Schematerapi

I denna artikel kan du läsa om schematerapi. Vad är schematerapi, och när används denna behandlingsform?

Mindler är Sveriges största digitala psykologmottagning. Vi är en del av primärvården vilket innebär att ett samtal med någon av våra psykologer kostar som ett vanligt vårdbesök.

Vad är schematerapi?

Schematerapi (ST) är en terapiplattform utvecklad av den amerikanska psykologen Dr Jeffrey Young. Dr. Young utvecklade ST för att hjälpa patienter vars psykologiska problem inte förbättrades genom kognitiv beteendeterapi (KBT). Sammanfattningsvis beskrivs ST som en integrativ terapeutisk modell där element och byggstenar sammanförs från andra erkänt fungerande terapier. Grundtesen i ST är att det inte finns ett enda tillvägagångssätt som fungerar för alla patienter, och att behandlingar måste vara specialanpassade i varje individuellt fall.

Utvecklingen av ST började som ett försök att hitta en lösning på komplexa psykologiska problem som personlighetsstörningar, men har med åren blivit en alltmer värdefull och använd metod i flera kliniska miljöer. Behandlingar har visat sig vara speciellt värdefull när det kommer till patienter vars världs- eller självbild är djupt förankrad i en tidigare händelse eller ett strukturellt beteendemönster. När patienten har bestående och svårföränderliga beteende- och tankemönster kan ibland vanliga terapeutiska tillvägagångssätt vara otillräckliga. Forskning inom schematerapi har visat att behandlingsformen är effektiv i behandling av personlighetsstörning, depression, ångeststörningar, ätstörningar och substansmissbruk.

ST integrerar flera psykologiska behandlingsmetoder. Bland annat KBT och psykodynamiska koncept. ST är speciellt anpassad för felanpassade kognitiva mönster som etablerats i barndomen. I terapin lägger man extra stort fokus på obehagliga upplevelser i barndomen, iscensatta samtal med föreställd person (ibland med sig själv) och på att bemöta behov som patienten saknat i barndomen. Man anpassar också behandlingsmodellen till individen genom att hämta strategier från flera beprövade behandlingsmetoder.

ST är alltså en bred plattform för behandlingar av diverse psykologiska problem. ST grundar sig i att utövaren har bred kunskap inom olika terapeutiska områden och har förmågan att hämta relevant information och behandlingsstrategier från dessa vid rätt tillfälle i processen. Psykologen måste också kunna implementera dessa olika behandlingsmetoder på ett effektivt och säkert sätt. ST kräver således djup expertis och specialutbildning.

Ett psykologiskt schema

Begreppet schema förekommer i många psykologiska inriktningar, bland annat kognitiv utveckling och psykoterapi. Inom den förstnämnda disciplinen anses schema vara en abstrakt representation i hjärnan av en händelses mest utmärkande och betydelsefulla element. Inom psykoterapin är schema helt enkelt kognitivt organiserade strukturer som byggts upp för att förstå sina egna livserfarenheter och sin livssituation. 

Inom ST anses scheman vara någonting vi utvecklar tidigt i barndomen, men som ständigt fortsätter utvecklas som svar på händelser under livets gång. Barn upplever däremot kraftigare förändringar än vuxna, på grund av bland annat neuroplasticitet och ofullständigt specialiserade nervkluster i hjärnan. Som barn har man betydligt mer kopplingar i hjärnan än som vuxen och mycket av uppväxten handlar om att begränsa möjliga nervsignaler. Det är anledningen bakom att barn har lättare att förändra och anpassa scheman, medan vuxna har det svårare.

Inom psykologin är åsikterna något delade när det kommer till hur ett schema utvecklas. Många föreslår att ett psykologiskt schema uppstår genom barndomsupplevelser och kan orsaka psykologiska problem och personlighetsstörningar. Detta kan ske genom traumatiska händelser eller destruktiva psykologiska tankemönster man lär sig genom sin uppväxt. Som människor försöker vi vara konsekventa, även kognitivt. Vi tenderar att upprepa etablerade kognitiva mönster även om de är destruktiva och inte hjälper oss.

Andra har beskrivit scheman som negativa emotionella och kognitiva mönster som börjar tidigt i utvecklingen och upprepas under resten av livet. Om du som barn är övergiven, försummad eller till och med misshandlad, kommer negativa schema oundvikligen att bildas. Schema som dessa barndomsupplevelser orsakar kan utlösa starka negativa känslor som skam, rädsla, ilska och sorg långt in i vuxen ålder eller resten av livet.

