Vad är dystymi?
Dystymi är en form av mild men väldigt långvarig depression. Nedstämdhet, låg självkänsla, trötthet, irritation och en känsla av att vara otillräcklig – dessa är några av de vanliga känslolägen en person med dystymi genomgår.
Heter det dystymi, dystemi eller dystimi?
Den rätta stavningen är dystymi. Namnet kommer från grekiskan där ordet dys betyder ungefär dålig eller svår, och tymi betyder sinne.
Vad betyder kronisk dystymi?
Dystymi i sig klassas som ett kroniskt depressionstillstånd. Ett kroniskt tillstånd innebär ett ihållande och oförändrat tillstånd i minst två år. Att vara långvarigt deprimerad är ett signalement för dystymi, som klassas som en låggradig kronisk depressionssjukdom. En person som lider av dystymi kan ha bättre och sämre dagar, men tillståndet är ändå relativt konstant.
Vilka är symptomen för dystymi?
Dystymi kan yttra sig på olika sätt för olika individer. Personen behöver ha långvariga problem med minst två av följande kriterier uppfyllda:
Nedstämdhet
Koncentrationssvårigheter och/eller problem med att ta beslut
Känslor av hopplöshet
Blir lätt irriterad
Ökat/minskat sömnbehov
Ökad/minskad matlust
Negativ självbild
Skuldkänslor
Låg på energi och svaghetskänsla
Något som är kännetecknande för alla depressionssjukdomar, och således även dystymi, är att den drabbade ofta drar sig undan sitt sociala liv där sociala aktiviteter som personen annars tycker om inte längre är lockande. Detta ska dock inte förväxlas med social ångest. Vidare så kan en person som lider av dystymi kan ha svårt att utföra sina vardagliga sysslor, samt ha svårt att avsluta påbörjade projekt på grund av energilöshet.
Hur ställs diagnosen dystymi?
För att kunna ställa en diagnos för dystymi behöver patienten ha upplevt minst två av ovanstående symtom ihållande under minst två års tid. För barn och ungdomar behöver tillståndet ha varit ihållande under minst ett år, samt att patienten inte har upplevt någon förbättring av sitt tillstånd under en längre tid än två månader åt gången under sjukdomsperioden. Utredning och kartläggning av dystymi sker av en legitimerad psykolog.
Dystymi kan vara svår att upptäcka – både för personen som upplever problemen och för omgivningen, eftersom att sjukdomen är mer lågmäld än en egentlig depression (vanlig depression).
Behandling av dystymi
Efter att diagnos är fastställd för dystymi finns det olika behandlingsmetoder som kan vara till hjälp för den drabbade. Eftersom depressionssjukdomar kännetecknas av en störd balans i hjärnans serotonin- och noradrenalinsystem kan det ofta behövas en kombination av behandlingsmetoder för att hjälpa patienten.
Det finns många forskningsstudier som visar på att det finns ett samband mellan sömnproblem och depressionstillstånd likt dystymi, där patienten ofta har en kort REM-sömn och inte blir fullt utvilad efter sömn. I ett första behandlingsstadium bör patienten få hjälp med att utreda sitt sömnmönster och därefter, vid behov, insättning av läkemedel som hjälper den drabbade att sova på nätterna.
Motion och en god kostöversikt har också visat sig ge goda resultat enligt forskning, förutsatt att den drabbade kan uppehålla en kontinuerlig motionsträning under minst 12 veckor. Forskning har visat att effekten av träning och motion kan hålla kvar sig under 48 timmar efter träningstillfället. Anledningen till detta tros vara att hjärnans celler minskar vid långvarig dystymi och att träning hjälper hjärnan att bilda nya celler.
Det som rekommenderas i första hand för behandling av dystymi är KBT (kognitiv beteendeterapi), där patienten får hjälp att känna igen sina egna känslo- och tankemönster. I många fall kan KBT-behandlingen behöva kombineras med läkemedelsbehandling, närmare bestämt SSRI-preparat, för att få bästa effekt.
Orsaker till dystymi
Dystymi uppstår oftast som en följd av svåra livshändelser tidigt i livet. Kännetecknande för många patienter som lider av dystymi är en otrygg hemmiljö under uppväxten. Många gånger är det ett underliggande trauma som inte har blivit bearbetat och som med tiden leder till kroniska depressionstillstånd. Det är vanligt att dystymi debuterar i tonåren och som ung vuxen, där de flesta bygger och formar sin känsla av identitet.
