När bör du söka en barnpsykolog?
Barn går igenom många tuffa faser - det är en naturlig del av att växa upp. Om du däremot upplever att ditt barn verkar må psykiskt dåligt och att detta inte går över bör du söka hjälp. I första hand ges stöttning till dig som förälder, så att du som nära trygg vuxen kan ge barnet det barnet behöver.
Var ska jag söka hjälp till mitt barn?
För barn under 6 år söker du via barnavårdscentralen (BVC). I de flesta regioner finns det en psykologmottagning kopplad till BVC, dit remiss skickas och där du som förälder kan få stöttning. Du får då prata med en föräldra- och barnhälsovårdspsykolog.
För barn som är äldre än 6 år kan ni söka hjälp via den vårdcentral där barnet är listat, ungdomsmottagningen (för barn från 13 år) eller skolkuratorn. Det går också att kontakta barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) direkt.
Önskar du som förälder få stöttning i relationen till ditt barn så kan du exempelvis söka en barnpsykolog privat. Det går även att arbeta med din föräldraoro online, här hos oss på Mindler.
Tecken på att ditt barn inte mår bra
Om ett barn inte mår bra kan det yttra sig på flera olika sätt. Vanligt är att barnet reagerar starkt känslomässigt, som att till exempel lätt bli arg eller irriterad. Läs mer nedan om olika tecken på att ditt barn inte mår bra:
Orolig, rastlös och ledsen
Trött och orkeslös
Sömnsvårigheter, antingen för lite eller för mycket sömn.
Förändrad aptit, antingen äter barnet för mycket eller för lite.
Koncentrationssvårigheter.
Ont i huvud, mage och/eller illamående.
Symtomen ovan ska inte ses som heltäckande. Viktigt att komma ihåg är att det också kan finnas flera och andra orsaker till nämnda symtom.
Tydliga tecken på att något inte stämmer med ditt barn är om barnet börjar dra sig undan. Om barnet inte vill gå till förskola eller skola, eller göra sådant som barnet vanligtvis tycker om att göra, är det ofta en stark indikation på att barnet inte mår bra.
Om barnet inte vill gå till skolan (eller förskolan), kan det även handla om mobbning eller problem med vänner. Om du märker att ditt barn inte mår bra är det viktigt att kommunicera med ditt barn och försöka ta reda på vad det är som får barnet att inte vilja gå till skolan.
Vilka är skillnaderna mellan en kurator och en barnpsykolog?
När det kommer till barnpsykologi så kan du stöta på en del olika titlar. Om barnet söker hjälp via vårdcentral eller skola så kommer vanligen den första kontakten för barnet vara en kurator som barnet kan tala med. Om barnet behöver ytterligare hjälp så kommer en remiss att skickas till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), där barnet bland annat kan få kontakt med en kurator eller psykolog.
Kurator
En kurator på vårdcentral eller skola har i grunden en socionomexamen och kan vara ett viktigt stöd för att hjälpa barnet med de svårigheter hen upplever. I skolan kan barnet söka om det är oroligt över olika situationer, vid skolproblematik, vid mobbning eller vid problem i hemmet. En kurator samarbetar med både skola och socialtjänst för att kunna hjälpa barn ytterligare i utsatta situationer.
Barnpsykolog
Till en barnpsykolog får du och barnet komma om ni har fått en remiss till föräldra- och barnhälsovården (FBHV) eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Hos FBHV möter barnpsykologen i första hand föräldrarna, då barnen är i yngre ålder (0-6 år) och inte kan tillgodose sig hjälpen själv. Hos BUP möter barnpsykologen dig som förälder till barn i äldre ålder (6-18 år) och gör bedömningen om barnet skulle gynnas av en egen psykologkontakt.
Barnpsykologer är tränade i att utreda barn och ungdomar. Exempelvis kan psykologen utreda om barnet har någon neuropsykiatrisk diagnos som till exempel adhd eller autism. En barnpsykolog kan också erbjuda behandlingar som innefattar olika terapier som har visat goda effekter på barn och ungdomar. Barnpsykolog är dock ingen skyddad titel utan är mer en beskrivning av vad eller gentemot vilken målgrupp psykologen huvudsakligen arbetar med.
Anhörig till ett barn som mår dåligt?
Är du nära ett barn som du upplever inte mår bra? Som förälder, eller nära anhörig, är det vanligt att känna sig maktlös när barn inte mår bra. Men det finns hjälp att få och ju snabbare ni söker hjälp, desto snabbare kan också barnet börja må bra igen.
Vad kan du själv göra för att hjälpa barnet må bättre?
Det är viktigt med kommunikation, att berätta för barnet att du ser att barnet inte mår bra och om du har tänkt hjälpa barnet att få hjälp via vården är det viktigt att du talar om detta för barnet, särskilt äldre barn. Det är viktigt att barnet känner sig delaktig i sin vård och känner att hjälp finns tillgängligt.
Det finns gånger när barnet själv inte vill söka hjälp. I dessa fall är det inte en god idé att tvinga barnet, eftersom att det kan leda till att barnet mår ännu sämre. Då kan du som vårdnadshavare träffa någon att tala med ensam, för att få råd om hur du ska hantera barnets psykiska besvär.
KBT för barn
Det är väldigt sällan ett barn är behjälpt av egen KBT-behandling, då terapi är en väldigt tuff och utmanande process (tillräckligt utmanande för en vuxen!). Mogna barn och ungdomar rekommenderas istället samtalsterapi, där barnet genom samtal får hjälp att sätta ord på vad som känns, varför saker känns på ett visst sätt och lära sig att kommunicera sina behov utåt.
För dig som anhörig är det viktigt att lyssna in och respektera dessa behov, och tillgodose barnet med en trygg omgivning. Som vuxen anhörig kan du för egen del arbeta med KBT för att lindra din oro, och stärka relationen till barnet.