Terapeuter
När du hör ordet “terapeut” kanske du föreställer dig en bild av en farbror sittandes i fåtölj som frågar dig hur du mår? Som kanske hjälper dig lösa dilemman som uppstått i ditt liv eller som uppmuntrar dig att gå i önskad riktning. Visserligen kan detta stämma in på en terapeut, det finns dock stora variationer i vad en terapeut egentligen gör. Det är bra och viktigt att veta vad för typ av terapeut just du tänker besöka, så att du får rätt stöd och vård.
Själva ordet ‘Terapeut’ är nämligen ett samlingsnamn för flera olika typer av arbeten relaterade till vård och hälsa. Nedan går vi närmare in på begreppet “terapeut” och vilka som faktiskt får kalla sig för det ena eller det andra.
Vem får kalla sig för terapeut?
Det finns många olika yrkesgrupper under samlingsnamnet “terapeuter”, vilket gör det svårt att veta vad det egentligen står för. Exempel på yrken är psykoterapeut, fysioterapeut och hudterapeut. De är vitt skilda yrken, men använder sig av terapeut i sin titel. Terapeut är ett begrepp som inte är en skyddad titel. Det kommer från ordet terapi, som innebär behandling eller lindring av sjukdom eller skada. Det innebär att vem som helst kan kalla sig terapeut och det är också därför det är viktigt att du har koll på vem du faktiskt besöker.
Några av de titlar du kan finna under samlingsbegreppet terapeuter och som klassas som legitimt skyddade är bland annat psykoterapeuter och legitimerade psykologer. Det är socialstyrelsen som utfärdar legitimationen för dessa yrken. Att ha en legitimation i det här sammanhanget innebär att personen har en tillräcklig praktisk erfarenhet och utbildning inom psykologisk behandling för att kunna erbjuda terapeutisk hjälp inom hälso- och sjukvården. Legitimationen är ett sätt att skydda allmänheten och säkerställa att de som jobbar inom området har rätt kompetens och följer de lagar och regler som gäller för hälso-och sjukvården.
Det finns flera titlar som inte är legitimt skyddade, som “livscoach” eller “socialpsykolog” och liknande titlar. Dessa titlar kan användas av vem som helst oavsett vilken utbildning personen har. De som i denna kontext kallar sig terapeuter har ibland en utbildning, men det kan vara svårt att veta något om kvaliteten på utbildningen. Personer som arbetar under denna typ av titlar har inte blivit godkända av Socialstyrelsen och får inte bedriva sjukvård eller psykologisk behandling.
Att en terapeut inte får arbeta inom sjukvården innebär dock inte att deras verksamheter är olagliga, utan innebär att de har sina verksamheter utanför den allmänna sjukvården.
Vem gör vad?
Kortfattade skillnader mellan olika titlar:
Terapeut:
Terapeuter erbjuder olika terapiformer; allt från samtal till traumabehandling. Att vara terapeut är inte en skyddad titel och de som kallar sig terapeut kan ha olika bakgrunder. Det finns vissa terapeuter som är legitimerade inom hälso- och sjukvården. Om de har en akademisk bakgrund samt är utbildade inom psykoterapi, föregås titeln av “leg.” eller “legitimerad”.
Livscoach:
Att vara coach är inte en skyddad titel och det finns många kurser och utbildningar inom coaching. En coach-utbildning leder inte till ett legitimation. Det finns inte heller regler för definitionen av en coach, utan är något som coachen själv brukar definiera.
Legitimerad psykolog:
Att vara legitimerad psykolog innebär att personen har en skyddad titel. För att bli legitimerad psykolog krävs en 5-årig universitetsutbildning inom psykologi samt ett års praktisk tjänstgöring som sedan ska godkännas av socialstyrelsen. En psykolog kan arbeta inom många olika arbetsfält, exempelvis inom vården, skola, företag och organisationer. Det är värt att nämna att legitimerade psykologer har kompetens att jobba med mycket annat än enbart terapi och behandlingsarbete.
Om du däremot läser titeln “psykolog” har personen inte en, av socialstyrelsen, skyddad titel. Psykolog i sig är inte en skyddad titel, men är en akademisk titel. “leg. Psykolog” är däremot skyddad.
Legitimerad psykoterapeut:
För att få titeln legitimerad psykoterapeut krävs det en akademisk grundutbildning, samt en utbildning inom psykoterapi och arbetslivserfarenhet i det yrkesområdet. Denna typ av titel som innehåller legitimerad betyder att personen är berättigad till att utföra terapeutiska behandlingar.
Psykiater:
En psykiater är en person som har utbildat sig till läkare och därefter valt att fortsätta vidareutbilda sig inom psykiatri. De är de enda inom begreppet “terapeuter” som får förskriva läkemedel till sina patienter.