Som en följd av den variation schema som man finner, har man försökt delat upp dem i några olika typer. Vi går igenom dessa steg för steg nedan. Man brukar vanligtvis säga att det totalt finns 18 dysfunktionella scheman. Dessa avgränsas inom fem olika domäner.

Frånvaro och avvisande

Denna domän handlar om förmågan att bilda positiva relationer och inkluderar bland annat följande schema:

  • En omedveten tro på att övergivande och social instabilitet är ofrånkomligt. Tron att människor du lär känna förr eller senare kommer övergiva dig
  • Misstro, eller att det inte går att lita på andra människor
  • Känslomässiga brister, eller tron på att ens egna känslomässiga behov inte kommer uppfyllas
  • Tron på att man är bristfällig och därmed alltid förr eller senare kommer bli avvisad.
  • Social isolering och en genomgående ensamhetskänsla i vardagen

Bristande autonomi och prestationsrelaterade problem

Denna domän handlar främst om scheman som försämrar människors förmåga att upprätthålla en fullgod självkänsla och fungera på ett självständigt sätt:

  • Övertygelse om sin egen inkompetens, eller att man inte själv har förmågan att fatta beslut och därmed måste förlita sig på andra
  • Sårbarhet, eller en konstant känsla av att världen är för utmanande och att man inte har förmåga att klara av de utmaningar man ställs inför
  • Även denna domän innebär ofta ensamhetskänslor. Man känner sig ofta skild från andra på grund av en outvecklad självkänsla
  • Tron att saker och ting alltid kommer misslyckats

Bristande förmåga att sätta egna gränser

Denna domän handlar främst om scheman som har med självkontroll och personliga gränser att göra:

  • Tron på att man är speciell och bättre än andra
  • Brist på självkontroll och självdisciplin
  • Vanligt för denna domän är att man inte vill delta i tråkiga, frustrerande och repetitiva aktiviteter för att uppnå sina mål
  • Impulsivt beteende över lag

Överdriven givmildhet och osjälviskhet

Denna domän handlar om scheman som gör att man sätter andras behov före ens egna:

  • Man känner ett behov att underkasta sig andra på grund av en bakomliggande rädsla för att bli straffad eller avvisad på ett aggressivt sätt
  • Självuppoffringar, att man tillgodoser andras behov före ens egna eller att man gör oproportionerliga personliga uppoffringar för att hjälpa andra
  • Konstant sökande efter andras godkännande. Det omfattar också tron att andras godkännande är viktigare än att vara sann mot sig själv

Hyperfokuserad på småsaker och överdriven hämning av känslor/beteenden

Denna domän omfattar främst scheman som leder till kroniskt undvikande av misslyckanden. Dessa beteendemönster uppmuntrar till överdrivet fokus på småsaker och viljan att hålla sig till regler, utan att man tar hänsyn till sina egna känslor eller sin egen vilja:

  • Hög grad av negativitet och pessimism. Man är övertygad om att livet totalt sett innehåller mer negativa än positiva saker. Man har lite hopp om framtiden
  • Tron att man måste kontrollera sina känslorelaterade uttryck för att inte bli socialt avvisade
  • Förhåller sig obevekligt till normer. Måste alltid vara bäst och andra perfektionistiska tendenser
  • Hög straffiver, eller tron att människor bör straffas för sina misstag

Skadliga hanteringsstrategier som en följd av negativa scheman

I många fall blir scheman som en sorts självuppfyllande profetia för patienten. Kognitiva reaktioner upprätthåller befintliga scheman, vilket gör det svårare att komma ur de skadliga tankemönstren. Följande är några självuppfyllande hanteringsstrategier som gräver personen djupare i befintliga kognitiva mönster:

  • Förnekelse och förvrängning av information som motsätter sig befintliga scheman. Att konstant försöka rättfärdiga sin nuvarande kognitiva modell är någonting som sker undermedvetet och kräver därmed djup självförståelse för att komma undan.
  • Omedvetet självdestruktiva livsmönster. Man situationer och händelser som har potential att hjälpa en bryta loss från gällande schema.

Det är inte lätt att förändra sitt beteende när man har felanpassade hanteringsstrategier, men detta är en stor del av schematerapi. Dysfunktionella strategier bildas oftast tidigt i livet som svar på diverse scheman vi utvecklar. Positiva hanteringsstrategier har potential att hjälpa patienten undvika vissa scheman, men det är inget botemedel.

