kort som tio sessioner.

Psykoanalys

Psykoanalys är föregångaren till PDT och bygger alltså på samma grundprinciper. I psykoanalys pågår dock behandlingen under en ännu längre period, ofta i flera år, och i en intensivare takt, med flera träffar i veckan. Målet är att nå en djup förståelse för din egen personlighet och att utforska hur tidigare relationer och erfarenheter påverkar dig i nuet.

Teoretiskt sett ger psykoanalys möjlighet att gå djupare in i det psykoterapeutiska arbetet än en vanlig PDT-behandling. De som förespråkar metoden anser därför att den kan lämpa sig för mer djupgående och långvariga problem.

Interpersonell terapi (IPT)

IPT utvecklades i första hand för att behandla affektiva sjukdomar (som till exempel depression), men har visat sig vara effektiv även för andra tillstånd. Metoden fokuserar på att lära sig hantera relationer på ett bättre vis och grundtanken är att psykiskt lidande minskar när vi har fungerande och meningsfulla relationer. IPT är en strukturerad terapiform som ofta ges som korttidsterapi under ca 12-16 sessioner.

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

MBT bygger på anknytningsteori, utvecklingspsykologi och neuropsykologi och är speciellt utformad för att behandla personlighetsstörningar som emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) och antisocial personlighetsstörning. Mentalisering innebär förmågan att kunna förstå och sätta sig in i sina egna och andras inre mentala upplevelser, så som tankar och känslor, samt att kunna sätta dem i relation till sina egna eller andras handlingar eller händelser i den yttre världen. Målet med MBT är att stärka denna förmåga, som ofta brister vid personlighetssyndrom. Behandlingen ges oftast i team och innehåller både individualterapi och gruppterapi.

Affektfokuserad psykoterapi

Affektfokuserad terapi är ett samlingsnamn för ett antal olika behandlingsformer vars gemensamma drag är att de i huvudsak fokuserar på patientens känsloliv. Gemensamma drag är att närma sig, bli mer medveten om och kunna skilja mellan olika typer av känslor och sin egen relation till känslorna utifrån tidigare bemötande av andra och erfarenheter av känslorna. Genom att närma sig känslorna får patienten mer hjälpsamma strategier för att hantera och förstå sina egna känslor och känslomässiga behov. Ett exempel är intensiv psykodynamisk korttidsterapi (intensive short-term dynamic therapy, ISTDP) där patienten tillsammans med sin terapeut på ett aktivt vis utforskar och utmanar psykologiskt hindrande och destruktiva försvar som utvecklats hos patienten i syfte att skydda sig själv mot obehagliga känslor.

Humanistisk terapi

Humanistisk terapi är inte en separat behandlingsform utan ett samlingsnamn för flera olika terapiformer, så som klientcentrerad terapi och gestaltterapi. Terapiformerna har vuxit fram ur den humanistiskt psykologiska traditionen, vilken utgår ifrån en positiv grundsyn på varje individs kapacitet att växa och utvecklas — att ”bli sig själv”. Fokus i humanistiska terapier ligger ofta på individens självuppfattning och självbild samt att utveckla en positiv självkänsla. Den humanistiska traditionen anses av många vara en föregångare till det som i dag kallas positiv psykologi.

Klientcentrerad terapi

Den klientcentrerade terapin utvecklades av en av den humanistiska traditionens förgrundsfigurer, Carl Rogers, och betonar bl.a. vikten av en varm, empatisk och accepterande terapeut som i princip inte styr behandlingen i någon särskild riktning utan litar på att patienten själv har kapaciteten att navigera genom läkeprocessen. Syftet ligger som ovan nämnts på att förbättra självkänslan genom ökad självkännedom.

Existentiell psykoterapi

Existentiell psykoterapi grundas i existentiell filosofi och psykologi och fokuserar på de stora livsfrågorna. Utgångspunkten är att psykiska besvär ofta kan ses i ljuset av allmänmänskliga teman som frihet och ansvar, döden, ensamhet, isolation, och känslor av meningslöshet. Patienten får tillsammans med en terapeut med nyfiket, varmt och genuint förhållningssätt utforska vad som är meningsfullt. Existentiell terapi utgår inte ifrån behandling av diagnoser i medicinsk mening, utan efter en grundläggande strävan att leva ett gott liv.

