Social fobi & social ångest - få hjälp hos Mindler

Social fobi, eller social ångest, innebär en stark rädsla för situationer där du känner dig värderad eller granskad av andra. Det kan betyda att du tänker mycket på hur andra uppfattar dig och att du är rädd för att bete dig på ett sätt som kan medföra att du känner dig förödmjukad eller bortgjord.

Att ha social fobi skiljer sig från vanlig nervositet och osäkerhet främst genom att det sker i fler situationer och att det ofta väcker en hel del problematiska symtom. Dessa symtom leder ofta till att en person med social fobi använder ”knep” för att lättare ta sig igenom situationer som väcker dessa symtom – eller undviker dem helt.

Ingen alls. Det är olika namn på samma diagnos. Tidigare kallades den i Sverige för ”social fobi”, men numera är det vanligare att tala om ”social ångest”. I den här artikeln använder vi både social fobi och ångest som uttryck. Den engelska förkortningen SAD är en förkortning av Social Anxiety Disorder (”socialt ångestsyndrom”).

Om du känner av ångest men inte känner att social fobi stämmer in på din situation kan du istället läsa mer på vår sida om ångest.

Generaliserad social fobi innebär att man tycker att alla eller nästan alla sociala situationer är jobbiga. Specifik social fobi betyder att det bara är vissa specifika situationer som utlöser ångesten – man kanske till exempel klarar av att handla i en affär och ringa till vårdcentralen, men får panik av att gå på krogen.

Symtomen för social fobi skiljer sig mellan olika människor, men kan exempelvis uttryckas som ökad rodnad, darrningar, illamående, hjärtklappning, panikkänslor, ångest, koncentrationssvårigheter och/eller tankestopp. Dessa väcks i sociala situationer och kan även hänga kvar en stund efter situationen, eller vid tanken på sociala situationer. 

Den som har social fobi är själv medveten om att oron egentligen är överdriven i relation till de verkliga riskerna i situationen, men har trots detta svårt att lugna sig själv.

För att slippa dessa symtom använder en person med social ångest ofta något vi kallar för ”säkerhetsbeteenden” – små knep för att stävja ångesten och symtomen. Vanliga säkerhetsbeteenden är exempelvis att tänka igenom det du ska säga flera gånger i huvudet, att undvika ögonkontakt eller att undvika pauser i samtal. Ofta finns det en koppling mellan det du är rädd för och säkerhetsbeteendet. Några exempel:

En person som är nervös för att staka sig under ett föredrag pratar väldigt fort utan pauser.

En person som är rädd för att rodna sminkar sig mycket för att dölja eventuell rodnad och väljer att sitta nära ett fönster för att inte bli för varm.

Ett annat knep för att slippa den sociala ångesten är att undvika situationerna helt. Undvikande och säkerhetsbeteenden är problematiska eftersom de i längden förstärker ångesten i sociala situationer. 

Som vi tidigare nämnde kretsar oron ofta kring möten med främmande personer och situationer där man kan bli iakttagen och/eller kritiskt granskad av andra. Att hålla muntliga presentationer, stå på scen, vara med på möten, prata med klasskamrater eller kollegor på raster, betala i en affär eller behöva ringa någon okänd person är exempel på sammanhang där någon med social fobi gärna undviker eller upplever dessa som starkt obehagliga.

Om du känner igen dig i beskrivningen under rubriken ”Vad är social fobi” kan du lida av socialt ångestsyndrom. I så fall upplever du att många sociala situationer, särskilt sådana där du riskerar att bli granskad eller utvärderad, gör dig så orolig att du helst undviker dem.

Du kan få kroppsliga symtom som svettningar, kräkkänslor, hjärtklappning eller diarré. Problemen kan uppstå när som helst i möten med andra människor – i affärer, på tunnelbanan, i fikarummet på jobbet, på rasten med klasskamraterna – eller om du måste stå inför publik, till exempel hålla en muntlig redovisning.

Om du har social fobi undviker du troligen vissa sociala sammanhang, eller så härdar du ut och fortsätter att leva som vanligt, men till priset av ett stort lidande.

För den som väljer att dra sig undan kan det först kännas skönt att slippa obehaget, men på längre sikt blir livet krångligt och begränsat. Undvikandet kan leda till en ond cirkel, där man allt mer håller sig borta från sociala kontakter. Genom att inte utsätta sig för de situationer som väcker social ångest så lär en sig inte heller att bemästra och hantera dessa situationer.

