Lär dig mer om Hypokondri/Hälsoångest

Lär dig mer om hypokondri/hälsoångest eller boka ett besök hos en av våra psykologer och få hjälp redan idag. Vi har även ett anpassat självhjälpsprogram i vår app för att behandla hälsoångest. Ladda ned appen för att ta del av det.

Mindler är Sveriges största digitala psykologmottagning. Vi är en del av primärvården vilket innebär att ett samtal med någon av våra psykologer kostar som ett vanligt vårdbesök.

Introduktion: Hypokondri/Hälsoångest

På Mindler kan du behandla din hälsoångest online med hjälp av KBT (kognitiv beteendeterapi). Vi har över 300 legitimerade KBT-psykologer som tar emot patienter via videosamtal. Du kan se deras profiler och boka en tid i vår app.

Mindler samarbetar med landstinget. Därför betalar du endast vanlig patientavgift tills du har kommit upp i det frikortsgrundande beloppet. Du behöver ingen remiss och får alltid träffa en behandlare inom 24 timmar. Följande artikel ger en kort introduktion till hälsoångest.

Vad är Hypokondri/Hälsoångest?

Den som oroar sig mycket för att bli eller vara allvarligt sjuk, trots att medicinska bevis saknas, kan lida av hälsoångest (ett modernare namn för det som tidigare kallades ”hypokondri”).

Hälsoångest kan orsakas av andra psykiska sjukdomar eller uppträda i kombination med dessa, till exempel OCD. I den här sjukdomskategorin finns flera överlappande diagnoser som kan vara svåra att skilja åt. Gemensamt för dem är att den drabbade har lätt för att oroa sig, har ett starkt detaljfokus (lätt för att ”snöa in” på vissa idéer) och kan uppvisa perfektionistiska drag.

Hälsoångest kan även leda till nya former av psykisk ohälsa. Att ständigt oroa sig för potentiella sjukdomar kan till exempel utlösa depression eller panikångest.

Kroppen och psyket hänger ihop. Om kroppen mår dåligt, som vid en influensa eller vid ett smärttillstånd, påverkas tänkandet och humöret negativt.

Men det omvända gäller också. Ett oroligt psyke kan framkalla verkliga fysiska symptom, ibland ganska dramatiska, till exempel hjärtklappning, synrubbningar eller kräkningar – trots att kroppen är frisk. En ond cirkel kan uppstå, där de psykosomatiska symptomen tolkas som tecken på en rent fysisk sjukdom.

Vill det sig riktigt illa kan den ständiga ångesten till och med leda till verkliga kroppsliga sjukdomar, enligt en studie som tittat på sambandet mellan hälsoångest och hjärtproblem.

Tre råd för dig som är drabbad av hälsoångest

Symptom på hälsoångest

En patient ska uppfylla följande kriterier för att en läkare ska ställa diagnosen hälsoångest:

  • Mycket rädd för att drabbas eller redan ha drabbats av en allvarlig sjukdom
  • Baserar rädslan på feltolkningar av kroppsliga symptom
  • Rädslan försvinner inte trots att medicinska undersökningar inte hittar några fel
  • Rädslan och fantasierna orsakar starkt lidande och/eller gör att patienten fungerar sämre i vardagen
  • Problemen har varat i minst sex månader
  • Problemen beror inte i första hand på någon annan liknande sjukdom, till exempel GAD (generaliserat ångestsyndrom), OCD (tvångssyndrom) eller paniksyndrom.

Vanliga sjukdomar som personer med hälsoångest anser sig lida av eller fruktar att ådra sig är cancer, neurologiska sjukdomar eller farliga infektioner, som aids. De undviker ofta vissa situationer och sociala sammanhang av rädsla för att smittas av någon sjukdom, och är i regel besvikna på sjukvården, som de anser visar bristande förståelse och kompetens.

Orsaker till hälsoångest

Så gott som alla psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar har många möjliga orsaker. Det gäller även hälsoångest.

  • Ett överdrivet fokus på sjukdomar hos föräldrar kan öka risken för att deras barn utvecklar hälsoångest.
  • Perfektionistiska personlighetsdrag (”allt eller inget”-mentalitet) ökar risken för att utveckla hälsoångest. Ett liknande samband förekommer hos anorektiker.
  • Tidigare trodde man att personer med hälsoångest hade ett stort omsorgsbehov och sökte sig till vården för att få känna sig omhändertagna. Den förklaringen är inte längre allmänt accepterad. Men inom KBT anser man att uppmärksamhet (både positiv och negativ) från andra människor är en av de starkaste förstärkarna – drivkrafterna – som existerar, och uppmärksamhet är något som personer med hälsoångest får i rikliga mängder genom sina frekventa vårdkontakter.
  • Personer med hälsoångest är ofta rädda för att dö, och tycks ibland ha svårt att försonas med livets grundläggande villkor – att livet inte är ”en dans på rosor”. De har också svårt att leva med osäkerhet och kan uppvisa ett ”svartvitt” tänkande.
  • Att tidigare ha lidit av en verklig, svår sjukdom, till exempel varit inlagd på sjukhus som barn, kan bidra till hälsoångest: man är rädd för att råka ut för samma lidande en gång till och tar så att säga ut rädslan i förskott.
  • En period av intensiv livsstress kan öka risken för hälsoångest och bli ”droppen som får bägaren att rinna över”.
  • Att ”nästan” ha diagnosticerats med en allvarlig sjukdom, men sedan ha fått lugnande besked av läkaren, kan bidra till hälsoångest. Man har svårt att lita på läkarens slutbesked och fastnar i stället i den inledande alarmreaktionen.
  • Den som tillbringar mycket tid på nätet för att söka information om sjukdomar och deras symptom ökar också risken för att utveckla hälsoångest. Inom neurovetenskapen säger man att ”neurons that fire together wire together”: ju oftare vi utför ett visst beteende, desto mer automatiserat blir det. Den här sortens tvångsmässigt googlande tränar alltså hjärnan att ständigt fokusera på sjukdomar och symptom, även till vardags.

Behandling av hälsoångest

Av alla behandlingar för hälsoångest har KBT bäst vetenskapligt stöd. Praktiska övningar och hemuppgifter är en viktig del av behandlingen. Den som går i KBT bör vara motiverad och redo att utmana sig själv och aktivt delta i processen.

Mindler erbjuder KBT via videosamtal. Du betalar vanlig patienttaxa och är garanterad en tid inom 24 timmar. Frikort gäller. Du bokar ett besök genom att ladda ned appen,läs mer om hur det fungerar att boka en psykolog med Mindler.

SSRI, antidepressiva läkemedel, kan förskrivas om depression ingår i sjukdomsbilden och är då något som ordineras av läkare på din vårdcentral. Enbart medicinering botar sannolikt inte själva hypokondrin.

Senast uppdaterad: 2021.07.08

Nu vågar vi prata om Hälsoångest

Nu vågar vi är ett initiativ av Mindler där vi vill få människor att börja prata om sin psykiska hälsa. Nedan kan du läsa berättelser från människor med erfarenhet av hälsoångest. Dela gärna den här sidan och sprid hashtaggen #nuvågarvi på sociala medier.

Maria svarar på frågor om sin hälsoångest

Ida berättar om sin hälsoångest

Nathalie svarar på frågor om sin hälsoångest