ADHD

I den här artikeln gör vi en på djupdykning inom diagnosen ADHD. Vi går till exempel igenom vad det innebär att lida av diagnosen, hur det kan vara att leva med ADHD och hur man kan minska konsekvenser av funktionsnedsättningen.

ADHD står för attention deficit hyperactivity disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörningar. ADHD är ett medicinskt tillstånd och karaktäriseras av ”en annorlunda” hjärnaktivitet som påverkar bland annat koncentrationsförmågan. Kännetecknande för ADHD är hyperaktivitet, svårigheter med impulsstyrning och försämrad koncentration. Symptomen för ADHD upptäcks oftare hos barn än vuxna och cirka fem procent av alla barn i skolåldern beräknas lida av det. Diagnosen finns ofta kvar i vuxenålder men symptomen kan vara annorlunda och många lär sig hantera svårigheterna relaterade till diagnosen.

För att kunna ställa en diagnos inom ADHD-spektrumet behöver man genomgå en så kallad neuropsykiatrisk utredning. En sådan utredning görs inom specialistvården (psykiatrin/BUP). Du kan skriva en egenremiss till offentlig eller privat specialistmottagning eller be din vårdkontakt på din vårdcentral om att skriva en remiss. Mindler kan således inte genomföra någon neuropsykiatrisk utredning, men kan vanligen fungera hjälpande och stöttande för dig som har fått en neuropsykiatrisk diagnos och som inte redan har en pågående vårdkontakt.

Det finns ingen bevisat botemedel för ADHD men det finns många behandlingar som hjälper att minska konsekvenser av funktionsnedsättningen. Behandling för ADHD är i första hand pedagogiska/psykosociala stödåtgärder(terapi), anpassningar och som en komplement kan receptbelagd medicinering användas.

Terapeutiska behandlingsmetoder

Det finns en mängd terapeutiska behandlingsmetoder för ADHD. KBT är en av dessa och fokus vid KBT behandlingen är att bli medveten om tankar, beteenden och ageranden, och på så sätt kunna ändra förhållandet mellan dessa. Detta handla till exempel om att utveckla strategier om hur man ska agera i olika situationer eller hantera känslor.

Psykoterapi används även som behandlingsform och i denna form av terapi lär man sig till exempel, att prata om sina känslor, utforska beteendemönster och att fatta långsiktiga beslut som gynnar framtiden. Familjeterapi kan även vara ett bra sätt att lära sig och hitta verktyg för att leva tillsammans med ADHD.

För barn som har ADHD och deras föräldrar kan det vara effektivt att arbeta med sociala övningar tillsammans med en terapeut. Föräldraldrakurser hjälper föräldrarna att förstå bättre hur barnet fungerar och hur de kan hjälpa dem att reglera känslor och kommunicera bättre sina behov. Föräldragrupper ger också stöd och förståelse till föräldrar i liknande situationer. Att förstå varför barnet beter sig på ett visst sätt kan hjälpa både föräldrarna och barnet att identifiera risksituationer (t.ex. situationer med stress eller mycket som händer omkring barnet) och alternativa beteenden (t.ex. uttrycka att man känner att det är jobbig, lämna platsen). Barn med ADHD får ofta kritik av vuxna och andra barn och detta kan påverka deras självkänsla, att lyfta det som de klarar, att ge positiv uppmärksamhet och att umgås med barnet kommer att hjälpa barnet att känna sig tryggare hemma och i skolan.

Anpassningar hemma och i skolan kan hjälpa barnen att trivas och känna att de klarar sin vardag. ADHD-center och Riksförbundet Attention har kurser, föreläsningar, grupper och tips. Att ha en trygg person i skolan är viktig för barnet och beroende på barnets svårigheter kan de behöva olika anpassningar, t.ex. pauser, mindre grupper eller hjälp med struktur, rutiner och stöd för att minnas, få en bättre tidsuppfattning eller planera. Sömnsvårigheter är också vanliga vid ADHD.

Medicinering

Medicinering vid ADHD delas generell in två huvudgrupper: centralstimulerande läkemedel och Atomoxetin. Båda dessa läkemedelstyper ökar signalsubstanserna i hjärnan. Medicinering brukar ses som en vidare behandling när övriga åtgärder inte är tillräckliga. Centralstimulerande läkemedel är narkotikaklassade. Till exempel används är amfetaminpreparat i väldigt låga doser för att behandla ADHD. Amfetaminpreparat är däremot ett andrahandsalternativ och den vanligaste typen av centralstimulerande läkemedel för att behandla ADHD är metylfenidatprodukter, som till exempel Ritalin. Det har även visat sig att en del antidepressiva preparat kan hjälpa för vissa av symptomen vid ADHD. Generellt kan man säga att det finns en mängd olika mediciner för att behandla symptomen och vilken man använder beror i stort på de symptom som man vill behandla.

