Vad är depression?
En depression kännetecknas av övervägande negativa känslor och tankar. Många gånger kan en depression komma smygande, då märks det inte alltid förrän symtomen blivit väldigt tunga. I andra fall kan det finnas en tydlig utlösande faktor till depressionen.
I Sverige drabbas 20%, alltså var femte person, av en depressionsdiagnos någon gång i livet och det är dubbelt så vanligt bland kvinnor som bland män.
Tecken och symptom på depression:
Nedstämdhet – Ex. att vara ledsen eller gråta mer än vanligt.
Orkeslöshet – Minskad vilja eller ork att göra sådant en vanligtvis tyckt om.
Apati – Känna sig likgiltig eller tom.
Sömn – Sover antingen mer eller mindre än vanligt.
Ångest – Ökad oro/ångest, läs mer om kombinationen till depression.
Irritation eller ilska – Vara lättirriterad eller brusa upp lättare.
Koncentrationssvårigheter – T.ex. svårt att fokusera i samtal eller hänga med i TV program
Låg självkänsla – Känna sig värdelös, otillräcklig eller ogillad.
Förändrad aptit – Gällande t.ex. mat, livet och sex.
Hopplöshet – Att känna att inget kommer lösa sig eller bli bättre.
Allvarliga tecken på depression:
Självskadebeteende – Kan vara i form av att skära sig eller missbruka substanser.
Suicidbeteende – planer på att ta sitt liv eller suicidförsök.
Om du känner igen dig själv eller någon närstående i flertalet av dessa symtom, så är det skäl att söka hjälp för att få vidare stöd. Du kan då antingen kontakta din vårdcentral eller en privat psykologmottagning.
På Mindler erbjuder videosamtal med psykolog i kombination med IKBT för depression. Boka ett besök för ett första bedömningssamtal med någon av våra psykologer – vanlig patientavgift & frikort gäller – klicka här.
“Så pratar en deprimerad”
Det är inte säkert att den som drabbas av depression förstår och kan berätta vad hen upplever. Ibland kan det istället yttra sig i små kommentarer eller uttryck, som signalerar att hen inte mår bra. Exempel på detta kan vara:
“Jag orkar tyvärr inte ses idag heller”
“Just nu känns allt så meningslöst”
“Det känns inte lika kul längre”
“Jag är bara så trött hela tiden”
Var vaksam när någon av dina närstående uppvisar sänkt humör under en längre period. Det kan även yttra sig i förändrade rutiner; att din närstående avbokar träffar allt mer regelbundet, drar sig undan, är mindre pratsam och inte längre utför intressen och aktiviteter som hen brukar göra.
Läs mer om hur man stöttar en deprimerad person här.
Varför blir man deprimerad?
Det finns många orsaker till varför en person drabbas av en depression. Oftast beror det på olika små eller stora faktorer som tillsammans resulterar i ett försämrat mående. Forskning brukar peka på en kombination av biologiska, miljömässiga och/eller psykologiska faktorer, dessa kan se olika ut mellan individer och är inte alltid en given anledning till varför någon blivit deprimerad.
Biologiska faktorer
Flertalet studier menar att det är troligt att kemisk obalans i hjärnan kan kopplas ihop med depression och annan psykisk ohälsa. Eftersom vissa typer av anti-depressiva har antagits påverka dessa kemikalier i hjärnan har detta varit en särskilt stark teori. Vi kan dock inte idag säga exakt hur hjärnans kemi hänger ihop med depression.
Forskning har också pekat på att depression och psykisk ohälsa har en ärftlighet. Ärftligheten förklaras genom att risken att utveckla psykisk ohälsa är större om någon annan nära släkting också har det. Det verkar alltså som att det finns en ärftlig biologisk komponent som utgör en sårbarhet för människor. Exakt hur det biologiska påverkar vårt sinne är dock ännu inte helt kartlagt.
Brist på sömn, vitaminer, mineraler eller hormonell obalans i kroppen kan också utgöra en orsak till depression. Särskilt brist på D-vitamin har förknippats med ett sänkt mående. Även olika fysiska sjukdomar, som cancer och diabetes, kan utgöra en risk för att utveckla en depression.
Om du eller någon närstående upplever symtom på depression rekommenderas därför en läkarundersökning och eventuell provtagning, eftersom många biologiska brister kan behandlas.