Hälso- och sjukvårdskurator:
För att få använda titeln hälso- och sjukvårdskurator krävs en legitimation. För att få legitimation krävs det i grunden en akademisk examen i socialt arbete (socionomutbildning eller motsvarande) samt tjänstgöring inom hälso- och sjukvård.
Fysioterapeut:
En legitimerad fysioterapeut har en 3-årig utbildning som godkänts av socialstyrlesen. De jobbar med hälsa kopplat till rörelse och kroppens funktion.
Arbetsterapeut:
Arbetsterapeuter jobbar med människans funktionsförmåga i vardagen, i vissa fall behöver individen hjälpmedel för att klara av vardagen och det är där arbetsterapeuten hjälper till. De går en 3-årig utbildning som leder till legitimation av socialstyrelsen.
Hur vet man vem man ska välja att gå till?
Det finns en hel del titlar att hålla reda på om du verkligen vill få rätt hjälp hos en terapeut, eftersom de alla har olika inriktningar. Vanliga råd för att hitta rätt är:
Sök först och främst till en terapeut som är utbildad inom det område som du behöver hjälp med. Om du endast behöver någon för att prata lite med, så kan de flesta av de befattningar som finns passa dig.
Om du lider av psykisk ohälsa eller annat som påverkar din vardag negativt kan det vara en god idé att söka dig till någon inom sjuk-och hälsovården. Det är vanligt att leg. psykologer, leg. psykoterapeuter och kuratorer jobbar inom vårdcentraler.
Om du hittar någon som du tycker verkar passa dig, kan du alltid ta reda på vilken typ av utbildning personen har som grund för sitt terapeutiska arbete. En tumregel är då att se efter en yrkestitel som föregås av ordet “legitimerad”.
Psykiatriker jobbar vanligen inom psykiatrin. Inom psykiatrin behandlas allvarliga psykologiska tillstånd. En psykiatriker är exempelvis lämplig vid frågor om psykofarmaka, men många gånger har även leg. läkare på vårdcentralerna kompetens till det.
Vilka behandlingar utför en terapeut?
Eftersom ordet terapeut är mycket utbrett, finns det också många olika typer av behandlingsformer som utförs av någon som kallar sig för terapeut. Några av de former av psykologisk terapi som finns är bland annat:
Samtalsterapi: Samtalsterapi är något som de allra flesta terapeuter använder i sitt arbete. Att gå i samtalsterapi innebär att du i samverkan med din terapeut samtalar om dina upplevda problem och möter känslor och svårigheter som behöver redas ut.
Kognitiv beteendeterapi (KBT): En terapiform som innebär att du aktivt ska öva dig på att bemöta beteendemönster, tankar och känslor som du upplever hindrar dig i ditt liv. För att jobba med KBT i sjukvården behöver terapeuten genomgått särskild utbildning.
Psykodynamisk terapi (PDT): En form av terapi som innebär att du går djupare in i känslolivet, och undersöker din livshistoria för att enklare kunna se vad det är som hindrar dig från att leva det liv du önskar.
Interpersonell terapi (IPT): Detta är en behandlingsmetod som främst riktar in sig på relationsproblem för att upptäcka och reda ut mönster som återspeglas i personens relationer.
På Mindler jobbar vi med KBT tillsammans med IKBT. Söker du efter andra former av psykologisk terapi kan du hitta psykologer med den inriktningen på genom vårt privata erbjudande.
När bör jag söka hjälp hos en terapeut?
Om du mår psykiskt dåligt är det viktigt att du söker hjälp. Det finns god hjälp att få och goda chanser till förbättring. Om du upplever att du känner igen dig i följande bör du söka hjälp hos legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal:
Om du är deprimerad eller lider av ångest.
Om du upplever att du har problem att komma överens med andra och undviker närmare relationer.
Om du har problem med beroende (sex, alkohol, droger, spel etc).
Om du lider av svår stress och sömnproblem.
Om du lider av ätstörningar eller annat självskadebeteende.
Om du har varit med om något allvarligt och går igenom en kris.
Om du upplever att du har svårt att känna dina känslor och svårt att hantera dem när du väl känner dem.
Om du upplever att du undviker vissa situationer som gör dig rädd eller får dig att må dåligt.
Vanliga fysiska symtom om man mår psykiskt dåligt är bland annat; ont i kropp och leder, magproblem, ryggont, huvudvärk, spänningar och hög puls.
Om du upplever att du har problem med dig själv, dina relationer eller annat som gnager i ditt inre ska du inte bära allt själv. Det finns goda chanser till en bättre livskvalitet om du söker hjälp.
Läs mer här om vilka patienter som kan få hjälp hos Mindler.