Psykologer specialiserade inom Autism

På den här sidan kan du läsa om autism samt se de psykologer hos Mindler som är specialiserade på att behandla besvär kopplade till autism.

Se psykologer hos Mindler specialiserade inom autism.

För att boka ett chatt eller videosamtal med någon av dem laddar du enkelt ned appen och söker på deras namn. Finns det inga lediga tider med den psykolog som du vill träffa är du välkommen att kontakta vår kundtjänst så hjälper de dig.

Mindler är en del av den offentliga sjukvården och därför kostar ett samtal med någon av våra legitimerade psykologer som ett vanligt vårdcentralbesök. Har du frikort eller kommer upp i det frikortsgrundande belopp som gäller i din region är det gratis. Samtalen sker direkt i vår app.

OBS: Vi kan ej genomföra utredningar.

Vad är autism?

Autism är en funktionsnedsättning som kännetecknas av kommunikationssvårigheter och begränsat, repetitivt beteende. Föräldrar lägger ofta märke till symptomen under barnets första tre år. Dessa symptom utvecklas vanligtvis gradvist och långsamt, men vissa barn med autism får en försämrad social förmåga i takt med att de når utvecklingsmässiga milstolpar i normal takt.
Autism är en komplex och livslång utvecklingsstörning som kan drastiskt påverka en persons relationer och framtida möjligheter. Definitionen av autism är en rad olika beteenden som alla faller på ett spektrum, där olika personer påverkas olika. Det finns alltså lika många versioner av autism som det finns människor som har det.

Är det en funktionsnedsättning?

Socialstyrelsen definierar en funktionsnedsättning som en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. En funktionsnedsättning behöver inte vara medfödd, utan kan komma senare i livet som följd av fysisk skada eller annat trauma. Funktionsnedsättningar kan vara bestående eller övergående.
Enligt denna definition är det ganska tydligt att autism faller in under begreppet funktionsnedsättning. Man ska dock inte klamra sig fast vid ordet alldeles för mycket. Sjukdomen är definitivt begränsande i vissa hänseenden, men tack vare att den är så personlighets- och karaktärsavgörande så finns det även många positiva effekter av den. Folk som lider av autism har ett annorlunda förhållningssätt till världen, vilket kan innebära att de är sämre på vissa saker, men bättre på andra.

Hur många i Sverige har autism?

I Sverige har cirka en till två procent av befolkningen en diagnos som faller inom autismspektrumet. Samsjuklighet är också mycket vanligt. Över hälften av folk med autism har ytterligare diagnoser. Detta gör det såklart svårare att behandla, då sjukdomsbilden inte alltid är tydlig och kraftigt varierar från individ till individ.

Hur vanligt är autism?

Förr i tiden underdiagnostiserades autism kraftig. Det har länge funnits en stor social tabu när det kommer till psykologiska funktionsnedsättningar, som bara nyligen håller på att luckras upp. Autism drabbar cirka 1 på 150 barn och är fyra gånger vanligare hos pojkar. Autism förekommer oavsett social och etnisk grupp.
Den vanligaste förklaringen till att antalet diagnoser ökat är att begreppet har breddats. Det innefattar helt enkelt fler personer. Detta är en trend som man kan se med många psykiatriska sjukdomar, men det är kanske tydligast när det kommer till just autism.

Vad händer i hjärnan?

Ny forskning har visat att folk med autism tycker illa om oväntad stimulans på grund av ovanligt ihållande neurologiska kopplingar. Med hjälp av fMRI-skanning kunde forskningsteamet jämföra hjärnaktiviteten hos folk med autism med hjärnaktiviteten av en kontrollgrupp som inte hade någon diagnos. Man kollade specifikt på långvarigheten av kopplingarna som etablerades mellan regioner i hjärnan.
Tack vare denna skanning kunde forskare komma fram till att folk med autism har kopplingar som är mer ihållande under längre perioder. Slutsatsen man kan dra av detta är att folk med autism helt enkelt har svårare att skifta mellan olika kognitiva processer. Studien visade att de som hade autism hade synkroniserade hjärnkopplingar i upp till 20 sekunder, till skillnad från kontrollgruppen som hade betydligt kortare intervaller av synkronisering. I experimentet blev det också tydligt att långvarigheten av kopplingarna var en bra indikator på hur svår autism personen led av.
Detta kan vara förklaringen till varför många människor med autism upplever oro och ångest när de utsätts för en stor sinnesstimulans samtidigt. Individer med svårare social dysfunktion hade också en ökad synkroniserad aktivitet. Detta är ett steg i rätt riktning när det kommer till att kartlägga autisms underliggande orsaker.

Vad beror det på?

