Vad är panikångest?
Till skillnad från ångest, som kan komma smygande och gå upp och ner i intensitet under en längre tid (GAD), kännetecknas panikångest av att du drabbas av panikattacker med väldigt stark ångest som kommer plötsligt och ofta utlöses utan någon särskild anledning.
Dessa kan leda till en ökad rädsla för att få attacker igen, vilket i sin tur kan leda till att du börjar undvika situationer där du tidigare drabbats av panikattacker, eller situationer där du känner att du är rädd för att få en panikattack, till exempel i offentligheten.
Panikattack, ångestattack eller panikångestattack?
Trots de många olika namnen och uttrycken så är panikattack, ångestattack och panikångestattack samma sak, nämligen en stark och plötslig ångest, ofta tillsammans med olika fysiska symptom. Dessa attacker kan kännas mycket obehagliga och många upplever overklighetskänslor i samband med attackerna, antingen om sig själva eller omgivningen.
Vad är en panikattack?
”Panikångest är extremt obehagligt men det är absolut ingenting som är farligt”
När en panikattack pågår upplever de flesta yrsel, tryck över bröstet och svårigheter att andas. Vissa kroppsdelar kan kännas avdomnade och en del får en känsla av att gå under, bli galen eller dö. Oftast kulminerar reaktionerna under en begränsad tid och upplevs komma som en blixt från en klar himmel. Det är ofta mycket överväldigande och omskakande att ha varit med om en panikattack.
Det paradoxala i en panikattack är att kroppen är som mest redo och alert just då. Detta har fysiologiska förklaringar då reaktionen är kopplad till kamp-eller flyktsystemet som vi människor har. Det finns teorier som säger att ursprunget för denna funktion är primitiv och kopplad till att människan måste kunna reagera i hotfulla situationer för att öka våra överlevnadschanser. Ett vanligt exempel som brukar tas upp är: om du möter en björn i en skog - så ska du försättas i systemet för “kamp eller flykt”, för att kunna leda dig själv till säkerhet på ena eller andra viset. För att kroppen ska kunna fly eller slåss på det mest effektiva sättet så behöver kroppen mobilisera sig maximalt. Detta sker genom att du börjar andas snabbare för att få mer syre och att hjärtat slår snabbare för att pumpa ut det syresätta blodet till musklerna så att du har energi och kraft.
Dessa kroppsliga reaktioner är inget du skulle ha tid att reflektera över i mötet med den där björnen, eller vid ett annat uppenbart hot. Således skulle du troligen inte ifrågasätta varför din kropp reagerat som den gjorde.
Vid en panikattack får du samma fysiologiska reaktioner, men hotet som hjärnan registrerat är inte verkligt. Du är inte i en situation där du behöver skydda dig själv för att överleva. I denna situation kommer du istället kunna skifta fokus till vad som sker i din kropp, vilket gör att du får utrymme att reflektera över reaktionerna. Detta kan leda till att du inte förstår vad som sker med din kropp och kanske till och med gör att du tolkar reaktionerna i sig som själva hotet. Trots att reaktionerna ursprungligen var där för att rädda dig. Det är vad vi kallar en panikattack - kroppen försätts i kamp- eller flyktsystemet utan någon uppenbar anledning.
Sammanfattat kan vi säga att panikattackerna är ett tecken på ett fungerande system, som aktiverats i fel sorts situation.
Vanliga symptom på panikångest
Symptomen för en panikattack är ofta en kombination av psykiska och fysiska symptom. De psykiska symptomen är det som kännetecknar en attack, nämligen en stark ångest, ofta med oroskänslor och rädsla inblandat. Du kan känna dig rädd för att du håller på att bli galen eller till och med att du ska dö.