Patienter som lider av dystymi har ofta en låg självkänsla och lider av negativa tankemönster som man ofta kan spåra tillbaka till i barndomen. En otrygg hemmiljö tros vara den största bidragande faktorn till utvecklandet av långvariga depressionsproblem, som därför också blir svåra att bota. Personer som lider av dystymi har ofta en negativ förväntan på både sig själv och sin omgivning och har svårt att bryta detta tankemönster. Dystymi har visat sig vara vanligare hos flickor än hos pojkar och studier har inte kunnat fastställa den fulla anledningen till detta.
Skillnaden mellan depression och dystymi
Det kan vara svårt att skilja på en vanlig depression (klinisk eller egentlig) och dystymi. Skillnaden ligger främst i att dystymi ofta är mildare form av depression, men som fortlöper till att bli ett mer eller mindre kronisk (över två år), medan en depression oftast är djupare. Dystymi har ofta sin debut i yngre åldrar och tenderar att smygandes bli sämre genom åren.
Något som är vanligt förekommande för personer som fått diagnosen dystymi, är så kallade dubbel-depressioner. Detta innebär en kombination av personens vanliga lågmälda tillstånd och eventuellt svårare depression under samma period. En egentlig depression har liknande symtom som dystymi men mer kortvariga, där följande symtom är vanligt förekommande:
Psykomotoriska störningar
Nedstämdhet och irritabilitet
Självmordstankar
Störningar i sömn och aptit
Oförmåga att känna glädje
Viktförändringar
Koncentrationssvårigheter
Konstant trötthet och energilöshet
Är dystymi ärftligt?
Dystymi och andra tillstånd av depression har visat sig vara mer förekommande i familjer där depression är vanligt. Vissa individer har enligt studier visat sig vara mer sårbara för depression – den biologiska motståndskraften kan vara svagare om det finns inom familjen sedan tidigare. Därför spelar den ärftliga faktorn in till viss del och är säkerligen inte obetydlig, men den främsta orsaken tros ligga i psykosociala faktorer där en krishändelse under barndomen med tiden utvecklas till depression.
Att leva med dystymi
För en person som lider av dystymi kan de vardagliga momenten vara svåra att genomföra. Många gånger finns en konstant känsla av nedstämdhet vilket leder till en minskad vilja att göra sådant som annars känns lockande. Att inte vilja vara med på sociala aktiviteter leder ofta till att personer med dystymi blir mer och mer ensamma.
Personer med dystymi lever ofta i en konstant känsla av ledsamhet där det är svårt att hitta motivation. Även om dystymi klassas som en långvarig och mildare depression är det minst lika förödande och handikappande med tiden som en tuffare, kortvarig depression. Eftersom personen ofta har en negativ förväntan på omgivningen och sig själv, kan detta mönster vara mycket svårt att bryta. Även om personen kan uppleva kortare perioder med ett förbättrat tillstånd, håller dessa perioder sällan i sig under längre tid.
Vardagsmoment som att betala räkningar, hålla hemmet städat, hygien och matlagning kan vara svåra att ha balans på. Att inte kunna genomföra vardagsmoment leder till att den drabbade får ännu sämre självkänsla och en känsla av att inte kunna hantera sig själv och sitt liv.
Dystymi och samsjuklighet
Då dystymi är ett så pass långvarigt och påtagligt tillstånd, är det tyvärr inte ovanligt att personer med dystymi utvecklar även annan form av psykisk ohälsa. Nedan följer ett par exempel på diagnoser som kan samexistera eller utvecklas till följd av dystymi.
Dystymi och PTSD
PTSD som blir obehandlad kan i vissa fall utvecklas till dystymi. Om en person genomlidit ett trauma utan att ha fått bearbeta det, kan det leda till konsekvenser i form av nedstämdhet, tomhet och meningslöshet. Pågår dessa symtom i fler än två år kan personen ha utvecklat kronisk depression (dystymi) som följd av sitt obearbetade trauma och de långtgående PTSD-symtomen.
Dystymi och GAD
GAD (generaliserat ångestsyndrom) som inte behandlas kan också leda till dystymi. Då GAD karakteriseras av långvarig och överdriven oro eller ångest över olika livssituationer och problem, så kan dessa symtom under för lång tid leda till att personen också utvecklas dystymisymtom.