Kris- och traumaterapi

Om man har varit med om en traumatisk händelse och mår psykiskt dåligt kan man vara hjälpt av kris- eller traumaterapi. I behandlingen får man hjälp att bearbeta det som hänt i en trygg och säker miljö. Det finns flera olika typer av traumaterapiformer. Några vanliga som har gott stöd i forskningen är EMDR som står för Eye Movement Desensitization and Reprocessing och bygger på neuropsykologisk forskning om lagring av minnen vid traumatiska händelser. En annan väletablerad traumaterapi är traumafokuserad KBT.

Terapi i olika format

Terapi kan ges i olika format och kan därför se väldigt olika ut. Ofta går man som patient i enskild behandling hos en psykolog, men man kan även gå gruppterapi, parterapi och familjeterapi. Det går också att gå i terapi digitalt och då träffar du din psykolog på distans.

Internet- eller onlineterapi

När du går i terapi träffar du normalt sett din terapeut ansikte mot ansikte på en mottagning. Studier har dock visat att digital terapi via videomöten online kan vara lika effektivt som fysiska träffar vid vissa typer av besvär. De flesta landsting och många privata aktörer erbjuder numera onlineterapi som ett alternativ.

Familjeterapi

Familjeterapi är ett samlingsnamn för de olika terapiformer som kan användas för att behandla två eller flera familjemedlemmar eller släktingar gemensamt. Det är vanligt att man använder någon form av systemterapeutisk teknik. Systemterapi utgå från tanken att en familj utgör ett system, där alla delar påverkar varandra. Om föräldrarna har problem i sin relation och till exempel bråkar mycket kan deras barn utveckla psykisk ohälsa som konsekvens. Utifrån ett systemperspektiv är det alltså otillräckligt att bara behandla barnet utan att gå till botten med problemets grund genom behandling av hela familjesystemet.

Familjeterapi kallas ibland för familjerådgivning.

Parterapi

Parterapi innebär, som det hörs på ordet, när ett par går i terapi för att få hjälp med relationella besvär. Parterapi fokuserar ofta på att utveckla färdigheter som gör det enklare att kommunicera och förstå varandra. Parterapi erbjuds inom olika terapiformer och kan exempelvis alltså utgå från både psykodynamiska och KBT-principer.

Gruppterapi

Gruppterapi är ett samlingsnamn för terapiformer som sker i grupp. Ofta känner inte gruppdeltagarna varandra sedan innan, men förenas av liknande psykologiska besvär med till exempel missbruk, stress eller ett personlighetssyndrom. En fördel med gruppterapi är att de andra deltagarna kan utgöra ett extra stöd och att man lär sig och inspireras av varandra. Det kan också vara skönt att känna att man inte är ensam om sina problem.

Vilken terapi passar dig?

Som du märker finns det en lång rad olika terapiformer och format som är utvecklade och anpassade för olika typer av besvär. Många kan känna sig överväldigade av att läsa om de olika typerna. Det känns viktigt att välja rätt, speciellt om du ska betala för terapin ur egen ficka. Ofta kan ett bra första steg vara att boka in en första bedömningssamtal hos en psykolog, till exempel på din vårdcentral. Där kan du få en professionell bedömning om vilken typ av behandling som skulle passa dig bäst. Via den statligt finansierade vården kan du få behandling via högkostnadsskyddet och alltså en betydligt billigare behandling.

Men alla terapiformer finns inte tillgängliga via högkostnadsskyddet och kanske vill du välja själv. Om du har möjlighet ekonomiskt och snabbt vill komma igång kan du läsa på om olika terapiformer, till exempel i ovanstående genomgång, och sedan kontakta privata mottagningar och terapeuter som erbjuder de behandlingar som du tycker verkar mest intressanta. Du kan också vända dig till en privat mottagning som erbjuder flera olika terapiformer under samma tak – de kan hjälpa dig att välja rätt sorts behandling.

Oavsett om du väljer privat eller offentligt finansierad terapi kan du alltid avbryta behandlingen när du vill. Normalt sett träffar du din psykolog inledningsvis för ett eller flera bedömningssamtal för att avgöra vad problematiken handlar om och hur ni kan arbeta med den tillsammans. Om det inte känns bra efter dessa inledande träffar kan det vara klokt att överväga att byta behandlare. Det är viktigt att du känner dig trygg med den psykolog du går hos.