Många upplever också ett eller flera av följande fysiska symptom:
Förändrad andning, till exempel hyperventilering
Yrsel, illamående eller darrningar
Förhöjd puls
Svettningar
Frossa
Ilningar i händer och fötter
Ont i magen, eller en klump i magen eller bröstet
En tyngd över bröstet (läs om Marias upplevelse)
Orsaker till ångestattacker
Ibland finns det ingen särskild anledning att härleda panikattackerna till och ibland kan man förstå deras triggers eller bakgrund. Vanliga anledningar kan vara:
Paniksyndrom: Lider du av paniksyndrom så upplever du antagligen att en panikattack kommer utan någon egentlig anledning. Ofta beror det dock på ett inlärt beteende av att försöka förhindra attackerna kombinerat med en stor vaksamhet på kroppssignaler och att övertolka dessa som något hotfullt. Det leder till ett mönster av undvikanden, ökad rädsla och ibland mer frekventa panikattacker.
Fobier: Fobier skiljer sig från paniksyndrom, då utlöser ett fobiobjekt panikattackerna. Attackerna är då avgränsade till just fobiobjektet och dyker inte upp i andra lägen.
Fysiska orsaker: Ångestattacker kan vara ett symptom på olika fysiska sjukdomar och problem, till exempel en del hjärtsjukdomar eller abstinensbesvär, men också uppstå på grund av droganvändning, inklusive för mycket koffein. Därför är det viktigt att prata med din läkare för att kunna utesluta fysiska orsaker.
Stress: En annan vanlig utlösande faktor till panikattacker kan vara stress. Det är vanligt att en panikattack som uppstår för första gången är kopplad till en underliggande stress som varat lite för länge utan att tagits hand om.
Kriser: Vid livskriser, förluster eller andra omskakande händelser i livet kan ångestattacker dyka upp utan att det är tecken på något mer allvarligt eller ihållande.
Om du upplever att panikattackerna är ett ständigt återkommande problem för dig kan du kontakta en psykolog för behandling. Psykologen kan hjälpa dig med hur du ska gå till väga vid en panikattack. På Mindler finns det psykologer som jobbar med detta, välj en psykolog här.
Sök hjälp/terapi för panikångest
Om du lider av panikångest finns det mycket hjälp att få. I första hand rekommenderas terapi, framför allt kognitiv beteendeterapi (KBT), som forskning visat på vara mycket effektivt.
Då får du hjälp av en psykolog att lära dig se sambandet mellan dina tankar, känslor och beteenden för att kunna ändra ditt beteende i linje med hur du önskar leva. Genom ökad förståelse och aktivt förändringsarbete, kan du snart också tänka och känna annorlunda kring dina upplevelser. Hur terapin ser ut i praktiken är olika från fall till fall. Här kan du läsa mer om KBT och hur det fungerar.
Panikångest och medicinering:
I andra hand, eller som komplement till terapi, skrivs antidepressiva läkemedel ut. Dessa kan användas som enda behandling eller som hjälp för att du ska klara av att komma till skott med terapin.
Om medicinering ska tillämpas beror ofta på individen själv och dess situation. På kort sikt kan även lugnande läkemedel användas. All form av medicinering bör kombineras med grundlig information om vad panikångest är och hur det fungerar.
Tips vid panikångest
Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Det finns en del du kan göra själv för att göra det lättare att handskas med panikångest eller mildra en panikattack. Om du får en panikattack kan du pröva att göra följande lite kortare grounding-övning:
Gå undan om möjligt och sätt dig ner med fötterna stadigt i marken. Känn hur stadig marken är under dina fötter och koncentrera dig på hur marken känns.
Att börja hyperventilera är ett vanligt symptom vid en panikattack. Försök att istället flytta andningen från halsen till magen. Du kan lägga handen på magen så att du verkligen kan känna varje andetag. Andas ut och in i en långsammare takt.
Gå igenom för dig själv vad som just hände. Låt tankarna och känslorna vara där, tänk dem men låt dem inte styra dig. Att försöka att trycka undan alla jobbiga tankar och känslor leder ofta bara till större problem i längden. Det är ofta mer effektivt att låta dem ha sin gång men att vara medveten om att de uppstått på grund av ångesten och att de kanske inte är att lita på.
