Vad är ADHD?
ADHD står för attention deficit hyperactivity disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörningar. ADHD är ett medicinskt tillstånd och karaktäriseras av ”en annorlunda” hjärnaktivitet som påverkar bland annat koncentrationsförmågan. Kännetecknande för ADHD är hyperaktivitet, svårigheter med impulsstyrning och försämrad koncentration.
Symptomen för ADHD upptäcks oftare hos barn än vuxna och cirka fem procent av alla barn i skolåldern beräknas lida av det. Diagnosen finns ofta kvar i vuxen ålder men symptomen kan vara annorlunda och många lär sig hantera svårigheterna relaterade till diagnosen.
Hur ställs diagnosen ADHD, och var vänder man sig för en eventuell utredning?
För att kunna ställa en diagnos inom ADHD-spektrumet behöver man genomgå en så kallad neuropsykiatrisk utredning. En sådan utredning görs inom specialistvården (psykiatrin/BUP). Du kan skriva en egenremiss till offentlig eller privat specialistmottagning eller be din vårdkontakt på din vårdcentral om att skriva en remiss.
Mindler erbjuder privata neuropsykiatriska utredningar, och där bland ADHD-utredning.
Osäker om det är aktuellt med en utredning för dig eller en anhörig? Börja med Mindlers ADHD-test för att få en indikation.
Hur behandlar man ADHD?
Det finns inget bevisat botemedel för ADHD men det finns många behandlingar som hjälper att minska konsekvenser av funktionsnedsättningen. Behandling för ADHD är i första hand pedagogiska/psykosociala stödåtgärder (terapi), anpassningar och som ett komplement kan receptbelagd medicinering användas.
Terapeutiska behandlingsmetoder
Det finns en mängd terapeutiska behandlingsmetoder för ADHD. KBT är en av dessa och fokus vid KBT behandlingen är att bli medveten om tankar, beteenden och ageranden, och på så sätt kunna ändra förhållandet mellan dessa. Detta handlar till exempel om att utveckla strategier om hur man ska agera i olika situationer eller hantera känslor.
Psykoterapi används även som behandlingsform och i denna form av terapi lär man sig till exempel, att prata om sina känslor, utforska beteendemönster och att fatta långsiktiga beslut som gynnar framtiden. Familjeterapi kan även vara ett bra sätt att lära sig och hitta verktyg för att leva tillsammans med ADHD.
För barn som har ADHD och deras föräldrar kan det vara effektivt att arbeta med sociala övningar tillsammans med en terapeut. Föräldrakurser hjälper föräldrarna att förstå bättre hur barnet fungerar och hur de kan hjälpa dem att reglera känslor och kommunicera bättre sina behov. Föräldragrupper ger också stöd och förståelse till föräldrar i liknande situationer. Att förstå varför barnet beter sig på ett visst sätt kan hjälpa både föräldrarna och barnet att identifiera risksituationer (t.ex. situationer med stress eller mycket som händer omkring barnet) och alternativa beteenden (t.ex. uttrycka att man känner att det är jobbig, lämna platsen). Barn med ADHD får ofta kritik av vuxna och andra barn och detta kan påverka deras självkänsla, att lyfta det som de klarar, att ge positiv uppmärksamhet och att umgås med barnet kommer att hjälpa barnet att känna sig tryggare hemma och i skolan.
Anpassningar hemma och i skolan kan hjälpa barnen att trivas och känna att de klarar sin vardag. ADHD-center och Riksförbundet Attention har kurser, föreläsningar, grupper och tips. Att ha en trygg person i skolan är viktigt för barnet och beroende på barnets svårigheter kan de behöva olika anpassningar, till exempel pauser, mindre grupper eller hjälp med struktur, rutiner och stöd för att minnas, få en bättre tidsuppfattning eller planera. Sömnsvårigheter är också vanliga vid ADHD.
