Aggressionsproblem - hjälp inom 24h

Precis som många andra psykologiska åkommor, grundar sig aggressionsproblem i en helt vanlig känsla, vars överdrivet negativa påverkan på vårt liv är vad som gör det sjukligt. I viss mån känner vi alla ångest, nedstämdhet och stress, men det är när dessa känslor blir kroniska, ständigt återkommande och dehabiliterande som du riskerar att börja utveckla vad som faller under kliniska diagnoser. Till exempel sjuklig ångest, depression och kronisk stress. 

Ilska är inte annorlunda. Vi känner alla ilska, men att ha återkommande känsloutbrott som inte står i proportion till orsaken, kan leda till svåra problem i vardagen. Anledningen att många aspekter av vår psykologi är svåra att prata om, är att vad som klassas som sjukligt alltid faller inom en gråzon och kan ibland vara svårt att urskilja från vanliga känsloreaktioner. Oproportionerliga känslosvar på händelser är ju en subjektiv bedömning, men det är ju också därför det är upp till en tränad psykolog att ta reda på vad som är internt orsakat, respektive externt.

Vi kan känna ilska på grund av många olika saker. Om någon hotar, hånar, kränker eller fysiskt attackerar dig är det en fullt normal reaktion att bli arg. Ilska är en signal din kropp ger dig för att du ska kunna mobilisera kraft att skapa snabb förändring som ska ställa någonting i omvärlden till rätta. Detta är dock ett inre potential som är svårkontrollerat. Det kan leda till oplanerade handlingar som är skadligt för båda dig och din omgivning. 

Att känna ilska ofta är inte sjuklig per se, men om det upprepande gånger leder till oväntade handlingar som du vid dina sinnes fulla lag hade undvikit, kan det vara lämpligt att börja se det som ett problem och hinder i vardagen. Att låta ilskan kontrollera kan vara smart i situationer där det finns en hotbild mot dig eller någon annan, men att svepas med allt för ofta och vid tillfällen då det inte krävs är inte indikativt på ett hälsosamt mentalt tillstånd.

Det finns flera strategier man kan använda sig av för att hantera sina aggressionsproblem. Några av dessa kan verka självklara, men det är ändå viktigt att gå igenom dem för att få en bra översiktsbild på vad man kan göra. Flera av dessa strategier går att använda tillsammans, vilket också uppmuntras.

Om aggressionsproblemen grundar sig i en annan sjukdom som depression, ångest eller ADHD, måste det underliggande problemet tas itu med också. Detta betyder inte att de direkta aggressionsproblemen ska ignoreras, utan helt enkelt att de ska behandlas i samtidigt. Behandlingen av aggressionsproblem är såklart mindre klinisk än ovan listade åkommor eftersom problemet är mer svårdefinierat. 

Ge uttryck för din ilska på ett produktivt sätt och tänk dig för innan du agerar

Den kanske mest effektiva metoden för att hantera ilska och dess underliggande problem är att helt enkelt kanalisera ilskan i någonting produktivt. Om du vet varför du är arg är det en bra strategi att ta itu med problemet på ett lugnt, sansat och kontrollerat sätt. Om man lyckas göra detta har man kommit en bra bit på vägen. Inte bara har man lyckats undantrycka sina känslor för att tjäna ett mer produktivt företagande, man har dessutom bearbetat det underliggande problemet. Du utövar självkontroll samtidigt som du löser orsaken till den interna spänningen du känner i kroppen som ger upphov till ilskan.

Någonting som är relaterat till detta är att helt enkelt tänka dig för ordentligt innan du agerar. Detta kan vara ett bra första steg på vägen mot ett mer hälsosamt förhållningssätt mot omvärlden. Varje handling som grundar sig ilska förtjänar noggrann eftertanke. Fundera över om situationen verkligen gynnas av ett utbrott eller uttryck av ilska och hur det skulle kunna lösas på annat sätt istället. Det finns såklart situationer där ilskan är okontrollerbar, men försök ändå märka när den kommer och kontrollera dina handlingar.