De flesta barn har ofta svårigheter med att vara uppmärksamma men det man kan säga är att svårigheterna oftast är värre hos barn med ADHD. ADHD märks oftast redan i tidig ålder och utmärks av att man har svårt att sitta still, följa direktiv och sämre impulskontroll. ADHD är vanligare hos pojkar än hos flickor. Pojkar har ofta mer utåtagerande symptom av ADHD än flickor och det faktum att diagnosen kan ta sig andra uttryck hos flickor är en orsak till att fler pojkar får en diagnos. Flickor får ADHD diagnos i regel senare än pojkarna, t.ex. på högstadiet eller senare. De får ofta diagnosen ADD, dvs. koncentrationssvårigheter utan tydlig hyperaktivitet eller impulsivitet. Det är vanlig att flickor får andra psykiatriska diagnoser, t.ex. ångest, depression och ätstörningar. 

Vi vill även understryka att bara för att ditt barn har sämre impulskontroll eller svårt att sitta still behöver hen inte nödvändigtvis ha ADHD. För att sätta en ADHD diagnos hos ett barn krävs det att man gör djupa intervjuer med både lärare och föräldrarna. Barnet får genomgå neuropsykologiska tester och träffa en läkare. Sedan görs en sammanställd bedömning och efter det kan man sätta en diagnos.

Att ens barn får en ADHD diagnos kan kännas betungande men tänk på att det är ett steg på vägen att göra något åt problemen som är relaterade till diagnosen. För många föräldrar hjälper en diagnos att förstå och tolka barnets beteende på ett annat sätt, alla barn vill “bete sig” och känna sig duktiga men vissa har svårt att anpassa sig till samhällets förväntningar. Ditt barn är inte sin diagnos och tillsammans kommer ni att hitta ett sätt att leva med det.

Det är vanligt att många inte får en diagnos som barn och blir diagnostiserade i vuxen ålder. För många av de som har fått sin diagnos som barn fastslår forskningen att cirka femtio procent har kvar så pass mycket svårigheter att de fortfarande kan diagnostiseras med ADHD i vuxen ålder.

Flera upptäcker att de har ADHD som vuxna, trots att för att få diagnosen behöver symptomen uppträda innan 12 år. Vuxna med ADHD har mindre svårigheter med att reglera aktivitetsnivån men de känner ofta en inre rastlöshet. Personer med ADHD har större risk än andra för att få ångest, depression, stress och även missbruk. Att få en ADHD diagnos som vuxen kan hjälpa att förstå sig själv, risksituationer och att det finns andra med liknande utmaningar i livet och hur kan man göra för att få ett bättre livskvalitet. 

Arbetsterapeuter, ADHD-center och olika föreningar kan hjälpa med tips, hjälpmedel och strategier att hantera bättre svårigheter på vardagen.Många personer med ADHD fungerar bättre med tydliga rutiner och hjälpmedel som stöd för minne (t.ex. kalender, whiteboard).  Att lära sig mer om ADHD och förklara sina symptom för andra kan hjälpa personer med ADHD att fungera bättre. Andra vanliga tips är att ta en sak i taget, sätta delmål och följa sina intressen, många människor med ADHD upplever att de kan koncentrera sig på djupet i det som är intressant för dem.

”ADHD är ingen sjukdom utan en funktionsnedsättning, eller som vissa väljer att kalla det: En funktionsförmån”

Du kanske har hört att ADHD är en superkraft? Detta kan stämma till viss del och det är sant att många framgångsrika personer har diagnosen ADHD. Det är däremot inte helt rättvist mot de som har diagnosen att kalla ADHD för endast en superkraft. ADHD karaktäriseras av en hög energinivå och om personen i fråga lyckas att dedikera sig till något som de brinner för kan diagnosen helt klart ses som en styrka snarare än ett handikapp. Det är däremot även sant den som har ADHD ofta har svårare att koncentrera sig och det krävs träning för att lyckas kanalisera sin höga energinivå. Många som har ADHD och inte får hjälp går vilse på vägen och får aldrig chansen att utveckla sin fulla potential. Viktigt att komma ihåg är dock att ADHD inte är en sjukdom utan en funktionsnedsättning, eller som vissa väljer att kalla det ”en funktionsförmån”.

Detta är något som författaren, föreläsaren och entreprenören Georgios Karpathakis skriver om sin bok ”Underbara ADHD”. Georgis bok innehåller fakta om den senaste forskningen gällande ADHD men även handfasta tips om hur man kan omvandla sin ADHD till en styrka.

Ett annat tips för den som vill lära sig mer om ADHD är podcasten; ADHD-podden som drivs av Josefin Svensson, i syfte att utbilda inom ADHD.