Medicinering
Medicinering vid ADHD delas generell in två huvudgrupper: centralstimulerande läkemedel och Atomoxetin. Båda dessa läkemedelstyper ökar signalsubstanserna i hjärnan. Medicinering brukar ses som en vidare behandling när övriga åtgärder inte är tillräckliga. Centralstimulerande läkemedel är narkotikaklassade. Till exempel använd amfetaminpreparat i väldigt låga doser för att behandla ADHD. Amfetaminpreparat är däremot ett andrahandsalternativ och den vanligaste typen av centralstimulerande läkemedel för att behandla ADHD är metylfenidatprodukter, som till exempel Ritalin. Det har även visat sig att en del antidepressiva preparat kan hjälpa för vissa av symptomen vid ADHD. Generellt kan man säga att det finns en mängd olika mediciner för att behandla symptomen och vilken man använder beror i stort på de symptom som man vill behandla.
ADHD hos barn
De flesta barn har ofta svårigheter med att vara uppmärksamma, men svårigheterna är oftast betydligt värre hos barn med ADHD. ADHD märks oftast redan i tidig ålder och utmärks av att man har svårt att sitta still, följa direktiv och sämre impulskontroll. ADHD är vanligare diagnostiserat hos pojkar än hos flickor. Pojkar har ofta mer utåtagerande symtom vid ADHD än flickor och det faktum att diagnosen kan ta sig andra uttryck hos flickor är en orsak till att fler pojkar får en diagnos. I regel får flickor sin ADHD-diagnos senare än pojkarna, till exempel på högstadiet eller ännu senare. Flickor diagnostiseras oftare med ADD, det vill säga koncentrationssvårigheter utan tydlig hyperaktivitet eller impulsivitet. Det är vanligt att flickor samtidigt utvecklar andra psykiatriska svårigheter till följd, till exempel ångest, depression och ätstörningar. Detta är särskilt förekommande om flickans ADHD eller ADD är odiagnostiserad.
Vi vill även understryka att bara för att ditt barn har sämre impulskontroll eller har svårt att sitta still behöver hen inte nödvändigtvis ha ADHD. För att sätta en ADHD-diagnos hos ett barn krävs det djupa intervjuer med både lärare och föräldrarna. Barnet får genomgå neuropsykologiska tester och träffa en läkare. Därefter görs en sammanställd bedömning och först efter det kan en diagnos ställas.
Mindler erbjuder privata ADHD-utredningar för barn (vårdnadshavares godkännande krävs).
ADHD i vuxen ålder
Flera upptäcker att de har ADHD först i vuxen ålder. Vuxna med ADHD har mindre svårigheter med att reglera aktivitetsnivån men de känner ofta en inre rastlöshet. Personer med ADHD har större risk än andra att utveckla ångest, depression, stress och även missbruk.
Att få en ADHD-diagnos som vuxen kan hjälpa dig att förstå dig själv, dina risksituationer och hur du kan göra för att få bättre livskvalitet. Här kan du läsa en checklista för ADHD hos kvinnor.
Arbetsterapeuter, ADHD-center och olika föreningar kan hjälpa med tips, hjälpmedel och strategier att hantera bättre svårigheter på vardagen. Många personer med ADHD fungerar bättre med tydliga rutiner och hjälpmedel som stöd för minne (t.ex. kalender, whiteboard). Att lära sig mer om ADHD och förklara sina symptom för andra kan hjälpa en att fungera bättre. Andra vanliga tips är att ta en sak i taget, sätta delmål och följa sina intressen - många människor med ADHD upplever att de kan koncentrera sig på djupet enbart i det som är intressant för dem.
Mindler erbjuder privat adhd-utredning för vuxna.
Test för ADHD
Det finns flera typer av ADHD-test, och de kan vara en bra fingervisning för om en utredning skulle bli aktuell. Dock är det viktigt att poängtera att ADHD-test är generella och att det krävs en läkare för att bevilja en utredning. Mindler erbjuder ett gratis ADHD-test - klicka här.