Att lära sig metoder som denna kan hjälpa dig att handskas med din panikångest men tänk på att det kanske inte alltid är tillräckligt. Om du känner att det är för mycket för dig att hantera själv ska du ta kontakt med en läkare eller psykolog som kan hjälpa dig.
6 råd för dig som drabbas av panikångest
Vi kan alla drabbas av en panikattack någon gång under livet, men att veta följande kan hjälpa dig:
Det första du ska komma ihåg är att en panikattack inte är farlig. Du kan varken dö, bli galen eller tappa kontrollen enbart av en panikattack.
En panikattack är väldigt obehaglig. Det du känner är kroppens normala flykt- eller kampsystem som aktiverats. Just nu är det aktiverat ”av misstag”. Det finns inget farligt runt dig, även om det känns så.
Istället för att tänka ”detta är fruktansvärt”, ”jag står inte ut”, ”jag klarar inte detta”, ”hur länge ska det pågå?” vill vi att du objektivt beskriver vad som händer i din kropp.
”Mitt hjärta slår snabbt”, ”jag andas väldigt snabbt” eller ”jag känner mig yr”. Genom att inte förvärra ångesten med skrämmande tankar ger du den en chans att släppa taget om fly eller kämpa-systemet.
Stanna kvar i situationen. Fly inte därifrån. Att fly kan minska ångesten något, men då finns risken att samma situation nästa gång orsakar en ny attack. Det är bättre att stanna, även om det känns väldigt läskigt, och lära dig att situationen faktiskt inte är farlig.
Acceptera rädslan och det som händer i din kropp. Kämpa inte emot eller försök kontrollera ångesten. En ångestattack kan hålla i sig i några minuter till någon timme, men den absoluta toppen av rädslan håller bara i sig några få minuter. I de flesta fall är den över efter 10 minuter. Även om det kan kännas som en evighet går det värsta över fortare än man tror.
När ångesten slutligen klingat av, om du följt stegen ovan kan du konstatera för dig själv att du gjort enligt din plan och du kan till och med säga till dig själv:
”jag klarade av det, utan att fly eller kontrollera situationen. Bra jobbat!”
Att ge sig själv beröm kan vara ett sätt för hjärnan att lära sig att beteendet “stanna kvar” kan leda till något bra.
Ångestattack i sömnen
Alla typer av ångest har ofta en koppling till sömnsvårigheter av olika slag. Det kan till exempel vara att du har svårt att sova på grund av din ångest eller att du sover väldigt dåligt när du väl sover.
Vissa som lider av paniksyndrom kan uppleva ångestattacker i sömnen, oftast är det kopplat till övergången från djupsömn till en ytligare sömnfas. Det är dock väldigt få som upplever det som ett symptom, och utav dem är det oftast en mycket liten del av de upplevda panikattackerna som sker i sömnen.
Panikattacker under sömnen kan också vara kopplat till stress eller t.ex. PTSD. Det är då ett vanligt symptom att personen vaknar upp av en mardröm som vållat paniken eller ångesten. Det brukar då finnas flera olika symptom utöver mardrömmarna kopplat till tillståndet.
Är personen ett barn kan det bero på att barnet upplever nattskräck. Det innebär att barnet har återkommande mardrömmar eller vaknar och är mycket rädd. Ibland är det kopplat till rädslor för till exempel spöken och mörkret, men kan ha andra orsaker också.
Ibland kan uppvaknande med panikkänslor också vara kopplat till fysiologiska orsaker, som sömnapné. Det är därför viktigt att också uppsöka läkare vid panikattacker på natten.
Oavsett orsak kan det vara mycket skrämmande, om man vaknar med en panikattack. kanske eftersom man fortfarande är dåsig och har ännu mindre koll på var man är eller vad som händer än vid attacker dagtid. Som sagt så är det bara en liten andel av alla panikattacker som inträffar i sömnen, och de är inte farligare eller annorlunda än de som inträffar dagtid.