Psykologiska faktorer
Det finns många olika psykologiska faktorer som kan utgöra en sårbarhet för att utveckla en depression, dessa varierar beroende på person och situation. Det kan vara sådant som att ha ett inlärt negativt tankemönster, en upplevd ensamhet, svårigheter att reglera känslor och/eller bristande hanteringsstrategier.
Tidigare psykisk ohälsa och/eller psykiatriska funktionsnedsättningar kan också utgöra en större risk att utveckla en depression. Det kan vara olika ångesttillstånd, ADHD och sorg.
Miljömässiga faktorer
Utöver de ovannämnda kan också miljömässiga faktorer påverka. Det kan vara stora som små skeenden. Det kan kanske vara en relation som gått i stöpet, orättvisa som uppstått på jobbet och utöver det har kylskåpet gått sönder. Även förändringar som upplevs positiva på många sätt, så som att skaffa barn, flytta eller byta jobb, kan bidra till depression. Det finns flera möjliga miljömässiga faktorer utöver detta som också kan påverka utvecklingen av en depression. Hur en person påverkas av miljön och olika livshändelser är mycket individuellt.
Den onda cirkeln – en förklaringsmodell över hur en depression kan fungera
Det är lätt hänt när allt känns tungt, att en drar sig undan från flera av vardagens krav. Det börjar oftast med att en slutar med sådant som är lätt att säga nej till – att träffa vänner, ta sig iväg till träningspasset eller fortsätta det där projektet. Det som först prioriteras bort är det som brukade vara roligt, och som brukade ge energi. Istället läggs energin på det som “måste” och “borde” göras – arbete, städ, tvätt – men som i sin tur inte ger så mycket energi tillbaka. Det tros oftast vara ett oskyldigt och effektiv vis att klara av livet på.
Den onda cirkeln drar igång när de roligare och lättsammare aktiviteterna byts bort mot det som “måste” göras, vilket gör att en dräneras på allt mer energi utan att få energi tillbaka. Ju mindre roliga och lättsamma aktiviteter som utförs, desto mer vaknar de negativa tankarna och känslorna, vilket drar in en i depressionens onda cirkel. Allt blir tyngre samt svårare, och vi faller då ner djupare i den depressiva cirkeln.
Det kan vara svårt att bryta den onda cirkeln på egen hand. Det är hjälpsamt att ha vänner eller familj som hjälper till att peppa till aktiviteter som brukade vara roligt, för att bryta mönstren och med tiden återfå positiv energi igen. Vi på Mindler hjälper dig gärna att kartlägga och förstå din onda cirkel, så att vi kan ge dig verktygen att ta dig ur den.
Hur kan en depression te sig – olika grader
Depression diagnostiseras i sin grundläggande form som egentlig depression. En egentlig depression kan delas upp på olika sätt, men ett av de vanligaste sätten är att gradera en depression som lindrig, medelsvår eller svår. Graderna används främst för att beskriva funktionsnivå och intensitet av symtom, vilket innebär att en person med depression kan pendla mellan de olika graderna under olika perioder.
Mild depression
En mild, även kallad lätt eller lindrig, depression kan lätt blandas ihop med nedstämdhet – med skillnaden att lindrig depression är mer ihållande. Vid lindrig depression är samma symtom förekommande som vid medelsvår eller svår depression, men i lägre grad och mer subtila. Detta innebär att utåt sett kan en person med lindrig depression verka välfungerande, då de ofta har fortsatt arbetsförmåga och goda relationer. Inåt sett kämpar dock personen med varierande grad av negativa tankar och känslor.
Medelsvår depression
En medelsvår, även kallat måttlig, depression innebär att din vardag blir allt svårare att hantera. De negativa känslorna och tankarna tar över så pass att det blir svårare att dölja för den närmaste omgivningen. Det kan vara tungt att orka umgås med vänner, då de sociala kraven ofta upplevs alltför tunga.
Svår depression
Vid svår, även kallat djup, depression är din vardag påtagligt begränsad. Utöver de minskade sociala kontakterna, kan det vara svårt att ens ta sig till jobbet, arbeta eller till och med äta och dricka. Sömnen är oftast tydligt påverkad av det sänkta måendet, och det är tydligt för omgivningen runt om att det är svårt att få vardagen att fungera. Det blir svårt att tillgodose både egna behov och samhällets krav.
Läs mer om skillnader mellan mild, medelsvår och svår depression.