Det finns ingen klar orsak till varför vissa personer utvecklar social fobi. Oftast beror det på en kombination mellan miljö och genetik. Ångest och ängslighet går ofta i arv, men vilka situationer som väcker ångest kan skilja sig mycket. Särskilt påfrestande situationer under uppväxten kan dock sätta ton för var ångesten riktas och i vilka situationer den väcks. 

När vi pratar om att bota social fobi, så menar vi snarare att lära sig att hantera den – och i sin tur bli fri från symtomen som den sociala ångesten väcker. Den rekommenderade behandlingen för social fobi är KBT – kognitiv beteendeterapi. Via KBT får man hjälp att kartlägga situationer som väcker social ångest, och sedan öva in verktyg och strategier för att lära sig att bemästra sina sociala situationer. I vissa fall kan även läkemedelsbehandling med SSRI vara bra att kombinera med KBT. Kontakta din läkare för konsultation kring eventuell medicinering.

KBT för social fobi

KBT vid social fobi går ut på att först samla in information om patienten och kartlägga vilka situationer som väcker social ångest. 

Sedan börjar man jobba aktivt med problemet, till exempel genom att identifiera vilka så kallade negativa automatiska tankar och fantasier som ligger bakom ångesten, och undersöka om dessa tankar verkligen stämmer.

Patienten kan även få hemuppgifter som går ut på att utsätta sig för jobbiga situationer och prova nya tekniker, som att fokusera mer på omgivningen och mindre på sig själv, eller att i efterhand tolka situationer på ett annorlunda sätt än man brukar. Att utsätta sig för de sociala situationer som väcker ångest brukar inom KBT kallas för exponering.

Behandling för social fobi kan även göras digitalt, genom internet-KBT (IKBT). Om du vill komma i kontakt med en psykolog kan du klicka här, så hjälper vi dig att hitta en behandlare eller mottagning som passar dina behov.

De exponeringsövningar som är verksamma för dig med social fobi beror på vilka situationer som väcker ångest i dig. Tillsammans med din psykolog får du hjälp att kartlägga och göra en plan för vilka situationer du skall exponera dig för, och hur. 

Eftersom social ångest väcks vid situationer där personen känner sig granskad eller bedömd, så är det vanligt att social fobi väcks på jobbet eller andra platser där man förväntas prestera. Det kan därför vara särskilt svårt att vara avslappnad och komma till sin fulla rätt. Upplever du att din sociala ångest begränsar dig så rekommenderar vi dig att ta hjälp för detta, så att inte ångesten får dig att gå miste om framtidsdrömmar eller karriärmöjligheter.

Även skolan är en plats där vi har både yttre och inre krav på oss att prestera. Dessa kan därför vara särskilt triggande för personer med tendenser till social fobi. Förutom att försämra studieresultat så kan den sociala ångesten även förhindra relationsbyggande bland klasskamrater. Det är vanligt att social ångest hämmar på flera nivåer, och därför är det viktigt att söka hjälp då sociala ångest ofta försämrar generell livskvalitet. 

Barn kan också få diagnosen socialt ångestsyndrom, men då måste rädslan uppstå i möten med andra barn. Det är normalt för barn att ibland vara rädda för främmande vuxna, och detta klassificeras inte som social fobi. Är du orolig för ditt barn, ta kontakt med barn- och ungdomsmottagningen där du bor.

Att ha social ångest innebär i många fall undvikande av sociala situationer – situationer som annars hade inneburit vänskapliga möten och tankat en med god energi. Om den sociala ångesten tar över så pass att allt fler av dessa stunder försvinner finns det risk att falla in i olika depressionstillstånd. Att för länge gå runt med obehandlad social fobi kan därför leda till många andra negativa konsekvenser. 

Vissa föredrar att försöka behandla sin SAD på egen hand, till exempel genom att läsa självhjälpsböcker (som Anna Kåvers Social ångest: att känna sig granskad och bortgjord och Tomas Furmarks m.fl. Social fobi: effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi). Man kan också diskutera sina problem med andra som har samma diagnos på olika internetforum eller den internationella socialanxietysupport.com (engelsk text).