ADHD/ADD och dystymi
Enligt många studier har ADHD/ADD och dystymi ett samband där koncentrationssvårigheter och problem med att rikta sin uppmärksamhet är vanligt. Barn med ADHD har enklare att utveckla dystymi på grund av att de ofta utvecklar känslor av värdelöshet. Dessa känslor uppstår i regel på grund av att patienten inte har lika lätt att genomföra samma moment som barn som inte har ADHD. Att känna sig annorlunda och sämre än andra kan leda till depressionstillstånd där diagnosen dystymi ofta ställs i senare skede.
Personer med ADHD och ADD löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Denna korrelation är inte ännu nog studerad för att förklara sambandet. Dystymi förekommer oftare hos flickor än hos pojkar och ADHD hos flickor är mindre studerat än ADHD hos pojkar. Det finns därför ett stort mörkertal när det kommer till korrelationen mellan ADHD och dystymi. Många flickor får sin ADHD-diagnos som yngre vuxna och det är därför svårare att forska kring ämnet.
Dystymi och tarmbesvär
Mag- och tarmbesvär är ofta relaterade till långvarig stresspåverkan och detta är inte ovanligt för personer som lider av dystymi. Vanligt förekommande mag- och tarmbesvär som drabbar personer med dystymi är bland annat
magkatarr
IBS
gasig mage
förstoppning
diarré.
Att gå runt med långvarig inre stress och oro påverkar i de allra flesta fall magen förr eller senare. Dessa tillstånd kan också förvärras i de fall där patienten äter läkemedel som försurar tarmfloran hos patienten.
Genom att se över patientens kostmönster kan man hjälpa patienten att upprätthålla en god tarmflora. Magbesvären brukar också bli bättre i samband med att patienten lär sig att hantera sina känslor, eftersom stress och oro leder till ont i magen och spänningar i magområdet.
Högkänslighet och dystymi
Högkänsliga personer (HSP) löper en förhöjd risk för att utveckla kroniska depressionstillstånd som dystymi. ADHD och autism är vanligt förekommande diagnoser hos personer som är högkänsliga. Högkänslighet är inte i sig ett sjukdomstillstånd, men går ofta hand i hand med andra diagnoser. Eftersom personer som har en högre sensorisk känslighet har lättare för att fastna i negativa tankemönster samt bli mer känslostyrda, är det vanligt förekommande att de med tiden utvecklar dystymi till följd av en svårighet att hantera sina känslor.
Studier har visat att högkänsliga personer som tidigt får verktyg till att hantera sin känslighet och att lära känna sig själva, med tiden enklare kan hantera de psykologiska problem som högkänsliga personer kan lida av. Genom samtalsterapi, KBT – i vissa fall kombinerat med läkemedel – kan personer med högkänslighet enklare hantera sin dystymi.
Att vara anhörig till en person med dystymi
Dystymi kan vara svårt att upptäcka, eftersom det ibland inte syns på personen som är drabbad (läs mer om att vara anhörig). Som anhörig kan det ta lång tid att förstå att personen lider av ett depressionstillstånd eftersom symtomen för dystymi är mer diffusa och mildare än vid kortvarigare depressionstillstånd. Några kännetecken du som anhörig kan hålla utkik efter och känna igen hos personer som lider av dystymi är:
irritabilitet
svårigheter att genomföra vardagliga sysslor
ovilja till sociala aktiviteter, personen drar sig undan
negativ självbild, där personen ofta upplever en känsla av att vara värdelös
svårigheter att koncentrera sig
nedstämdhet eller melankoli.
Läs mer om hur man kan hjälpa en anhörig som är deprimerad här
Dystymi hos barn
När det kommer till barn och ungdomar är det viktigt att närstående ser problemen innan det har gått för långt. Om du misstänker att ditt barn lider av dystymi bör du ta kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin för att få vidare hjälp med diagnostik och behandling. Om depressionstillstånd eller andra psykiska diagnoser finns inom familjen finns det en större risk att barnet utvecklar dystymi med tiden.
Hur vet jag om jag har dystymi?
Det kan själv vara svårt att tyda symtomen för dystymi, då dessa är mildare men mer långvariga än depressionssymtom. För att få en fingervisning kan du göra Mindlers test för depression, för att se om du har symtomen som också beskriver dystymi.
Om skribenten Emelie Blad
Emelie Blad är legitimerad psykolog och har studerat vid Stockholms Universitet. Emelie har samlat på sig erfarenhet från patienter som lider av Dystymi, och har valt att dela sin erfarenhet, kunskap och tankar i den här artikeln kring kronisk depression. Emelie har även skrivit fler artiklar inom området Depression hos Mindler.