Olika typer av depressioner
Det finns många sätt att beskriva en depression. För att underlätta har dessa depressioner olika namn beroende på hur de uppkommit eller hur de yttrar sig. Viktigt att minnas är att en depression yttrar sig på olika sätt för olika personer. En depression kan också delas in olika svårighetsgrader: lindrig, medelsvår och svår.
Egentlig depression
Egentlig depression är den vanligaste formen av depression. Det är den diagnos som ställs om du uppfyller diagnoskriterierna för depression, det vill säga nedstämdhet och andra symtom under minst två veckor. I dagligt tal kallas detta ofta bara för depression.
Klinisk depression
Klinisk depression är en annan benämning på egentlig depression, det vill säga en depression som uppfyller diagnoskriterierna. Benämningen klinisk depression används främst av läkare och psykologer för att skilja ett medicinskt eller ett psykiatriskt tillstånd från normala episoder av nedstämdhet.
Årstidsbunden depression
Årstidsbunden depression är när depressionen tenderar att återkomma under perioder på året. Vissa har lättare att drabbas av depressioner på exempelvis hösten – då kan detta uttryckas som höstdepression.
Kronisk depression/Dystymi
Kronisk depression, även kallad dystymi, är en form av lindrig men långvarig depression.
Nedstämdhet
Nedstämdhet är upplevelsen av ett sänkt mående, och ett av de allra vanligaste symtomen för depression.
Recidiverande depression
Depressionen klassas som recidiverande när den återkommer efter att personen upplevt en period utan depressiva symtom.
Unipolär depression
Unipolär depression är ett annat ord för depression som inte (till skillnad från bipolär depression) innehåller maniska skov.
Bipolär eller manodepressiv
Bipolaritet och manodepressivitet beskriver den typ av depression som präglas av perioder av nedstämdhet och passivitet, varvat med perioder av mani och överdriven upprymdhet.
Förlossningsdepression
Förlossningsdepression, även kallat post partum depression är den depression som sker i samband med förlossningen eller första tiden som förälder, och kan drabba även en icke-födande förälder.
Melankolisk depression
Melankolisk depression är en typ av svår depression med större symtombild än egentlig depression.
Utmattningssyndrom (tidigare utmattningsdepression)
Utmattningssyndrom är det som tidigare kallades för utmattningsdepression och uppkommer efter en längre tids stress och bristande återhämtning.
Sorg
Sorg är en naturlig reaktion när en person förlorar något. Det kan vara någon en tyckte mycket om men det kan också vara något abstrakt, så som en dröm eller en förväntning. Gemensamt är att förlusten skapar nya tankar och känslor och kan påverka en persons mående.
Depression vid PMS/PMDS
Ibland kan man missta depression för PMS/PMDS. Det är viktigt att förstå när man känner sig deprimerad, så att man kan säkerställa ifall det är en depression eller symtom kopplade till PMS/PMDS.
Depression hos unga
Depression som drabbar unga uttrycker sig ofta på olika sätt, beroende på vilken ålder barnet eller ungdomen befinner sig i. Yngre barn kan backa i sin utveckling och tappa nyfikenheten samt lusten att utforska och lära sig, medan äldre barn ofta drar sig undan från sina vänner, tappar fokus och motivationen i skolan. Gemensamt är att många unga uttrycker nedstämdhet i irritation och ilska, och att känsloutbrott präglar barnet i allt högre grad. Vissa unga kan även uttrycka självmordstankar, vilket kan vara väldigt oroande för en förälder.
Tankar på döden är vanliga i alla åldrar och bör tas på allvar, trots att det oftast inte betyder att barnet kommer försöka ta sitt liv. Våga alltid fråga mer om barnet uttrycker tankar på att ta sitt liv.
Nedan listas några av de vanligaste symtomen som kan förekomma vid depression hos unga:
Barn 0-6 år/upp till skolålder
Backar i sin utveckling, dvs: vilja bli burna eller matade fastän de lärt sig på egen hand.
Leker i allt mindre utsträckning, dvs: lekarna blir allt mindre fantasifulla och passiva.
Får ilskeutbrott i större utsträckning än vanligt.
Tenderar att bli ökat eller minskat fysiska i sitt närhetssökande.
Magont eller värk i kroppen.
Barn 6-13 år
Drar sig undan från intressen och det som barnet brukade tycka var roligt.
Ägnar sig allt mer åt passiva intressen, exempelvis skärmtid snarare än aktiva lekar.