Det har länge antagits att det finns en gemensam orsak bakom autism på genetisk, kognitiv och neurologisk nivå som övergripande förklarar beteendet hos alla med sjukdomen. På senare tid har man dock börjat förstå att autism är en komplex sjukdom där de gemensamma beteendemönstren kan ha distinkta och individuella orsaker, men som ofta sammanfaller mellan individer.

För tidigt född?

Barn som är födda mer än 13 veckor tidigt löper större risk att utsättas för autism. Anledningen till detta är att de utsätts för större stress under en kritisk utvecklingsperiod, vilket enligt forskare kan ha en påverkan på sannolikheten att barnet i framtiden utvecklar autism.
När syns det att ett barn har autism?
Det är väsentligt att barn med autism diagnostiseras så tidigt som möjligt. Detta kan underlätta för föräldrar och syskon. Det ger en förklaring till varför barnet är annorlunda. Tidiga insatser har också visat sig vara viktigt.
Diagnosen ställs oftast mellan fyra och fem års ålder. Detta trotts att man vet att det går att ställa en definitiv diagnos innan tre års ålder. Anledningen till detta är att det är svårt att diagnostisera ett barn med autism om barnet ännu inte utvecklat talförmåga.

När syns det att ett barn har autism?

Det är väsentligt att barn med autism diagnostiseras så tidigt som möjligt. Detta kan underlätta för föräldrar och syskon. Det ger en förklaring till varför barnet är annorlunda. Tidiga insatser har också visat sig vara viktigt.
Diagnosen ställs oftast mellan fyra och fem års ålder. Detta trotts att man vet att det går att ställa en definitiv diagnos innan tre års ålder. Anledningen till detta är att det är svårt att diagnostisera ett barn med autism om barnet ännu inte utvecklat talförmåga.

När utvecklas autism?

Det är inte helt säkert exakt när autism utvecklas. Många föräldrar rapporterar att de varit oroliga redan under barnets första år, men symptomen blir oftast tillräckligt tydliga för en diagnos först vid två års ålder. Med största sannolikhet är autism någonting som utvecklas när barnet är ett foster, alltså att sjukdomen är medfödd.

När är sjukdomsdebuten?

Sjukdomsdebuten sker oftast vid 2 års ålder. Diagnosen sker dock först vid 3 års ålder. Sjukdomsdebuten verkar beroende på hur pass snabbt barnet utvecklar talförmåga.
När märks det att ett barn har autism?
Många föräldrar med barn som lider av autism rapporterar att de varit oroliga redan under barnets första år, men att det blev väldigt tydligt att någonting var fel under andra året. Återigen är talförmågan det som är avgörande för att ställa en diagnos. Att barnet inte är neurotypiskt upptäcks dock antagligen tidigare än så.

Hur diagnostiseras autism?

Det finns inga rent medicinska test som kan fastställa om någon lider av autism eller inte. Speciellt tränade psykologer och läkare kan dock göra en beteendebaserad utredning av barnet. Medicinskt kvalificerad personal, vare sig det är läkare eller psykologer, tar hjälp av utomstående observationer från föräldrar och närstående för att fastställa sjukdomsläget. De lär sig så mycket de kan om barnet för att kunna sätta en diagnos.
Det finns 3 grundpelare i utredningen. Man kontrollerar barnets sociala interaktioner, observerar hur barnet interagerar med sina klasskamrater och föräldrar. Därefter lägger man ett större fokus på verbala interaktioner där det ibland kan vara svårt för barn med autism att kommunicera tydligt och hålla en konversation. Barn med autism har en högre tendens att kommunicera genom att peka eller göra läten istället för att prata. Sist av allt kollar läkare på hur pass repetitiva barnets beteendemönster är. Om barnet har en väldigt smal bredd av intressen kan detta vara ett tecken på autism.

Vem diagnostiserar?

Medicinskt kvalificerad personal som specialtränats i att diagnostisera autism. Det kan både vara läkare och psykologer.
Vem utreder?
Utredningen är ett samarbete mellan medicinskt kvalificerad personal och närstående till barnet. Utredningen involverar flera olika personer. Det kan vara allt från föräldrar till förskolelärare, eller andra närstående.

Att vara förälder till autistiskt barn

Det kan vara överrumplande att få sitt barn diagnostiserat med autism, men med rätt kunskap är det ingenting att oroa sig över. I kombination med alla kliniska terapier barnet kan genomgå, så är livet där hemma det som verkligen är avgörande.
Precis som alla andra barn, så är det effektivt att använda sig av positiv inlärning. Detta innebär helt enkelt att du belönar bra beteende, och att du inte bestraffar dåligt beteende för hårt. Var väldigt specifik, så att barnet vet exakt vilken handling som ledde till belöningen. Hitta också kreativa sätt att belöna barnet, helst någonting som är kopplat till deras intressen.
Ett fast schema underlättar allting väldigt mycket. Barn med autism uppskattar fasta rutiner och tydlig guidning. Detta gör det enklare för dem att lära sig nya saker i olika situationer. Prata gärna med lärare så att barnet får en likvärdig behandlingstaktik överallt.

