Behandling av ADHD
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kräver en särskild utredning för att diagnosticeras.
Vid det fall en diagnos har satts kan olika typer av interventioner sättas in. Det kan bland annat handla om medicinska, psykologiska och arbetsterapeutiska interventioner. Det är vanligt att under sin behandling gå på färdighetsträning, psykoedukation och individuell- eller grupp-terapi.
Vad som ingår i ens behandling kan skilja sig från individ till individ, beroende på vad för typ av problem du har och vilka stödinsatser du behöver. Detta är något som du och din vårdpersonal diskuterar och tar fram tillsammans.
Vanliga behandlingar vid ADHD
De stödinsatser som finns för ADHD brukar innebära både psykosocialt stöd och medicinsk behandling. Det är vanligt att olika former av stöd kombineras med varandra, då det oftast behövs stöd på flera nivåer för att få livet att gå ihop. I första hand ges psykosocialt stöd och det är vanligt att prova minst en typ av läkemedelsbehandling. Du som patient har rätt att delta i planeringen av dina vårdinsatser.
Medicinsk behandling
Det finns olika sorters mediciner som är särskilt avsedda för ADHD. Upplevelsen av att använda någon av dessa mediciner brukar vara en dämpning av ADHD-symptomen. Det kan innebära att det blir lättare att reglera uppmärksamhet eller hålla i rutiner. Effekten av medicinerna kan variera mellan individer och det är inte alla som upplever medicin hjälpsamt. En del tycker medicinen medför en betydande förändring i livet, andra märker knappt av någon effekt. Medicinerna kan även ge biverkningar, för vissa övergående sådana medan för andra är biverkningarna konstant närvarande under läkemedelsbehandlingen.
Det finns två olika kategorier av medicinering vid ADHD. Den ena kallas för centralstimulerande och den andra för icke-centralstimulerande.
Centralstimulerande läkemedel (CS) är den vanligaste medicineringen. Den ökar nivåerna av dopamin och noradrenalin i hjärnan, vilket kopplas till förmågan att reglera fokus och impulskontroll. Preparaten är snabbverkande, en del med så snabb effekt som inom 30-60 minuter. Denna typ av läkemedel är narkotikaklassade.
Icke-centralstimulerande läkemedel ges oftast i andra hand. Det vill säga om centralstimulerande inte har fungerat, gett obehagliga biverkningar eller då det finns andra anledningar som talar för att inte använda CS. Dessa fungerar ungefär liknande som CS. De tydligaste skillnaderna är att de här medicinerna verkar långsammare men också mer långtidsverkande, samt att de inte är narkotikaklassade.
Om du har ADHD och funderar på att testa medicinering bör du söka dig till den psykiatriska mottagningen du tillhör för att rådgöra med en psykiatriker. Om du inte tillhör en psykiatrisk mottagning redan bör du i första hand söka dig till din vårdcentral, därifrån kan de göra en bedömning av din situation och remittera dig vidare till en psykiatrisk mottagning om det behövs.
Psykologisk behandling, psykosocialt stöd och habilitering
Det finns olika stödinsatser att ta del av om du har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD. Vad som passar dig och ditt behov är något som du och din vårdpersonal kan diskutera tillsammans. Det är viktigt att det finns ett mål till grund för stödinsatserna. Nedan ser du vanliga interventioner:
Psykoedukation - Eftersom kunskap om sitt tillstånd är viktigt för att förstå sitt eget fungerande och sina behov brukar det vara vanligt att börja med detta. Då får du lära dig mer om ADHD.
Färdighetsträning - Detta syftar till att utveckla färdigheter och förstärka den praktiska förmågan. Det kan vara sånt som att träna på sociala färdigheter, att själv organisera vardagen, tidshantering och annat som praktiskt sett skulle underlätta för dig.
Arbetsterapi - Det kan var aktuellt om du behöver stöd i skola eller jobb. Därifrån kan du få tillgång till hjälpmedel, stöd och anpassningar för att t.ex. hålla deadlines och ta fram en strategi för att lättare kunna sköta uppgifter i arbetslivet eller skolan.
Psykoterapi - I terapi jobbar du mot ett särskilt mål. Med hjälp av exempelvis KBT kan du arbeta med förändring i beteende- och tankemönster. Det kan vara hjälpsamt för att stärka sin känsloreglering, förändra negativa tankemönster eller hitta praktiska lösningar på återkommande dilemman i ditt liv.
Familjestöd - Om det finns friktioner inom familjen som är kopplat till din funktionsnedsättning kan familjestöd vara aktuellt. Det kan vara bra att närstående får kunskap om ADHD, även hur ni tillsammans kan komma runt problem som uppstår.
Föräldrastöd - om du är förälder till barn med ADHD brukar föräldrastöd erbjudas, det sker oftast i grupp där du tillsammans med andra föräldrar får lära dig mer om vad ADHD är för något och hur du kan bemöta ditt barn.
Behandling av komorbiditet/annan psykisk ohälsa
Det är vanligt att du som har ADHD även har andra problem. Det kan vara sådant som låg självkänsla, ångest eller depression. Att även behandla detta kan vara något som ger en indirekt förbättring av ADHD-symptom. Till exempel om du har ADHD, och utöver det har en depression, då har du även rätt att få stöd för depression. Det kan vara aktuellt med KBT-behandling för depression och i vissa fall kan medicinering för depression kombineras med din vanliga läkemedelsbehandling. Om du har funderingar kring ditt psykiska mående, så bör du ta kontakta den psykiatriska mottagningen du är inskriven på, alternativt din vårdcentral.
Mindler erbjuder psykoterapi där du kan få hjälp med diverse tillstånd inom psykisk ohälsa. Numera erbjuder vi även psykoterapi inom den privata sektorn, där det finns leg. psykologer som har särskild kompetens för ADHD.
Du som vill ha hjälp specifikt för ADHD kan börja med boka ett besök här för att få en första bedömning på vår privata mottagning.
Du som redan har fungerande behandling för ADHD med söker för sekundära problem, såsom depression eller dylikt, kan boka besök med leg psykolog för bedömning inom primärvårdsavtalet här.