Utmattningssyndrom - hjälp hos Mindler

Utbrändhet, utmattning, UMS, gå in i väggen – läs mer om tidiga tecken, fysiska och psykiska symtom i utmattningens olika stadier, kriterier för diagnosen och behandling.

Få hjälp med utmattningssyndrom och relaterade besvär hos Mindler, både genom psykologkontakt och självhjälpsprogram.

Mindler utmattning illustration

Prata med en psykolog online hos Mindler

  • Videosamtal för 100kr kronor (eller frikort)

  • Arbeta på egen hand med våra självhjälpsprogram (IKBT)

  • Ingen väntetid

  • Mindler är en del av primärvården

Nedan ser du psykologer hos Mindler som arbetar med Utmattningssyndrom

Vi har flera psykologer som kan hjälpa dig

Vad är utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom är en konsekvens av svår och långvarig stress utan möjlighet till återhämtning. Vi är skapta för att klara stress men vi behöver också återhämtning. Om du utsätts för mycket stress under en lång period utan att du får den nödvändiga återhämtningen kommer kroppen till slut att säga ifrån. Du kan drabbas av en rad fysiska eller psykiska besvär, som trötthet, sömnproblem, hjärtklappning och besvär från magen och tarmarna. Det här är tydliga varningssignaler och tecken på att du behöver göra en förändring. Annars kan besvären utvecklas tills det går så långt att du blir kroppsligt och psykiskt utmattad.

Vad orsakar utmattningssyndrom?

Förhållandena på arbetsplatsen spelar en viktig roll vid stressjukdomar. Många tror därför att utmattningssyndrom alltid beror på att den som drabbats jobbat för intensivt eller att arbetsplatsen på något sätt är ohälsosam. Men stress kan komma från flera håll. Du kan till exempel leva i en destruktiv relation, ha en anhörig som är svårt sjuk, ställa orimliga krav på dig själv, ha oupptäckt adhd eller annan neuropsykiatrisk funktionsvariation, lida av ångest eller sömnproblem, drabbas av dödsfall i familjen och så vidare. Allt detta kan leda till skadlig stress, även om jobbet funkar bra. Man bör alltså inte stirra sig blind på arbetsplatsen som den enda källan till utmattning. Livet består av mer än arbete, och stress kan finnas överallt där kraven är större än våra energiresurser.

Tidiga tecken på utmattningssyndrom

Ofta har du flera symtom på stress under lång tid innan du blir sjuk. Här är några exempel:

  • Du upplever en trötthet som inte försvinner när du vilar.

  • Du har svårt att somna eller vaknar ofta när du sover.

  • Du är orolig eller har ångest.

  • Du känner dig nedstämd.

  • Du har svårt att minnas och koncentrera dig.

  • Du har svårt att hålla en röd tråd i tankar och samtal.

  • Du har svårt att genomföra vissa uppgifter.

  • Du känner dig helt slutkörd efter jobbet.

  • Du drabbas av yrsel.

  • Du är känslig för ljud eller ljus.

  • Du har ofta ont i huvudet eller värk i kroppen.

  • Du har problem med magen, som smärta, illamående eller förstoppning.

Gör Mindlers utmattningssyndromtest för att se om du ligger i farozonen.

Utmattningens tre faser

Insjuknandet i utmattningssyndrom sker gradvis och förloppet brukar delas in i tre faser:

  • förstadiet/uppbyggnadsfasen

  • den akuta fasen

  • återhämtningsfasen.

Förstadiet

Den första fasen kan pågå länge, ibland i flera år. Det är en period som kännetecknas av för mycket stress och för lite återhämtning. Det kan handla om höga krav, snabbt tempo, stort ansvar och brist på stöd både på jobbet och hemma. Konflikter, sjukdom och problem med ekonomin kan också bidra till att tillvaron känns pressad och kravfylld. När krav och måsten tar över hanterar många det genom att anstränga sig ännu mer. Du börjar springa fortare när du i själva verket borde dra i nödbromsen eller åtminstone sakta ner ordentligt.