Utbildningar

Det finns många mer ingående utbildningar om hur du som förälder kan underlätta uppväxten för ditt barn. I de flesta utbildningar läggs det fram en konkret plan på vart du kan vända dig och exakta steg du kan ta i behandlingen.

Hur förklarar man för barn?

Barnet kommer med största sannolikhet redan vara medveten om att han/hon är speciell. Så fort barnet utsätts för sociala situationer kommer det bli tydlig för denne själv. Autism varierar kraftigt från individ till individ, så strategin kommer variera. Generellt sätt är det dock bra att förklara för barnet att det finns en underliggande orsak till att han/hon har svårare för vissa saker, och att detta inte är barnets fel. Detta kan minska stressen och utanförskapet barnet känner.

Savantsyndrom

Savantsyndrom är ett syndrom som innebär en kombination av extraordinära färdigheter i vissa områden, och stora kognitiva brister i andra. Personer med Savantsyndrom har oftast en oerhörd förmåga att komma ihåg små detaljer, men en försämrad förmåga att se övergripande sammanhang. Cirka en av tio personer som diagnostiseras som savanter har en tidigare diagnos av autism. Detta har lett till teorier om att autism och Savantsyndrom är kopplade.

Autism i kombination med andra diagnoser (komorbiditet)

Eftersom autism påverkar tre avgörande utvecklingsområden: kommunikation, social interaktion och beteendemönster, så finns det många psykologiska åkommor som ofta uppkommer i samband med autism. Depression, ångest och ADHD är alla vanliga i samband med autism. Atypiska beteende har i ett psykologiskt hänseende en tendens att vara komorbida.

ADHD/ADD

Tidigare diagnostiserades inte autism i samband med ADHD, men på senare tid har forskning visat att människor med autism oftare lider av ADHD. Barn med autism kan dra nytta av typiska behandlingar mot ADHD.

Autism eller aspberger?

Aspbergers definieras inte längre som ett individuellt syndrom, utan har lagts till på autismspektrumet. DSM-5 anser inte längre att Aspbergers syndrom är en separat sjukdom. Många tror dock fortfarande att Aspbergers inte ligger på autismspektrumet, och att symptomen är annorlunda.
Barn med Aspbergers lider till exempel inte av språkstörningar, har generellt sätt högre IQ än medelbefolkningen, och diagnostiseras betydligt senare i livet. Folk med Aspbergers har speciella hjärnmönster som skiljer sig från folk med autism.

Autism och språkstörningar

Barn med autism har oftast mer begränsade språkmönster än vanliga befolkningen. Språket utvecklas mycket senare, är mer stelt och repetitivt och utvecklas ofta väldigt ”ojämnt”, i den bemärkelsen att vissa ämnesområdet blir språkligt färdigutvecklade tidigare än mer generella språkliga koncept. Eftersom barn med autism kan snöa sig in på ett visst ämne och fastna för det, kan även den språkliga utvecklingen vara snedvriden åt det hållet.
Autism och nära relationer
Barn med autism har svårare att bygga nära förhållanden. Detta ligger i grund och botten i kommunikationssvårigheterna många av dem upplever. Med rätt behandling lyckas dock många att bygga betydelsefulla förhållanden och ha ett rikt socialt liv.

Autism eller högkänslig?

Högkänslighet skulle kunna klassas som en högfungerande form av autism. Högkänslighet är däremot inte en sjukdom utan ett normalt karaktärsdrag. En del högkänsliga har helt enkelt fått en felaktig diagnos av läkare. Att bestämma om man är högkänslig eller lider av autism bör inte vara några svårigheter för en korrekt utbildad läkare.

Medicinering och autism

Autism är ingenting som går att bota med medicin. Det är främst beteendebehandlingar som kommer vara avgörande för att minska sjukdomens negativa effekter på den utsattes liv. Behandlingar kan ju såklart kompletteras med medicinering av olika slag, men det är inte effektivt att bara förlita sig på medicin. Eftersom många mediciner dessutom har svåra sidoeffekter vill man helst av allt vänta tills barnet nått rätt ålder så att svårigheten av barnets autism helt fastställts.

Vilka kändisar har autism?

Kändisar är inte alltid villiga dela med sig av sitt personliga liv, så listan är högst ofullständig:
1. Courtney Love
2. David Byrne
3. Darryl Hannah
4. Dan Aykroyd
5. Roseanne Barr
6. Rick Glassman
7. Dan Harmon
8. Sir Anthony Hopkins

Psykologer specialiserade inom autism hos Mindler

Källor

https://jamanetwork.com/journals/jamanetworkopen/fullarticle/2714506
https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/autism/
https://www.autism.se/autism