Man klassar vanligtvis hanteringsstrategier inom tre olika primära mänskliga reaktioner på stress: kamp, flykt eller handlingslöshet. Dessa är inte strategier som är unikt för just människor, vi ser dem överallt i hela djurvärlden. Skillnaden mellan människor och djur är dock att det som orsakar människors stress är betydligt mer komplext och svårt att förstå. Nedan följer tre vanliga hanteringsstrategier:

Överkompenserar (kamp)

Patienten bekämpar sina scheman genom att anamma motsatsen. Om de kände sig värdelösa som barn försöker de vara perfekta i vuxenlivet. Om de uppfostrats av föräldrar som är överdrivet auktoritära kanske de utvecklar en tendens att trotsa all auktoritet de kommer i kontakt med. Det kan vara positivt att försöka övervinna sitt schema genom att pröva på beteenden som motsätter sig det, men det finns en tendens att detta sker omedvetet och därmed har potential att gå för långt.

Undviker (flykt) 

Undvikande innebär att personen hittar sätt att ordna sitt liv på där schemat aldrig riktigt aktiveras. Resultatet blir att många saker som potentiellt utlöser det undviks. Det kan vara både tankar och situationer och behöver återigen inte vara en medveten process. Undvikande kan leda till bland annat narkotika och alkoholmissbruk, överätning, arbetsnarkomani eller överdriven städning för att bara nämna några få.

Överlåter viktiga saker till andra (handlingslöshet) 

Ibland kan personer acceptera att ett felanpassat schema är sant och därmed söka sig till situationer som uppfyller trossatsen som schemat vidmakthåller. Om personen till exempel blev misshandlad fysiskt eller psykiskt som barn, kan det utvecklas en tendens att söka sig till en partner som har samma beteenden. Precis som de föregående två hanteringsstrategierna kan detta ske helt undermedvetet.

Schemamodes

Schemamodes är sinnestillstånd alla ibland upplever. Det aktiveras när en situation utlöser ett eller flera av en persons scheman och medföljande hanteringsstrategi. Om personen är fullt frisk kan dessa schemamodes dämpas och med rätt ingrepp också ändras, men för personer som kämpar med psykisk ohälsa faller dessa schemaodes ofta in i fyra kategorier och ter sig mindre flexibelt.

Forskare har kategoriserat tio olika schemamodes som vanligtvis grupperas i fyra olika kategorier: Barnbeteende, skadliga hanteringsstrategier, dysfunktionella föräldraformer och hälsosamma beteenden som vuxen.

Barnbeteenden

  • Sårbart barn – känner sig isolerad, missförstådd, inkompetent och hjälplös
  • Argt barn – Känner intensiv ilska och otålighet i koppling till grundläggande fysiska och känslomässiga behov
  • Impulsivt barn – Agerar på okontrollerade och själviska impulser, ofta genom sökandet efter kortsiktig tillfredsställelse
  • Lyckligt barn – Känner sig behövd, älskad, känslomässigt tillgodosedd och omhändertagen.

Hanteringsstrategier

  • Medgörlig och uppgiven – passiv, underdånig och ständigt sökande efter bekräftelse. Tolererar övergrepp och allmänt dålig behandling och väljer ofta partners som upprätthåller det psykologiska schemat
  • Avskärmad och beskyddande – Ignorerar personliga känslor och behov, avskiljer sig från andra känslomässigt och avvisar ofta hjälp utifrån. Ofta tillbakadragen och tenderar att försöka distrahera sig tvångsmässigt. Undviker ofta sociala sammanhang
  • Överkompenserande – Beter sig överdrivet aggressivt och dominant. Högmod, manipulering, nedlåtande beteende och statussökande är vanligt.

Dysfunktionella föräldraformer

  • Förälder som straffar – känner att man förtjänar att bli straffad. Kan leda till självskadebeteende och fysiskt våld mot anhöriga. Detta handlar främst om hur regler verkställs, inte nödvändigtvis deras karaktär
  • Överdrivet krävande förälder – Känsla av att man alltid behöver vara perfekt och prestera på en mycket hög nivå. Hela tiden hålla ordning, vara ödmjuk, undvika att ”slösa tid”. Detta kan vara internaliserade normer som kommer från samhällsnivån. Här handlar det också om hur reglerna verkställs, inte deras karaktär

Hälsosamt vuxenbeteende

En frisk vuxen är någon som vårdar och ger barnet bekräftelse när det är sårbart, sätter tydliga gränser när det är impulsivt och argt och främjar det hälsosamma barnbeteendet beskrivet ovan. Det hälsosamma vuxenbeteendet främjar också ersättning eller fullkomligt borttagande av de felanpassade hanteringsstrategierna som utvecklas. I detta läge kan man också utföra viktiga funktioner, till exempel ta ansvar för sig själv och andra, engagera sig i andras och sitt eget liv och upprätthålla hälsosamma sidointressen utan att de används som hanteringsstrategier.

Senast uppdaterad: 2021.07.02

Författare: Christoffer Björklund