Terapi på Mindler

På Mindler jobbar psykologerna i huvudsak med KBT. Du träffar din psykolog digitalt och mellan samtalen får du hemuppgifter att arbeta med på egen hand, så kallad iKBT (internetbaserad KBT). Många av psykologerna på Mindler är utbildade inom ACT, CFT och MCT och använder influenser av tredje vågens KBT i sina behandlingar. På Mindler jobbar vi också med stödsamtal, för dig som har mindre besvär men ändå är i behov av samtalsstöd, samt med föräldrastöd. Numera bedriver vi även privat terapi för dig som till exempel vill gå i fler samtal än vad som är möjligt via högkostnadsskyddet eller om du vill få hjälp med självutveckling men inte uppfyller kriterierna för någon diagnos.

Fungerar terapi? I så fall, varför?

Enligt APA (American Psychological Association) uppvisar uppemot 75 % av de patienter som går i psykoterapi förbättrat mående på olika vis, till exempel genom minskade symtom eller ökad funktionsförmåga i sitt vardagsliv. Genom hjärnavbildningstekniker har man till och med noterat förändringar i hjärnans strukturer hos personer som genomgått psykoterapi.

Det pågår ständigt forskning inom de olika terapiskolorna för att visa på effektivitet hos olika terapiformer samt bland olika patientgrupper. Det är dock väldigt svårt att sätta fingret på exakt vilka element som gör en viss typ av behandling effektiv och framgångsrik och inom psykoterapiforskningsfältet råder det delade åsikter om vad som verkligen ligger till grund för att terapi fungerar. Somliga menar att det är övergripande faktorer — så som relationen som skapas mellan patient och behandlare samt personliga egenskaper hos terapeut respektive patient — som bidrar till en framgångsrik behandling. Forskningsstudier har exempelvis identifierat så kallade superterapeuter som lyckas bättre än sina kollegor med nästan alla patienter, oavsett behandlingsform. Dessa terapeuter tros ha särskilda egenskaper som gör dem framgångsrika så som stor empatisk förmåga, en ständig drift till att utvecklas i sin yrkesroll samt en förmåga att rannsaka egna misstag.

Å andra sidan finns det forskare som lyfter fram att somliga terapiformer faktiskt visat på bättre behandlingsutfall i ett stort antal forskningsstudier. Till exempel när det gäller ångestsyndrom som fobier har behandlingsmetoder som tillhör KBT-paraplyet visat sig överlägsna jämfört med andra behandlingsformer.

Terapins historia

Människan har förmodligen i alla tider varit intresserade av det inre själslivet och de allra första spåren av vad som liknar psykoterapeutiska element återfinner vi så långt tillbaka i mänsklighetens historia som hos de gamla grekerna eller under den tidiga buddhismen. Det som liknar dagens psykoterapeutiska behandlingar och tekniker växte dock inte fram förrän under 1800-talets senare hälft då ett antal europeiska läkare började intressera sig för att bota patienters besvär med samtalsstrategier istället för de stundtals brutala metoder som på den tiden användes. I slutet av århundradet började den välkände Sigmund Freud att behandla patienter i Wien, och vid sekelskiftet fick han sitt internationella genombrott med boken Drömtydning. Därmed blev Freuds psykoanalytiska metod – den som ligger till grund för dagens psykodynamiska terapi – alltmer välkänd.

På 1950-talet utvecklade den humanistiska psykologen Carl Rogers sin klientcentrerade terapiform och under decenniet växte sedan den humanistiska psykologin och tillhörande terapiformer fram på bred front. Samtidigt växte sig den kognitiva psykologin allt större och under 1960-talet lanserade Aaron Beck föregångaren till vår tids kognitiv beteendeterapi (KBT).

Vissa anser att det som utmärker dagens psykoterapeutiska klimat är att de olika terapiformerna blandas allt mer och att influenser plockas från andra vetenskapliga fält. Vad gäller framtiden är det troligt att den framväxande neurovetenskapen (studier av hjärnan och nervsystemet) kommer att spela en allt viktigare roll. Redan i dag använder många terapeuter vår kunskap om hjärnan för att hjälpa sina patienter att förstå hur deras psyke fungerar.