Vad är förlossningsdepression?
Depression är en av de vanligaste orsakerna till att människor mår psykiskt dåligt och får svårt att klara av sin vardag. När någonting förändras i livet, som vid en graviditet eller en förlossning, är det inte ovanligt att reagera med starka känslor. En förlossningsdepression, även kallad post partum depression, kan drabba både födande och icke-födande föräldrar tiden efter förlossningen. Depression kan även uppkomma under graviditeten. Det medicinska begreppet för depressioner som uppstår innan och efter förlossningen är perinatal depression. Det som egentligen skiljer förlossningsdepression från depression under andra perioder i livet är tidpunkten när den inträffar, nämligen i anslutning till en graviditet och förlossning.
Här kan du läsa mer om depression under en pågående graviditet.
Hur många får förlossningsdepression?
Ungefär 10-20 procent av alla som föder barn utvecklar en förlossningsdepression, men som tidigare nämnt kan även den icke-födande partnern/medföräldern drabbas. Flera olika faktorer påverkar utvecklingen av en förlossningsdepression, såsom genetiska, ekonomiska och sociala faktorer. Risken för en depression ökar generellt om man exempelvis utsätts för traumatiska eller stressande händelser, har konflikter med sin partner, upplever bristande stöd från sin omgivning (partner, vänner och familj) eller om en har ekonomiska problem. Andra faktorer som kan påverka är komplikationer i samband med graviditet eller förlossning. Tidigare depressioner och annan psykisk ohälsa är en ytterligare riskfaktor.
Varför uppkommer förlossningsdepression?
För den födande personen innebär en graviditet stora förändringar i hormonbalansen, men även en påfrestning i form av till exempel sömnbrist och fysisk utmattning. Det är vanligt att drabbas av “baby blues” några dygn efter födseln - så många som 50 % av alla som föder barn upplever ökad nedstämdhet, känslosvängningar och sömnproblem under en kortare period. Om tillståndet däremot håller i sig längre än två veckor kan det vara ett varningstecken på att ha drabbats av en förlossningsdepression.
Depressioner startar ofta i samband med en förändring, och vid graviditet och förlossning sker flera stora förändringar. Förändringarna påverkar på två sätt: 1) sömnbrist, oro och kroppsliga förändringar kan orsaka trötthet och nedstämdhet, och 2) vardagliga rutiner och relationer förändras och positiva upplevelser som tidigare funnits i livet försvinner, ändras eller minskar.
Här nedan följer några exempel på vad som kan förändras:
Kroppen förändras.
Känslor försvagas eller förstärks.
Paus från arbete eller studier.
Mindre egentid.
Mindre eller förändrad kontakt med vänner.
Vad som är viktigt i livet ändras.
Andras och egna förväntningar påverkas.
Svårigheter att få till vila och återhämtning.
Bristande sömn eller förändrade sömnrutiner.
Mindre tid ensam med eventuell partner/medförälder.
Ny i föräldrarollen.
Ändrad boendesituation/flytt till större bostad.
Förändringar hos eventuell partner/medförälder.
Vilka är symtomen vid förlossningsdepression?
En depression kan se olika ut för olika personer. Huvudsymtomen är brist på glädje/intresse och känslan av nedstämdhet. Vid en förlossningsdepression är det också väldigt vanligt med oro och ångest. Allvarlighetsgraden kan variera, här kan du läsa mer om skillnaden mellan mild, medelsvår och svår depression.
Här nedan listas vanliga symtom vid en depression:
Nedstämdhet: Ett av de allra vanligaste tecknen på depression är nedstämdhet, alltså att känna sig ledsen och håglös. Vissa får närmare till gråt och gråter för saker som vanligtvis passerar förbi.
Brist på lust och glädje: Det som tidigare upplevts som roligt känns plötsligt tråkigt, meningslöst och mediokert. För vissa försvinner lusten och glädjen helt medan andra upplever att den snarare förändras.
Irritation och humörsvängningar: För vissa är irritationen tydligare än nedstämdheten. Att bli arg för småsaker och ha svårt att kontrollera sin ilska är vanliga symtom på depression. Det är också vanligt att växla mellan irritation och nedstämdhet. En del beskriver att känslorna svänger mer än vanligt.
Ändrad aktivitetsnivå: Här kan det gå åt båda hållen. För vissa blir det svårare att planera, komma igång med och fullfölja aktiviteter, och saker som tidigare gått som på räls känns nu motiga och svåra. Andra kan istället få en högre aktivitetsnivå, och fyller sitt schema till bristningsgränsen som ett sätt att undvika att komma i kontakt med de negativa känslorna.
Ändrade kostvanor: Vissa tappar aptiten, en del orkar inte laga mat och andra får ett stort sug efter att äta. Minskat, ökat och förändrat matintag som inte direkt beror på barnet är vanliga symtom vid nedstämdhet.
