Lär dig mer om ADHD

I den här artikeln gör vi en på djupdykning inom diagnosen ADHD. Vi går till exempel igenom vad det innebär att lida av diagnosen, hur det kan vara att leva med ADHD och hur man behandlar det.

På Mindler har vi över 300 psykologer varav många av dem har kunskap inom ADHD. Vill du träffa någon av dem? Då laddar du enkelt ned appen för att boka ett videobesök. Ett 25 minuters samtal med någon av dem kostar 250 kronor och om du har frikort är det gratis.

ADHD står för attention deficit hyperactivity disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörningar. ADHD är ett medicinskt tillstånd och karaktäriseras av ”en annorlunda” hjärnaktivitet som påverkar bland annat koncentrationsförmågan. Kännetecknande för ADHD är hyperaktivitet, svårigheter med impulsstyrning och försämrad koncentration. Symptomen för ADHD är vanligare hos barn än vuxna och cirka fem procent av alla barn i skolåldern beräknas lida av det. Symptomen finns ofta kvar i vuxenålder men många lär sig hantera svårigheterna relaterade till diagnosen.

För att kunna ställa en diagnos inom ADHD-spektrumet behöver man genomgå en så kallad neuropsykiatrisk utredning. En sådan utredning görs inom specialistvården (psykiatrin). Du kan skriva en egenremiss till offentlig eller privat specialistmottagning eller be din vårdkontakt på din vårdcentral om att skriva en remiss. Mindler kan således inte genomföra någon neuropsykiatrisk utredning, men kan vanligen fungera hjälpande och stöttande för dig som har fått en neuropsykiatrisk diagnos och som inte redan har en pågående vårdkontakt.

Det finns ingen bevisat botemedel för ADHD men det finns många behandlingar som hjälper. Behandling för ADHD är antingen (eller både och) receptbelagd medicinering och pedagogiska/psykosociala stödåtgärder(terapi).

Medicinering

Medicinering vid ADHD delas generell in två huvudgrupper: centralstimulerande läkemedel och Atomoxetin. Båda dessa läkemedelstyper ökar signalsubstanserna i hjärnan. Medicinering brukar ses som en vidare behandling när övriga åtgärder inte är tillräckliga. Centralstimulerande läkemedel är narkotikaklassade. Till exempel används är amfetaminpreparat i väldigt låga doser för att behandla ADHD. Amfetaminpreparat är däremot ett andrahandsalternativ och den vanligaste typen av centralstimulerande läkemedel för att behandla ADHD är metylfenidatprodukter, som till exempel Ritalin. Det har även visat sig att en del antidepressiva preparat kan hjälpa för vissa av symptomen vid ADHD. Generellt kan man säga att det finns en mängd olika mediciner för att behandla symptomen och vilken man använder beror i stort på de symptom som man vill behandla.

Terapeutiska behandlingsmetoder

Det finns en mängd terapeutiska behandlingsmetoder för ADHD. KBT är en av dessa och fokus vid KBT behandlingen är att bli medveten om tankar, beteenden och ageranden, och på så sätt kunna ändra förhållandet mellan dessa. Detta handla till exempel om att utveckla strategier om hur man ska agera i olika situationer.

Psykoterapi används även som behandlingsform och i denna form av terapi lär man sig till exempel, att prata om sina känslor, utforska beteendemönster och att fatta långsiktiga beslut som gynnar framtiden. Familjeterapi kan även vara ett bra sätt att lära sig och hitta verktyg för att leva tillsammans med ADHD.

För barn som har ADHD kan det vara effektivt för både barn och föräldrar att arbeta med sociala övningar tillsammans med en terapeut. För barnens del handlar detta till exempel om att lära sig att dela, vänta på sin tur, att lära sig att be om hjälp och hur man hanterar situationer när man känner sig retad. För föräldrarnas del handlar det om att lära sig tekniker för att kontrollera sitt barns beteenden. Det kan handla om hur man förhåller sig till stress, belöningssystem eller att finna tid att umgås med varandra.

De flesta barn har ofta under perioder svårigheter med att vara uppmärksamma men det man kan säga är att svårigheterna oftast är värre hos barn med ADHD. ADHD märks oftast redan i tidig ålder och utmärks av att man har svårt att sitta still, följa direktiv och sämre impulskontroll. ADHD är vanligare hos pojkar än hos flickor. Pojkar har ofta mer utåtagerande symptom av ADHD än flickor och det faktum att diagnosen kan ta sig andra uttryck hos flickor är en orsak till att fler pojkar får en diagnos.

Vi vill även understryka att bara för att ditt barn har sämre impulskontroll eller svårt att sitta still behöver hen inte nödvändigtvis ha ADHD. För att sätta en ADHD diagnos hos ett barn krävs det att man gör djupa intervjuer med både lärare och föräldrarna. Barnet får genomgå neuropsykologiska tester och träffa en läkare. Sedan görs en sammanställd bedömning och efter det kan man sätta en diagnos.

Att ens barn får en ADHD diagnos kan kännas betungande men tänk på att det är ett steg på vägen att göra något åt problemen som är relaterade till diagnosen. Ditt barn är inte sin diagnos och tillsammans kommer ni att hitta ett sätt att leva med det.

Det är vanligt att många inte får en diagnos som barn och blir diagnostiserade i vuxen ålder. För många av de som har fått sin diagnos som barn fastslår forskningen att cirka femtio procent har kvar så pass mycket svårigheter att de fortfarande kan diagnostiseras med ADHD i vuxen ålder.

”ADHD är ingen sjukdom utan en funktionsnedsättning, eller som vissa väljer att kalla det ”En funktionsförmån”

Du kanske har hört att ADHD är en superkraft? Detta kan stämma till viss del och det är sant att många framgångsrika personer har diagnosen ADHD. Det är däremot inte helt rättvist mot de som har diagnosen att kalla ADHD för endast en superkraft. ADHD karaktäriseras av en hög energinivå och om personen i fråga lyckas att dedikera sig till något som de brinner för kan diagnosen helt klart ses som en styrka snarare än ett handikapp. Det är däremot även sant den som har ADHD ofta har svårare att koncentrera sig och det krävs träning för att lyckas kanalisera sin höga energinivå. Många som har ADHD och inte får hjälp går vilse på vägen och får aldrig chansen att utveckla sin fulla potential. Viktigt att komma ihåg är dock att ADHD inte är en sjukdom utan en funktionsnedsättning, eller som vissa väljer att kalla det ”en funktionsförmån”.

Detta är något som författaren, föreläsaren och entreprenören Georgios Karpathakis skriver om sin bok ”Underbara ADHD”. Georgis bok innehåller fakta om den senaste forskningen gällande ADHD men även handfasta tips om hur man kan omvandla sin ADHD till en styrka.

Ett annat tips för den som vill lära sig mer om ADHD är podcasten; ADHD-podden som drivs av Josefin Svensson, i syfte att utbilda inom ADHD.

Här är en lista på några kända och framgångsrika personer som har diagnosen ADHD

Petter Askegren
Richard Branson
Justin Timberlake
Michael Jordan
Cissi Wallin
Michael Phelps
Jamie Oliver