Medberoende - få hjälp hos Mindler

- Vad är det och vad innebär det? - Hur vet man om man är medberoende? - Hur bryter man ett medberoende?

I slutet av artikeln har Mindlers psykologer skapat ett test för att se om du kan vara medberoende. Om du upplever att testet visar på medberoende, är du välkommen att boka ett samtal med någon av våra psykologer - få hjälp idag.

Medberoende Mindler

Prata med en psykolog online hos Mindler

  • Videosamtal för 100kr kronor (eller frikort)

  • Arbeta på egen hand med våra självhjälpsprogram (IKBT)

  • Ingen väntetid

  • Mindler är en del av primärvården

Nedan ser du psykologer hos Mindler som arbetar med Medberoende

Vi har flera psykologer som kan hjälpa dig

Vad är och betyder medberoende?

Medberoende är ett psykologiskt tillstånd som uppstår i relationer och kännetecknas av att en person tillåter den andras ohälsosamma beteende. Det kan vara saker som missbruk, dålig mental hälsa, låg mognadsgrad, avsaknad av ansvarskänsla eller underpresterande. Grundläggande för medberoende är att personen förlitar sig på den andra i överdriven grad. Medberoende är inte direkt en individuell diagnos, utan mer av en psykologisk beskrivning på dynamiken i ett förhållande.

Att vara medberoende innebär ofta att man gör personliga uppoffringar för att möta andras behov. Människor som är medberoende har ett patologiskt yttre fokus och låter alla sina tankar och handlingar kretsa kring närstående. Medberoende uppkommer därmed ofta i förhållanden som är obalanserade eller på annat sätt ohälsosamma. Det är vanligt att någon med medberoende försöker ”bota” sin partners eller närståendes missbruk eller negativa personlighetsdrag.

Vad innebär det att vara medberoende?

Begreppet används i vardagen för att beskriva någon som är särskilt behövande eller psykologiskt beroende av en annan person för att orientera sin identitet. Men det finns mycket mer att säga om detta psykologiska tillstånd. I många fall är det mycket skadligare än vad man kan tro.

När en person med medberoende planerar saker, så går allting ut på att göra den andra personen nöjd. Personen vars behov febrilt ses efter av den andre kallas för möjliggöraren. Väldigt förenklat skulle man kunna säga att i ett förhållande riskerar medberoende att uppstå när en partner behöver den andra, och den andra har ett känslomässigt behov av att bli behövd. Detta cirkulära förhållande mellan två personer lägger grunden för vad experterna kallar för medberoendets cykel. Den enda källan av självförtroende och självkänsla som personen med medberoende får, är från att göra uppoffringar för sin partner, som själv älskar att bli psykologiskt omhändertagen.

Medberoende betraktas inte nödvändigtvis som en psykologisk diagnos. Detta beror främst på att symtomen är så allmänt tillämpliga. Åkomman kan dock fortfarande orsaka stora problem för individen. Det är vanligt att medberoende är början på andra psykologiska problem som ångest, vilket en terapeut kan hjälpa till att fastställa.

Hur vet man om man är medberoende?

Det kan ibland vara svårt att skilja på medberoende och vanlig förälskelse eller förtjusning. En person med medberoende kommer dock vanligtvis att visa något av följande symptom:

  • Har svårt att finna glädje i aktiviteter som inte involverar partnern. Detta är vanligtvis tidigare intressen som blivit ointressanta sedan medberoendet påbörjades.

  • Stannar kvar i ett förhållande trots att svek och skadligt beteende gentemot varandra är vanligt.

  • Gör allt för att tillfredsställa sin partner oavsett hur skadligt det är för sig själv.

  • Behovet av att alltid tillfredsställa den andra personen leder oftast till att personen med medberoende känner en konstant ångest.

  • Använder all sin tillgängliga tid för att uppfylla sin partners alla önskemål.

  • Tankar på sina egna behov leder ofta till känslor av skuld. Personen med medberoende kommer därför att undvika att visa tecken på personliga behov eller önskemål.

  • Ignorerar sin egen moral och samvete för att göra vad den andra personen säger.

Personer i den medberoendes omgivning kan försöka att prata med individen. Men även om närstående föreslår att den medberoende är för psykologiskt bunden till möjliggörarens behov, så kan det ändå vara svårt att lämna förhållandet.