Har mindre intresse att umgås med vänner.
Minskad koncentration och motivation i skolan.
Separationsångest.
Magont eller värk i kroppen.
Tonåringar 13-19 år
Drar sig undan från sina intressen och det som tonåringen brukade tycka var roligt.
Uttrycker påtaglig lättirritabilitet och ilska utöver det vanliga.
Ägnar sig åt allt mer passiva intressen och mindre fritidsaktiviteter.
Minskad koncentration och motivation i skolan. Förändrad aptit.
Viktigt att minnas är att vissa av dessa tecken inte nödvändigtvis behöver vara symtom på depression, utan kan också bero på utvecklingsfaser eller andra omvälvande förändringar i den unges liv. Vid rådgivning eller oro för ihållande symtom rekommenderas du som förälder att boka ett besök med psykolog för kartläggning och stöd. Önskas stöd till ungdomen skall kontakt med BUP initieras, men önskas stöd för dig som förälder kan du vända dig till oss på Mindler eller din hälsocentral.
Depression hos äldre
Depression som drabbar äldre byggs ofta upp under en längre period, i takt med de livsförändringar som sker vid åldrande. Det kan exempelvis vara ökande fysiska hälsoproblem, försämrad funktionsförmåga, förändrat socialt umgänge och/eller förlust av sina närstående. När livet förändras på flera sätt och kan upplevas alltmer begränsade, är det inte märkligt att reagera med att bli deprimerad. Därtill finns det biologiska faktorer i åldrandet som är kopplade till förändringar i hjärnan, vilket i sin tur ökar sårbarheten inför depression. Nedan listas några av de vanligaste symtomen som kan förekomma vid depression hos äldre:
50+
Nedstämdhet
Ångest
Hopplöshetskänsla
Sömnproblematik
Värk och/eller smärta
Förändrad aptit
Olika behandlingar för depression
Det finns flera sätt att behandla en depression. Enligt de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångest rekommenderas en kombination av flera behandlingar.
För lindrig till medelsvår depression rekommenderas i första hand KBT (kognitiv beteendeterapi) i andra hand IPT (interpersonell terapi) och/eller läkemedelsbehandling. För svår depression rekommenderas behandling med ECT (elbehandling) i kombination med läkemedelsbehandling. Dessa är de behandlingar som enligt forskning har visat bäst effekt för ett förbättrat mående vid depression.
Läs mer om KBT-terapi vid depression här.
Samtalsterapi
Den metod som haft bäst effekt mot depression är behandling/terapi med KBT (kognitiv beteendeterapi). Dessa samtal kan ske antingen på fysisk mottagning eller digitalt, och består av kartläggning, stöd och övningar tillsammans med en psykolog. Hos oss på Mindler kan du boka tid för bedömning inför samtalsterapi.
Antidepressiva läkemedel
Antidepressiva läkemedel innefattas i den läkemedelsbehandling som kan rekommenderas vid depression. Antidepressiva läkemedel ingår i gruppen SSRI, som är en gruppering av substanser som har god evidens vid depression. Läkemedelsbehandling är däremot inte en långsiktig lösning, utan bör kombineras med samtalsterapi.
Träning vid depression
Motion och träning har visat på goda effekter på att både förebygga och underlätta vid depression. Vid lindrig depression har effekterna av träning kunnat jämföras med läkemedelsbehandling och/eller KBT: Detta betyder att regelbunden träning i sin enkelhet kan leda till ett markant förbättrat mående.
Läs mer om depression i kombination med motion.
Sjukskrivning
Många som drabbas av depression och faller in i den onda cirkeln tenderar att lägga så pass mycket energi på att vidmakthålla sin arbetsprestation att det inte finns energi till roliga och återhämtande aktiviteter. I dessa fall rekommenderas sjukskrivning. I samband med sjukskrivningen görs en plan med läkare för att under en tid hjälpa den deprimerade att rehabilitera sig innan återgång till arbetet. Sjukskrivning bör kombineras med samtalsterapi, och kan även därtill kombineras med läkemedelsbehandling.
Elbehandling vid depression
Elbehandling, ECT, är en form av behandling som rekommenderas för svår depression, när personen inte svarat på andra behandlingsalternativ. Den fungerar så att hjärnan ges pulser av elektrisk ström under ett par sekunder, vilket påverkar balansen i olika signalsubstanser. Behandling omfattar vanligtvis fem till tolv tillfällen.