Ät väl, träna och få tillräckligt med sömn

Om du läser detta med en djup suck är det fullt förståeligt. Hur ofta har man inte fått höra dessa råd. Trots att det vid det är laget låter som plattityder, är detta otroligt viktiga saker för din mentala hälsa. Om det bara fanns ett råd att ge för menta hälsa överlag, hade detta nog varit det bästa att ge. Genom att ha en bra diet, träna och sova tillräckligt, ger man sig själv bra förutsättningar för att hantera andra problem i livet. 

Träna sig själv att reagera annorlunda och specifika avslappningsknep

Att ändra sättet man tänker på är inte lätt, men det kan vara nödvändigt för att få bukt på aggressionsproblem. Kom ihåg att tanke och handling är två sidor av samma mynt, det vill säga, båda dessa aspekter av ilska kan påverka varandra. Om du ändrar sättet du uttrycker din ilska på kan detta i sin tur också påverka interna processer i ditt psyke och vice versa.

Det finns för många orsaker för att heltäckande kunna lista dem alla här. Det kan vara saker som familjeproblem, stress, finansiella dilemman, alkoholism, depression och andra spänningsorsakande livshändelser. För att begränsa problemet något, låt oss i stället ta en titt på vad som traditionellt sett anses vara de vanligaste orsakerna till aggressionsproblem. Som en följd av att det är en förhållandevist kortfattad genomgång kommer inte specifika scenarion tas upp, utan fokuset kommer främst ligga på redan befintliga psykologiska problem som kan förvärra stressiga händelser eller situationer.

Ilska kan alltså orsakas av fullt verkliga problem. I den mån att ilskan hjälper dig att lösa problemet är den berättigad, men det är när ilskan kommer i vägen för att hitta lösningar på problemet som den blir ett problem. Om ilskan grundar sig i ett problem som enbart kan lösas via en långvarig strategi är det en bra idé att göra en plan på hur problemet ska tacklas. Tro det eller ej, men det viktigaste med att planera är inte att följa varje inplanerad uppgift till punkt och pricka, det handlar mestadels om att visa för sig själv att problemet går att lösa med regelbundet arbete över tid. Det är därför viktigt att inte bli arg på sig själv när man missar någonting – det händer, och det enda som gör det till ett misslyckande är inställningen att man misslyckats. 

Depression

Ilska kan orsaka av depressionssymptom, vilket i stora drag definieras som en känsla av nedstämdhet som har hållit i sig i minst två veckor. Ilskan kan vara internt nedtryckt eller utåtriktad, samt riktad mot sig själv, sin omgivning eller båda samtidigt. Depression kommer med många andra symptom som över lag kan förvärra din hälsa och därmed aggressionsproblemen – till exempel kort stubin, extrem håglöshet, hopplöshet, självskadebeteende och självmordstankar. Depression är en långt mycket mer vanlig och dehabiliterande sjukdom än aggressionsproblem och kan därför ligga som orsakar till en hel dröse psykologiska problem. Om du har både depression och aggressionsproblem kan det vara värt att rikta sin uppmärksamhet mot roten på problemet, vilket i det här fallet då skulle vara själva depressionen. Kanske får du två problem lösta till priset av ett.

Läs mer om depression här.

Obsessive compulsive disorder (OCD), Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) och andra sjukdomar

OCD och ADHD kan, precis som depression, vara den grundläggande orsaken till aggressionsproblemen, men även andra psykologiska problem kan leda till frustration och ilska på sig själv och sin omgivning. Om du är någorlunda insatt i psykologisk patologi vet du att samsjuklighet är mycket vanligt. Någon med ADHD löper till exempel högre risk att dessutom ha depression eller ångest. Orsaken till detta är mångsidig, men generellt sett anses det ha att göra med sociala konsekvenser som följd den ursprungliga sjukdomen. Samma sak gäller för aggressionsproblem mer eller mindre. Om du har svår ångest, depression, ADHD eller OCD är också risken större att du någon gång under din sjukdomsperiod eller ditt liv kommer ha aggressionsproblem.

