Lär dig mer om prestationsångest

Om du känner obehag när du ska utföra en uppgift – särskilt om någon utomstående kan komma att bedöma resultatet – kan det vara prestationsångest du upplever.

Prestationsångest uttrycker sig likadant som andra former av ångest: genom att kroppen går in i ett ”kamp- och flyktläge”. Skillnaden är vad som utlöser reaktionen. Vid prestationsångest handlar det om rädslan för att inte göra tillräckligt bra ifrån sig och för att bli kritiskt granskad.

Eftersom prestationsångest inte är en psykiatrisk diagnos finns ingen officiell symptomchecklista. Tillståndet har dock flera likheter med social ångest (”social fobi”), som är en ”riktig” diagnos.

I artikeln om social ångest finns en symptomlista. Den går att tillämpa även på prestationsångest, med tillägget att symptomen ska uppträda just i situationer där du måste utföra en viss uppgift och riskerar att bli bedömd för din insats.

Se även artikeln om självkänsla. Om du har en så kallad prestationsbaserad självkänsla tycker du att du bara duger om du åstadkommer lysande resultat. Då är risken stor att drabbas av prestationsångest. En bra ”vaccination” mot detta kan alltså vara att odla en stabil självkänsla, så att du känner dig värd att älskas oavsett hur väl du lyckas med jobb, familjeliv och fritidsintressen.

Många upplever prestationsångest på arbetsplatsen. Det kan bero på flera saker.

Dels det uppenbara: på jobbet måste vi utföra vissa uppgifter, vare sig vi vill eller inte, och resultatet kommer förmodligen att påverka andra människor, t.ex. medarbetare eller kunder. Därför riskerar vi att bli bedömda för våra insatser, och det kan väcka obehag.

Men din uppväxt kan också spela en viktig roll. Inom psykodynamisk psykoterapi talar man om överföring. Det betyder bl.a. att vi ibland återskapar gamla relationer, framför allt från vår ursprungsfamilj, när vi möter nya människor i liknande situationer.

Därför kan chefen väcka känslor som påminner dig om dina föräldrar, eller medarbetarna irritera dig på samma sätt som dina syskon gjorde. Om du t.ex. kände att du bara fick mammas och pappas kärlek om du presterade bra kan samma mönster upprepa sig på jobbet.

Även barn kan känna prestationsångest. Som förälder är troligtvis det bästa du kan göra att ge dem goda förutsättningar för en sund självkänsla. Det gör du dels genom att ställa rimliga krav på dig själv och skilja på person och prestation – dvs. föregå med gott exempel  –, och dels genom att visa att du älskar ditt eller dina barn lika mycket oavsett hur väl de lyckas med skolarbete och andra uppgifter.

Om det inte räcker kan prestationsångest hos barn ha mer komplexa orsaker, t.ex. social ångest eller OCD (tvångstankar och -handlingar). Då kan det vara klokt att kontakta din lokala BUP-mottagning.

På nätet finns formulär som säger sig mäta graden av prestationsångest, men eftersom det här tillståndet inte är en psykiatrisk diagnos finns inget etablerat vetenskapligt test.

Det som avgör om du bör söka professionell hjälp eller inte är hur mycket ångesten hindrar dig från att leva som du vill.

Om den utgör en allvarlig begränsning i ditt dagliga liv bör du göra något åt problemet, antingen på egen hand eller tillsammans med en psykoterapeut eller psykolog.

Vilken behandlingsform som passar dig bäst beror bl.a. på vad som ligger bakom din prestationsångest, vad du är för sorts person och i vilka situationer ångesten uppstår.

Det går inte att bota prestationsångest, eftersom det inte är en sjukdom. Men de flesta kan lära sig att hantera den på ett bättre sätt.

Om du upplever att det i första hand är ditt sätt att tänka och bete dig som orsakar problemet kan du vända dig till en KBT-behandlare. Inom klassisk KBT strävar man ofta efter att ersätta ogynnsamma beteenden med mer gynnsamma sådana och att ersätta negativa tankar med positiva. I modernare varianter, t.ex. ACT (Acceptance and Commitment Therapy), är man mer influerad av mindfulness och försöker istället att se bortom tankarna. Man utgår ifrån att du kan göra det du vill oavsett vad du råkar tänka för stunden. En kombination av dessa perspektiv och behandlingsformer är ofta att föredra.

Om du misstänker att förklaringen snarare finns i ditt förflutna och har mer att göra med sociala relationer än med tankemönster kan en PDT-terapeut passa bättre.

För en idrottsman eller -kvinna kan en idrottspsykolog passa bra. Inom idrottspsykologin har man länge forskat på hur man når bra resultat och hur man kan hantera negativa tankar i samband med prestationer. Bäst när det gäller av Willi Railo är en klassisk bok i ämnet.

Få människor är helt fria från nervositet när de ska utföra en viktig uppgift – och det är något bra. Vi presterar nämligen som bäst när vi är lagom nervösa. Den som är fullständigt avslappnad är mindre energisk och noggrann än den som känner sig en aning uppvarvad.

Problemet uppstår när ångesten tar över och förlamar oss. Den känslan går i många fall att reducera, antingen genom att jobba på självkänslan, lära sig avslappningsövningar (andningsövningar är ett fantastiskt redskap – googla på pranayama eller box breathing) eller ta hjälp av en legitimerad psykolog.

Om du har inställningen att du måste ”bli av med” en viss känsla eller upplevelse finns risken att du förvärrar problemet. Negativa känslor växer sig ofta starkare när vi försöker trolla bort dem. En bättre attityd är att lära sig att leva med ett visst mått av prestationsångest. I lagom dos hjälper den dig som sagt att lyckas bättre.

Om du vill komma i kontakt med en professionell psykolog att prata med så hjälper vi dig hitta rätt person.

Vi på Mindler vet att det är viktigt att du får prata med någon som du känner dig säker och bekväm med. Kontakta oss om du har frågor och ladda ned appen om du vill boka ett videosamtal med en psykolog.