Vad är hypokondri/hälsoångest?
Kärnan i hälsoångest (det som tidigare kallades hypokondri) är en stark oro för den egna hälsan. Rädslan kretsar kring att drabbas, eller att redan ha drabbats av, allvarlig sjukdom såsom cancer, hjärtsjukdomar, farliga infektioner (t.ex. HIV) eller neurologiska sjukdomar (t.ex. ALS).
Alla upplever vi någon gång av oro för hälsan. Om oron är ihållande, samt leder till lidande och försämrad funktion i vardagen, är det möjligt att det handlar om hälsoångest. Cirka 1-5 % av befolkningen uppskattas lida av klinisk hälsoångest (där en uppfyller kriterierna för en diagnos), men det är betydligt fler än så som upplever oro för sjukdom.
Hälsoångest klassificeras som en form av ångesttillstånd. Hälsoångest kan förekomma ensamt eller i kombination med andra former av psykisk ohälsa såsom tvångssyndrom, generaliserat ångestsyndrom (GAD), sömnproblem eller panikångest. Att ständigt oroa sig över potentiella sjukdomar kan göra livet kraftigt begränsat och det inte ovanligt att man också drabbas av depression.
Symtom på hälsoångest
Symtombilden för personer med hälsoångest kan skilja sig åt. Rädslan kan till exempel handla om att man redan tror sig vara drabbad av allvarlig sjukdom, likväl som det kan handla om oro att i framtiden få en allvarlig sjukdom. Det kan också variera mellan att vara rädd för en specifik sjukdom eller att oron “vandrar” mellan olika sjukdomar.
Gemensamt för personer med hälsoångest är att symtomen verkar inom fyra dimensioner:
Emotionella symtom:
Känslor av rädsla och ångest, men det är också vanligt med skam och ledsenhet som sekundär respons på rädslan.
Tankemässiga symtom:
Tankar eller “inre bilder” som vid ångest har en tendens att hamna i det värsta tänkbara scenariot. Tankar vid hälsoångest kan vara: “Tänk om jag fått cancer”. Ett detaljfokus samt vaksamhet på vad som händer inuti och utanpå kroppen är också vanligt.
Kroppsliga symtom:
Upplevelser i kroppen, så som spända muskler, hjärtklappning, klump i halsen, darrningar etc. blir i starkt fokus för en person med hälsoångest. Denna bevakande uppmärksamhet har en tendens att både skapa symtom och förvärra dem vilket kan tolkas av personen som ett tecken på att kroppen är sjuk när den egentligen är frisk.
Beteendemässiga symtom:
Med beteenden avses allt man ägnar sig åt som en respons på ångesten. Det kan handla om saker man gör
för mycket av respektive för lite av med syfte att försöka minska ångesten. Tyvärr leder ofta dessa beteendena på sikt till att oron vidmakthålls.
Beteenden vid hälsoångest
Sammantaget finns det fyra olika kategorier av beteenden som en person med hälsoångest ägnar sig åt:
Undvikandebeteenden:
Exempelvis att inte gå på hälsoundersökningar, att inte besöka sjukhus eller gravplatser, att undvika samtal om sjukdomar, att inte läsa dödsannonser, att avstå från träning eller fysisk ansträngning.
Kontrollbeteenden:
Exempelvis att leta efter knölar, att undersöka kroppen, att iaktta yrselkänslor eller sin andning, att ha koll på sin vikt eller att göra egna neurologiska tester.
Försäkrande beteenden:
Exempelvis att uppsöka läkarvård, att ringa sjukvårdsupplysningen, att fråga en anhörig om deras symtom, att söka information eller att googla symtom.
Förebyggande beteenden:
Exempelvis att leva överdrivet hälsosamt, att äta kosttillskott, att ta mediciner i förebyggande syfte eller att göra något vidskepligt.
Hur uppkommer hälsoångest?
Som med annan psykisk ohälsa är det en kombination av arv och miljö. Vissa studier visar att personer som varit mycket sjuka som barn eller vuxit upp med sjuka föräldrar löper en större risk att drabbas av hälsoångest. Andra faktorer kan vara en vuxit upp med föräldrar som varit extra bevakande kring ens hälsa. Utlösande faktor för hälsoångest kan även vara att man varit med om något traumatiskt, en period av stark och långvarig stress eller att på något sätt kommit i kontakt med död eller sjukdom. Man kan drabbas när som helst i livet.
Hur blir man av med hälsoångest?
Av alla behandlingar för hälsoångest har KBT, kognitiv beteendeterapi, bäst vetenskapligt stöd. Praktiska övningar och hemuppgifter är en viktig del av behandlingen. Den som går i KBT bör vara motiverad och redo att utmana sig själv och aktivt delta i processen. Även SSRI, antidepressiva läkemedel kan i vissa lägen vara aktuellt, särskilt om man samtidigt är drabbad av depression. Eventuell medicinering rådgörs med läkare på vårdcentralen, och rekommenderas oftast i kombination med KBT.
Behandling hos Mindler
Hos oss på Mindler kan du boka tid för bedömning. Mindler erbjuder KBT via videosamtal. Du bokar ett besök genom att ladda ned appen. Här kan du läsa om hur det fungerar att boka tid hos psykolog på Mindler. Läs även här om Mindlers-IKBT program.