Läs mer om OCD här.

Alkoholism

Alkohol är någonting som anses öka aggression hos människor. I fall av misshandel är det mycket vanligt att alkohol är inblandat. Ungefär hälften av all misshandel i Sverige kan på något sätt kopplas till det. Det är inte bara så att alkohol gör dig mer aggressiv, det gör dig dessutom mer benägen att agera på dina känslor. Alkohol försämrar alltså inte bara din känslomässiga självkontroll (din förmåga att internt stilla känslorna), utan det försämrar även din externa självkontroll (du är mer benägen att agera på dessa mer svårkontrollerbara känslor). Du har alltså här ett dubbelsidigt rakblad av problematik. Om du har upplevt aggressionsproblem vid ett tidigare tillfälle kan det vara bäst att undvika alkohol. Över lag är det bäst att undvika substanser som inte godkänts av läkare i förväg, speciellt om du lider av tidigare psykologiska problem.

Läs mer om alkoholism här.

Aggressionsproblem är långt mycket vanligare för unga. Detta har framför allt att göra med hormonnivåer och ovana att hantera knepiga situationer. Bristen på erfarenhet gör det svårare att hitta produktiva lösningar på många problem man i den åldern står inför för första gången. Det är då vanligare att reaktionen blir känslomässig och ogenomtänkt. Ilska är inte någonting som bör anses sjukligt när någon är ung eller i tonåren, utan det är helt enkelt en naturlig process där individen håller på att utveckla lugnare och mer produktiva reaktioner när de står inför ett känslomässigt krävande dilemma.

Det finns såklart fall då ilskan och aggressionen kan gå överstyr. I dessa fall är det viktigt att förstå att det är en vanlig process där det viktigaste är stabil guidning och handledning. Öppen diskussion om känslor bör främjas. Om omgivning söker förstå barnets reaktion i stället för att döma den, kan båda parter lättare arbeta mot en bättre framtid tillsammans, där man förhoppningsvis kan lösa sina problem på andra sätt. 

En av de svåraste situationerna att handskas med är när en närstående har aggressionsproblem. Det är inte en överdrift att säga att samtliga fall av våld i förhållanden grundar sig i aggressionsproblem. Speciellt om man definierar begreppet så brett som vi gjort i denna artikel. Aggressionsproblem bör ses som en brist på konstruktiva strategier för att hantera diverse känslomässigt svåra situationer. Våld är alltid en dålig strategi för att lösa problem och leder bara till ytterligare svårigheter framöver, för att inte tala om den fysiska och psykologiska skadan som våld orsakar.

När det kommer till föräldrar som har aggressionsproblem behöver detta inte alltid innebära fysiskt våld för att det ska vara skadligt och potentiellt traumatiskt för barnet. Kraftiga känsloutbrott kan vara traumatiskt för barnet att se, speciellt om ilskan är riktad mot dem. Det är viktigt att vara konstruktiv när man bemöter sina barn och inte ge dem en bild av okontrollerade känslor. Barn känner igen normalläget och tillfällen då föräldern avviker från detta. Beroende på situationen kan detta vara mycket jobbigt att se. Om du ofta känner ilska i interaktioner med ditt barn är det väsentligt att inte visa detta. Lär barnet att problem mellan människor kan bäst lösas genom konstruktiv och lugn diskussion.

Mindlers psykologer kan hjälpa dig eller anhörig som har problem att hantera sina aggressioner. Boka ett möte med någon av våra psykologer. Inledningsvis så börjar det med ett bedömningssamtal, vidare så börjar vi med KBT-terapi för aggressionsproblemen.

Här hittar du Mindlers psykologer.