Den akuta fasen

Efter en längre period av överbelastning går utmattningen in i den akuta fasen. Det kan kännas som om insjuknandet går mycket snabbt, även om förstadiet har pågått under lång tid och varningssignalerna har varit många. Många beskriver det som en total krasch, eller som att ”gå in i väggen”. Symtomen blir plötsligt mycket intensiva. Även små krav och praktiska sysslor kan kännas helt överväldigande och du behöver mycket hjälp från omgivningen. Det kan kännas omöjligt att gå till jobbet, eller bara att gå in i en matbutik och handla. Sjukskrivning är ofta nödvändigt under den akuta fasen och du kan behöva behandla vissa symtom med medicin.

Återhämtningsfasen

När den akuta fasen är över är du fortfarande utmattad. En del symtom börjar gradvis försvinna, andra kan snarare bli mer framträdande. Stresskänslighet och problem med minne och koncentration kan sitta i under en längre tid. Nu börjar återhämtningsfasen och du ska försöka hitta en balans mellan aktivitet och återhämtning. Det handlar inte om att hitta tillbaka till livet innan utmattningen, utan om att göra nödvändiga förändringar och omställningar av din livssituation så att du får en vardag som du kan hantera i framtiden.

Läs mer om återhämtningstid vid utmattningssyndrom.

Vad händer i kroppen när du ”gått in i väggen”?

När vi utsätts för långvarig stress svarar hjärnan med att beordra binjurarna (två små körtlar som sitter ovanför njurarna) att producera mer kortisol. Kortisol är ett stresshormon som gör oss vakna, alerta och energiska, men om nivåerna förblir höga under lång tid får det negativa hälsokonsekvenser. Stresshormonerna regleras av ett system som kallas för HPA-axeln, där bokstäverna syftar på de engelska namnen för hypothalamus, tallkottkörteln (två områden i hjärnan) och binjurarna. Eftersom kortisolet verkar uppiggande kan du känna dig uppvarvad, kanske till och med euforisk, i förstadiet till utmattningen. Men med tiden börjar HPA-axeln att fungera allt sämre på grund av den ständiga aktiveringen. Du kan till exempel få problem med dygnsrytmen, så att du är trött på dagen men pigg på natten. Till slut reagerar hjärnan med att sänka produktionen av kortisol över hela dygnet för att skydda kroppen mot dess skadliga effekter. Då blir vi trötta och orkeslösa – det vill säga utmattade. Det är vanligt att utmattningssyndrom förväxlas med hjärntrötthet, läs vidare om skillnaderna här.

Är utbrändhet och utmattningssyndrom samma sak?

På 1980-talet lanserades begreppet burnout, eller ”utbrändhet”. Det syftade då på ett tillstånd som drabbade hårt belastad vårdpersonal och andra yrkesgrupper där empati och känslomässigt engagemang är viktiga egenskaper. Det som hände var att de drabbade började känna sig cyniska, likgiltiga och tomma inombords. De orkade inte längre bry sig om sina patienter eller klienter, vilket sågs som tecken på utbrändhet. Begreppet utbrändhet syftade alltså från början på ett mentalt tillstånd där man förlorat sitt engagemang, sin medkänsla och arbetsglädje, snarare än på den komplexa psykiska och fysiska sjukdom som vi idag kallar utmattningssyndrom. Man bör därför undvika att tala om utbrändhet när man egentligen menar utmattningssyndrom, även om det finns vissa likheter.

Diagnosen utmattningssyndrom

Även om många använder begreppet utbrändhet är utmattningssyndrom den faktiska diagnosen för tillståndet. Tidigare användes även termen utmattningsdepression, eftersom det är vanligt att känna sig nedstämd vid en utmattning. Utmattning och depression är dock två olika tillstånd, som man bör skilja på. De förekommer ibland tillsammans, men inte alltid. Sedan 2005 används därför diagnosen utmattningssyndrom.

För att diagnosen utmattningssyndrom ska kunna ställas måste du uppfylla de här kriterierna:

  • fysiska och psykiska tecken på utmattning som pågått under minst två veckor och som har föregåtts av minst sex månaders ovanligt hög stressnivå

  • minskad psykisk energi: svårare att komma igång med saker, sämre koncentrationsförmåga, behov av mer vila efter mental ansträngning.