Negativa tankar: Tankarna förändras och blir mer negativa. Ibland kan det upplevas som att depression för med sig ett par glasögon som gör att negativa omständigheter blir tydligare samtidigt som livets positiva aspekter suddas ut. Negativa minnen blir tydligare och det blir allt svårare att inte tro på de negativa tankarna.
Skuldkänslor: Tankar om att inte räcka till hemma, som förälder, partner, socialt eller inom något annat viktigt område dyker upp och skapar skuldkänslor. Självkritiska tankar av olika slag blir vanligare.
Problem med koncentration och minne: Att läsa en bok eller se en nyhetssändning kan plötsligt kännas svårt. En del beskriver att det blir svårare att hålla fokus och andra upplever att de har glömt vad som stod i början av sidan när de kommer till sidans slut.
Kroppsliga symtom: Vid depression upplever vissa att symtomen sätter sig i kroppen. Huvudvärk och värk i rygg och nacke är vanligt. Även diarréer, magsmärtor, gaser och förstoppning kan förekomma.
Trötthet och sömnproblem: Att känna sig trött och få en förändrad sömn som inte direkt beror på barnet. Sömnen kan bli avkortad, störd av många uppvaknanden under natten och/eller förlängd. Vissa upplever att sömnen inte gör en utvilad på samma sätt som tidigare. På grund av tröttheten är det vanligt att aktiviteter som tv-tittande, slösurfande och vilande ökar.
Ångest och oro: Att känna sig rastlös, ångestfylld och ha svårt att fatta beslut. Det som tidigare väckt hanterbar grad av ångest väcker nu så stark ångest att den känns svår att stå ut med. Orostankar kan också bli starkare och vanligare.
Tankar på döden: När livet känns riktigt tungt är det vanligt att hjärnan börjar leta efter utvägar. Då kommer ofta tankar på döden eller på självmord. Att ha tankar av typen “jag orkar inte” är väldigt vanligt vid depression. Om tankarna har kommit nyligen, ökat i intensitet, förändrats eller upplevs svåra att hantera bör man kontakta sin vårdcentral, 1177 eller närmaste psykiatriska akutmottagning så snart som möjligt.
Förändrade relationer: Svårighet att engagera sig känslomässigt i sina relationer och upplevelse av att kärleken eller vänskapen försvinner, leder i sin tur till att många börjar ifrågasätta sina relationer. Det kan handla om relationen till partner eller vänner men också till barnet. Många upplever även att sexlusten minskar eller försvinner helt. Minskad sexlust och förändringar i sexlivet efter en förlossning är vanligt förekommande, men ibland skapar detta en oro och upplevelse av att tappa bort sig själv, vilket kan vara tufft att hantera.
Andra former av psykisk ohälsa vid förlossning
Den här artikeln fokuserar främst på graviditets- och förlossningsdepression, men det är värt att notera att en blivande eller nybliven förälder också kan drabbas av andra former av psykisk ohälsa. Den allvarligaste formen av psykisk ohälsa i samband med graviditet eller förlossning är en psykos. Tillståndet är allvarligt och kräver kontakt med vården omedelbart. Reaktionen inträffar de första veckorna efter förlossningen och kännetecknas av djup depression, mani, vanföreställningar och bristande verklighetsförankring. Tillståndet är sällsynt och prognosen är god, men om man misstänker att man själv eller sin partner lider av det bör man omedelbart kontakta en akutmottagning eller ringa 112.
Ångest kan också finnas med i sjukdomsbilden. Vissa kan utveckla PTSD, posttraumatisk stress, efter att ha fött barn, framför allt om förlossningen inneburit en fara (verklig och/eller upplevd) för föräldern eller för barnet. Även OCD-symptom (tvångstankar och tvångshandlingar) kan förekomma, till exempel tvångstankar om att skada barnet. Detta innebär i regel ingen risk för barnet då det är mycket sällan som föräldern agerar ut fantasierna, men det kan innebära ett stort mentalt lidande.
Hur länge kan en förlossningsdepression pågå?
Förlossningsdepressioner är överlag ofta lättare och kortare än depressioner som uppstår under andra perioder i livet. En depression kan gå över av sig själv, men ibland behöver man professionell hjälp, särskilt om man märker att det påverkar vardagen och relationerna negativt. Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att KBT är en effektiv åtgärd vid förlossningsdepression. I första hand och vid lindrigare depression rekommenderas behandling utan läkemedel. I de fall då depressionen är av djupare slag rekommenderas samtalsterapi i samband med antidepressiv medicinering, oftast SSRI.
Vi på Mindler kan hjälpa dig med att göra en första bedömning kring de depressiva symtomen och allvarlighetsgrad, samt erbjuda psykologisk behandling när depressionen är av lindrigare karaktär.