Personen som är medberoende kommer känna en oerhört stark inre konfliktkänsla av att lämna förhållandet. Anledningen till detta är att förhållandets dynamik blivit central till deras identitet. Uppoffringarna som görs, plikttrogenheten som ofta visas och tiden som har lagts på deras partner leder till starka tankemönster som är svåra att bryta.

Hur utvecklas ett förhållande där det uppstår medberoende?

Medberoende är ett inlärt beteende som oftast grundar sig i tidigare beteendemönster och känslomässiga trauman. Förr i tiden var den ledande teorin att medberoende uppstod som en följd av uppväxt i ett hem med en förälder som led av alkoholism. Experter har sedan dess upptäckt att medberoende kan ha en rad olika orsaker.

Folk som är medberoende som vuxna har ofta haft dåliga förhållanden med sina föräldrar som barn eller tonåringar. Barnet kanske fick uppfattningen att föräldrarnas behov var viktigare än deras egna, vilket fick barnet att fokusera på föräldrarnas behov istället för sina egna. Föräldrar som själva är i behov av uppmärksamhet och kärlek, men inte får det, lär omedvetet och indirekt sina barn att det är själviskt att tänka på sina egna behov och känslor.

Tankemönster som dessa är svåra att jobba bort, då de oftast byggs upp i barndomen och därmed ligger djupt rotade i det undermedvetna. Personer som är medberoende kanske inte ens vet om att beteendet är sjukligt eller onormalt.

Att utveckla medberoende genom omhändertagande

Att ta hand om någon som är kroniskt sjuk, oavsett om det är fysiskt eller psykiskt, kan resultera i medberoende om det pågår under en längre period. Unga som utsätts för situationer där det krävs konstant uppassning av någon närstående har en tendens att ignorera sina egna behov i större utsträckning.

Individen bygger upp en vana av att hjälpa andra, och hämtar mycket av sin självkänsla därifrån. Det kanske till och med går så långt att självkänslan inte bara bygger på att hjälpa andra, men att också inte få någonting i gengäld för det som görs.

Många som bor med sjuka familjemedlemmar utvecklar inte medberoende, men det är just i sådana miljöer som det har potential att dyka upp. Genom att vara medveten om det, så kan du avfärda tankar som liknar medberoende om de någonsin uppkommer. Vanligt är dock att beteendemönstren är så djupt rotade att det krävs långtgående insatser för att få bort dem.

Hur bryter man ett medberoende?

Att bryta ett medberoende är inte lätt. Osjälviskhet ses av många som en otvivelaktig dygd, och det är just på grund av detta som människor med medberoende kan hamna i skymundan. Hur kan det vara fel att vara osjälvisk och hjälpa andra?

För att bryta ett medberoende krävs djup introspektion och förståelse för var känslorna som leder till medberoende kommer ifrån. Det är här terapi kommer in i bilden.

Några enkla steg man kan ta själv, om man tror att man är i ett medberoendeförhållande, är att leta efter nya hobbys där partnern inte är inblandad och spendera mer tid med andra nära och kära. Möjliggöraren i förhållandet måste också bli medveten om den destruktiva relationen, så att även denne kan arbeta mot att förbättra sitt beteende.

Hur många är medberoende i Sverige?

Eftersom det är mycket svårt att diagnostisera medberoende, så är det också svårt att hitta tillförlitlig statistik på hur många som lider av det. Med lite statistik om missbruk kan man dock försöka förstå sig på hur det ligger till.

Cirka 30% av Sveriges befolkning har någon närstående som dricker för mycket. Om bara en liten andel av dessa blir medberoende, så har vi bara runt alkoholism ett stort medberoendeproblem. 1 av 10 svenskar rapporterar också att de påverkats negativt av någon närståendes alkoholkonsumtion.

Narkotika och andra beroenden, som till exempel spelberoende, är säkerligen också väldigt vanligt. Statistik kring detta är ännu svårare att hitta, då många har ett beroende som inte är diagnostiserats. Även om det inte finns någon konkret statistik kring det, kan man ändå fastställa att medberoende är ett stort problem i vårt samhälle.