Dessutom ska minst fyra av följande symtom ha förekommit nästan varje dag under de senaste två veckorna:

  1. koncentrationssvårigheter/minnesproblem

  2. svårigheter att hantera krav och göra saker under tidspress

  3. känslomässig instabilitet eller irritation

  4. kroppslig trötthet/svaghet

  5. fysiska besvär som magproblem, ljudkänslighet, yrsel, bröstsmärtor eller hjärtklappning

  6. sömnproblem.

Depression och utmattningssyndrom

Att drabbas av utmattningssyndrom och att kämpa med de symtom som står beskrivet ovan är tungt och psykiskt påfrestande. Många som drabbas kan uppleva att de tappar en stor del av sin livskvalitet, och därför också får symtom på depression. Det är inte ovanligt att känna nedstämdhet och hopplöshet när en blir så pass begränsad i sig själv, jämfört med hur det var innan utmattningen. Det kan därför vara värdefullt att i dessa fall kombinera behandling för utmattning med behandling för depression.

Ångest och utmattningssyndrom

Alla reagerar olika på att leva med de begränsande symtom som utmattningssyndrom innebär. Det är vanligt att du inte känner dig som dig själv. Vissa reagerar på denna känsla med depressiva symtom, medan andra kan utveckla ångest som följd. Det är viktigt att du får stöd och att din behandling också kan inkludera strategier för att hantera ångest där det finns behov.

Behandling vid utmattningssyndrom

Om du drabbats av utmattningssyndrom finns professionell hjälp att få. Behandlingen beror på dina besvär och ser också olika ut beroende på vilken fas du befinner dig i (viktigt att poängtera är att desto längre utmattningssyndromet är obehandlat, desto större är risken för att behandlingen behöver pågå längre). Några exempel på vad som kan ingå i en behandling:

  • information om hur kroppen påverkas av stress

  • rådgivning om hur du kan öka återhämtning och minska belastning

  • läkemedel, till exempel mot sömnsvårigheter eller depression

  • fysioterapi, som fysisk träning, andningsträning och avslappningsövningar

  • psykologisk behandling för att till exempel lära dig känna igen tecken på stress och hitta strategier som passar dig.

Sjukskrivning och återhämtning

Om du drabbats av utmattningssyndrom behöver du troligen sjukskrivas på hel- eller deltid för att du ska få möjlighet att återhämta dig, och för att minska risken för återfall. Hur länge du behöver vara sjukskriven beror på vilken typ av arbete du har och hur du mår. Grad av utmattningssyndrom ska också tas hänsyn till. ex. om utmattningssyndromet är kroniskt.

Det är viktigt med mycket vila och låga krav i början, men så småningom är det bra med någon sorts aktiv återhämtning. När du mår lite bättre kommer din läkare att uppmuntra dig att prova att jobba deltid. Ibland undersöker man även hur arbetsplatsen kan anpassas för att göra det lättare för dig att komma tillbaka till jobbet. En del som blir utmattade kan utveckla en sorts rädsla inför arbetsplatsen, eftersom de förknippar den med stress och obehag. Om du gradvis vänjer dig vid att börja jobba under lugnare förhållanden försvagas den kopplingen, så att du får en mer positiv bild av ditt arbete. I takt med att du känner dig bättre kan du sedan långsamt trappa upp arbetstiden med målet att till slut arbeta heltid igen. Den här processen kan gå fort för en del, men för andra kan den ta flera år. Det är därför viktigt att du har tålamod med dig själv.

Hjälp genom KBT effektivt vid utmattningssyndrom

Kognitiv beteendeterapi, KBT, har visat sig vara en effektiv behandling vid utmattningssyndrom. Med KBT kan du få hjälp att förstå hur utmattningen hänger ihop med hur ditt liv har sett ut, och vilka förändringar du behöver göra för att kunna hantera stress på ett annat sätt i framtiden. KBT kan också hjälpa mot symtom som ångest, oro och sömnsvårigheter. Mindler erbjuder KBT-behandling mot utmattningssýndrom och många av våra psykologer har lång erfarenhet av att hjälpa patienter som drabbats. Boka en tid så hjälper vi dig vidare.