Utmattningssyndrom

Om man under en längre period utsätts för mer stress än kroppen kan hantera tar energireserverna slut. Man blir mycket trött, får sömnproblem och blir ovanligt stresskänslig.

I dag kallar vi det här tillståndet för utmattningssyndrom, men det är inte så modernt som man kan tro. Redan på 1800-talet sjukskrev läkarna patienter för ett liknande syndrom, som man kallade för neurasteni.

I den här artikeln får du en kort introduktion till diagnosen utmattningssyndrom: fysiska och psykiska symptom, skillnader mellan olika sjukdomsbegrepp, orsaker till stress samt en genomgång av återhämtnings- och rehabiliteringsprocessen.

Vad är utmattningssyndrom?

För att en läkare ska ge dig diagnosen utmattningssyndrom måste du uppfylla de här kriterierna:

Fysiska och psykiska tecken på utmattning som pågått under minst två veckor och som har föregåtts av minst sex månaders ovanligt hög stressnivå.
Minskad psykisk energi: svårare att komma igång med saker, sämre koncentrationsförmåga, behov av mer vila efter mental ansträngning.

Minst fyra av följande symptom ska ha förekommit nästan varje dag under de senaste två veckorna:

Koncentrationssvårigheter/minnesproblem
Svårigheter att hantera krav och göra saker under tidspress
Känslomässig instabilitet eller irritation
Kroppslig trötthet/svaghet
Fysiska besvär som magproblem, ljudkänslighet, yrsel, bröstsmärtor eller hjärtklappning
Sömnproblem

Vad händer i kroppen när man ”går in i väggen”?

När vi utsätts för långvarig stress svarar hjärnan med att beordra binjurarna (två små körtlar som sitter ovanpå njurarna) att producera mera kortisol.

Kortisol är ett stresshormon som gör oss vakna, alerta och energiska, men om nivåerna förblir höga under en lång tid får det negativa hälsokonsekvenser.

Stresshormonerna regleras av ett system som kallas för HPA-axeln, där bokstäverna syftar på de engelska namnen för hypothalamus, tallkottkörteln (två områden i hjärnan) och binjurarna.

Eftersom kortisolet verkar uppiggande är det vanligt att man i början av utmattningsfasen känner sig uppvarvad, kanske till och med euforisk. Men med tiden börjar HPA-axeln att fungera allt sämre på grund av den ständiga aktiveringen. Man kan till exempel få problem med dygnsrytmen, så att man är trött på dagen men pigg på natten.

Till slut reagerar hjärnan med att sänka produktionen av kortisol över hela dygnet för att skydda kroppen mot dess skadliga effekter. Då blir vi trötta och orkeslösa – det vill säga utmattade. Även tillväxthormon och könshormoner (testosteron och östrogen) kan sänkas, vilket påverkar fysiken, välbefinnandet och sexlusten.

Många alternativmedicinska terapeuter menar dessutom att det finns ett samband mellan utmattningssyndrom/HPA-axelstörningar och sköldkörtelproblem, och att man bör behandla båda delarna.

Orsaker till långvarig stress

Man bör undersöka jobbsituationen noggrant när man analyserar orsakerna till utmattningen. Det är nämligen välkänt att förhållandena på arbetsplatsen spelar en viktig roll vid stressjukdomar.

Många tror därför att utmattningssyndrom alltid beror på att man jobbat för intensivt eller på att arbetsplatsen på något annat sätt är ohälsosam.

Men stress kan komma från flera olika håll.

Du kan till exempel leva i en destruktiv relation, ställa orimliga prestationskrav på dig själv, ha oupptäckt adhd eller annan neuropsykiatrisk funktionsvariation, lida av ångest eller sömnproblem, drabbas av dödsfall i familjen, och så vidare. Allt detta kan leda till skadlig stress, även om jobbet funkar bra.

(Även mer dramatiska orsaker till utmattning förekommer, som krig, våldtäkter eller bilolyckor. Då kallar man tillståndet för PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, men kroppens reaktion på hormonnivå är ungefär likadan som vid utmattningssyndrom.)

Man bör alltså inte stirra sig blind på arbetsplatsen som den enda källan till utmattning. Livet består av mer än arbete, och stress kan finnas överallt där kraven är större än våra energiresurser.

Återhämtning och rehabilitering

Om du drabbats av utmattningssyndrom behöver du troligen sjukskrivas på hel- eller deltid för att kunna påbörja din återhämtning. Behandlingen kan bestå av psykoedukation (information om hur stress fungerar samt strategier för att hantera den), KBT, fysioterapi (sjukgymnastik) och avslappningsövningar som mindfulness, medicinsk yoga och basal kroppskännedom. Ibland undersöker man även hur arbetsplatsen kan anpassas för att göra det lättare för dig att komma tillbaka till jobbet.

Medicinering kan användas om du dessutom har problem med sådant som depression, ångestoch sömnsvårigheter, men det finns i dag ingen receptbelagd medicin som används för att bota själva utmattningssyndromet.

Det är viktigt med mycket vila och låga krav i början av sjukskrivningen, men så småningom är det bra med någon sorts aktiv återhämtning, till exempel genom kurser i avslappning och stresshantering, stödgruppssamtal eller psykoterapi.

När du blivit lite friskare kommer din läkare att uppmuntra dig att prova på deltidsarbete, enligt det kända talesättet ”upp på hästen igen!”. Vissa som blir utmattade kan nämligen utveckla en sorts fobi inför arbetsplatsen, eftersom de förknippar den med stress och obehag. Om du gradvis vänjer dig vid att börja jobba under lugnare förhållanden försvagas den kopplingen, så att du får en mer positiv bild av ditt arbete.

I takt med att du känner dig bättre kan du sedan långsamt trappa upp arbetstiden med målet att till slut arbeta heltid igen. Den här processen går ganska fort för somliga, men kan för andra ta flera år. Det är därför viktigt att du har tålamod med dig själv.

Utbrändhet: bakgrund och symptom

På 1980-talet lanserades begreppet burnout, eller ”utbrändhet”. Det syftade då på ett femonen som drabbade sjuksköterskor, socionomer, volontärarbetare och liknande yrkesgrupper där empati och känslomässigt engagemang är viktiga egenskaper. Det som hände var att de drabbade slutade bry sig, enkelt uttryckt. De kände sig cyniska, likgiltiga och tomma inombords. De orkade inte längre bry sig om sina patienter eller klienter.

Begreppet ”utbrändhet” syftar alltså från början på ett mentalt tillstånd bland socialarbetare och vårdpersonal där man förlorat medkänsla och engagemang, snarare än på den komplexa psykiska och fysiska sjukdom som går under namnet utmattningssyndrom. Man bör därför undvika att tala om ”utbrändhet” när man egentligen menar utmattningssyndrom, även om det finns vissa likheter.

Utmattningsdepression

En annan term som ofta blandas ihop med utmattningssyndrom är utmattningsdepression. Namnet antyder att du är både trött och deprimerad – men alla som drabbas av utmattningssyndrom är inte nedstämda. Utmattning och depression är två olika tillstånd, som man bör skilja på. De förekommer ibland tillsammans, men inte alltid.

Om du både är utmattad och deprimerad kan depressionen behöva behandlas separat medpsykoterapi, ibland i kombination med medicinering.