Medberoende till någon som är deprimerad

Någon som lider av depression kan lätt bli handlingsförlamad och behöva hjälp till vardags med diverse sysslor. I de djupaste depressionerna lägger oförmågan att utföra väldigt simpla uppgifter grunden för ett medberoende att uppstå. Här händer det lätt att personen som är deprimerad får alla sina behov tillgodosedda av sin partner, vilket kan leda till ytterligare psykologisk ohälsa för båda parter.

Medberoende till någon som är missbrukare

Som vi nämnde lite kort tidigare, är missbruk ett perfekt tillfälle för medberoende att uppstå. Frekvensen av missbruk i vårt samhälle gör också detta till en av de vanligaste anledningarna till medberoende. Allt från alkoholism till narkotikamissbruk kan orsaka medberoende.

Om någon i din anhörighet någonsin hamnat i ett missbruk så vet du säkert hur det känns. Eftersom personen blir allt mer beroende av folk runt omkring sig för att klara av vardagen, ökar även risken för medberoende.

Medberoende till någon som är en narcissist

En person som är benägen att falla in i medberoende och en narcissist är egentligen den perfekta kombinationen för att ett medberoendeförhållande ska uppstå. Narcissisten uppskattar den ökade uppmärksamheten som riktas mot denne, medan personen med medberoende har någon att lägga allt fokus på.

Dynamiken i ett sådant förhållande innebär en ökad risk att båda parter faller djupare i sina respektive sjukdomar. Om det är svårt att komma ur ett medberoende från början, så är det ännu svårare i detta fall.

Medberoende till barn

De flesta föräldrar som är medberoende bildar en ohälsosam anknytning till barnet och förväntar sig att barnet ger tillbaka hängivenhet och kärlek. Denna dynamik blir vanligtvis destruktiv och skadlig. Dessa typer av förhållanden uppstår ofta på grund av att föräldrarna överkompenserar för någonting de själva saknade i sin barndom.

Medberoende är en sorts överlevnadsstrategi för att försöka hålla sig känslomässigt säker.  En person med medberoende har lärt sig att vara uppmärksam och beredd på att bete sig på ett sådant sätt som inte stör den andra personen, och som uppfyller dennes alla önskemål. Om du har tendenser som tyder på medberoende är det viktigt att tänka på att säga vad man tycker, inte spela liten och försöka så gott man kan att sätta sig själv framför andra där det är lämpligt.

Terapi för medberoende

Eftersom medberoende är förhållandevis vanligt, finns det bra med terapeutiska behandlingsmetoder för det. För att först och främst fastställa en diagnos, så måste du gå till en psykolog.

Eftersom medberoende varierar ganska mycket från individ till individ, så kan det ibland vara enklare att behandla än man tror. Ibland kan medberoende ha rötter i något annat psykiskt problem, eller så gäller det helt enkelt att personen i fråga byggt upp skadliga tankemönster. Om du faller in i den senare kategorin är allt du behöver göra att följa psykologens råd i några månader och lära dig balansera dina egna behov med andras på ett hälsosamt sätt.

Medberoende eller medkänsla

Eftersom medberoende är så pass likt vanlig empati, hamnar det ofta i skymundan. En person med medberoende kanske bara ses som någon som bryr sig extra mycket om andra, vilket inte nödvändigtvis är någonting dåligt. Det blir dock negativt så fort det påverkar personen negativt i orimlig proportion till hur mycket hjälpen påverkar någon annan positivt.

Medkänsla innebär att du kan förstå dig på en annan människas situation, utan att behöva komma till undsättning i varje fall. Den kärleksfulla naturen som någon med medberoende ofta kan uppvisa gör det svårare att fastställa vad som är vanlig medkänsla och vad som är skadligt medberoende.

Är jag medberoende? – Test

Om du känner igen dig i merparten av nedanstående symptom, så finns det risk att du är medberoende.

  • Hjälper andra för att känna mig älskad och behövd.

  • Känner ett ansvar för andras tankar, känslor och välbefinnande.

  • Hjälper ofta folk utan att de frågat efter hjälp.

  • Fokuserar mer på att lösa andras problem än mina egna.

  • Känner ett behov av att alltid kontrollera saker och ting

  • Har dålig självkänsla.

  • Lider av tvångstankar.

  • Säger det som jag tror andra vill höra.

  • Går med på vad som helst.