Självhjälp vid depression kan vara nödvändigt för bättre behandling
Vid lindrig till medelsvår depression finns det mycket som den drabbade kan göra för att ta sig ur sin depression, även utan professionell hjälp. Att skapa tydliga rutiner för sig själv gällande kost, sömn och motion kan vara effektiva copingstrategier och göra en stor skillnad för måendet. Vid depression rekommenderas den drabbade att utföra vad vi kallar är välmåendeaktiviteter – aktiviteter vi mår bra och får energi av. Detta för att bryta den onda cirkeln som kan fördjupa en depression.
Vill du ha ökat stöd utan en regelbunden psykologisk kontakt har vi på Mindler IKBT-program i appen som du kan arbeta med självständigt i din egen takt.
Depression under graviditeten
Att bli gravid och vänta barn innebär stora förändringar både fysiskt och psykiskt som blivande förälder, oavsett om du själv bär barnet eller ej. Fysiskt förändras den födande personens kropp, vilket kan upplevas begränsande och kvävande. Psykiskt behöver både födande och icke-födande föräldrar förhålla sig till nya livsroller, vilket både kan vara ovant och skrämmande. Dessa negativa känslor och tankar kan lätt hamna i konflikt med den glädje och lycka en tycker att en borde känna, vilket utgör en sårbarhet att utveckla depression.
Läs mer om graviditet i kombination med depression här.
Deprimerad partner under graviditeten
Det är inte bara födande föräldrar som kan drabbas av depression under graviditet eller efter förlossning. Även icke-födande föräldrar genomgår stora omställningar i skapandet av sin nya föräldraroll samt förändringar i roller inom arbete, relationer och fritid.
Påverkan på fostret
När mamman är gravid påverkar livsvanor inte bara henne själv, utan också det lilla liv som växer i henne. Vanligtvis tänker vi på sådant som kost och motion till hur mycket sömn hon får men vad som ibland förbises är att också hennes psykiska välbefinnande har en klar inverkan på fostrets utveckling. Ett samband som forskning kunnat klarlägga är mellan att vara deprimerad och att föda för tidigt, vilket innebär att bebisen riskerar att komma ut innan den är helt redo för livet utanför livmodern. Att ta hand om sig själv under graviditeten och söka hjälp när man behöver är viktigt för att ge sitt barn den bästa möjliga start i livet.
Depression efter förlossningen
En depression som sker efter förlossningen kan drabba både födande och icke-födande föräldrar. Depressionen i sig skiljer sig inte märkbart från en vanlig depression, men med tillägget att en förlossningsdepression också behöver ha behoven av ett litet spädbarn samt omställningen föräldraskapet innebär, i beaktning.
Att vara en bra vän eller anhörig till någon med depression
Depression är ett svårt tillstånd att förstå sig på med många rörliga delar, men vi får inte glömma att en persons sociala nätverk kan spela en viktig roll i en persons mående och motivation att söka hjälp för sina besvär. Att ge utrymme till någon som är nedstämd att dela sina känslor och erfarenheter, utan att komma med omedelbara lösningar på problemen kan upplevas betryggande. Erbjud praktisk hjälp och uppmuntra din vän eller anhörig att söka professionell hjälp.
Att stödja någon med depression kan vara utmanande och krävande, så se till att du tar hand om dig själv också.
Mindlers test för depression
Undrar du hur man vet om man är deprimerad eller känner igen någon närstående i det vi beskrivit ovan så rekommenderar vi att utföra vårt depressionstest. Testet ger inte en garanterad bedömning, men en indikation på vilken grad av depression du kan vara drabbad av. Önskar du en professionell bedömning och/eller fortsatt hjälp i ditt mående, så rekommenderar vi att boka en tid med en av våra psykologer.
Klicka här för att komma till Mindlers depressionstest.
Om skribenten Emelie Blad
”Majoriteten av Mindlers patienter söker hjälp för just depression/nedstämdhet. Som psykolog får man höra och ta till sig många olika känslor och tankar kring patienters måenden. När jag har skrivit artikeln så har jag tagit hänsyn till tidigare samtal med patienter och försökt vinkla texten så att den kan hjälpa så många som möjligt som inte mår bra” – Emelie Blad.
Emelie Blad är legitimerad psykolog och har studerat vid Stockholms Universitet.
