Vad betyder anpassningsstörning?
Anpassningsstörning innebär en fördröjd eller försvårad anpassning till förändrade livsomständigheter. Det kan handla om att man på ett eller flera sätt befinner sig i en belastande livssituation, antingen genom enskilda stressande händelser eller en kombination av flera. Personen upplever då emotionella, tankemässiga och/eller beteendemässiga störningar (ofta blandade symtom med nedstämdhet och ångest), som leder till ett lidande och/eller nedsatt funktionsförmåga i olika delar av livet, till exempel arbetsförmåga, socialt samspel eller att kunna sköta sina sysslor.
Man kan säga att anpassningsstörning handlar om att individen reagerar på en livshändelse eller förändring på ett sätt som blir mycket mer intensivt och långvarigt än förväntat, men att symtomen samtidigt är övergående. Ett annat sätt att beskriva det är att man genomgår en livskris.
Anpassningsstörning betraktas på så vis som en tillfällig svårighet, och inte som en långvarig psykisk störning, sitt namn till trots.
Vad kan utlösa en anpassningsstörning?
Anpassningsstörning kan uppstå efter en rad olika händelser. Här är några exempel:
Relationsproblem
Separation
Problem på arbetet
Plötslig arbetslöshet
Dödsfall
Flytt till ny plats
Förlust av olika slag
Sjukdomsbesked
Emigration/flyktingstatus
Misslyckande att nå personliga mål
Mobbning
Utsatthet
Försummelse etc.
Till skillnad från diagnoserna akut stressreaktion och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), handlar det om händelser som inte innebär akut fara/stark rädsla för sitt eget eller annans liv (skrämmande och svåra händelser som ofta kallas för traumatiska händelser). PTSD kan till exempel utlösas av olyckor, misshandel, våldtäkt, brott eller naturkatastrofer. Här kan du läsa mer om PTSD.
Vilka symtom är vanliga vid en anpassningsstörning?
Symtombilden kan variera och tar sig i olika uttryck. Ofta handlar det om en svårighet att hantera oro. Individen hamnar ofta i en upptagenhet kring händelsen/situationen, och kan ha svårt att släppa tankarna på det som hänt. Det kan även handla om svårigheter att hitta tillbaka till sina rutiner och goda levnadsvanor när livet har förändrats.
Här är några exempel på vanliga symtom:
Irritabilitet
Koncentrationssvårigheter
Minnesproblem
Social tillbakadragenhet
Borde jag söka hjälp hos en psykolog?
Har livet varit tungt och påfrestande den senaste tiden? Med hjälp av följande test kan du få en fingervisning om det är dags att söka hjälp.
Undvikande (till exempel av viktiga sysslor eller intressen)
Svårighet att konversera
Uttröttbarhet/nedsatt återhämtningsförmåga
Svårt att ta beslut
Svårt att lösa problem
Vilka drabbas av anpassningsstörning?
Människan är i stort väldigt duktig på att anpassa sig till förändrade livssituationer, men ibland kan belastningen bli så pass stor att man drabbas på ett sätt som leder till psykisk ohälsa. Flera faktorer samspelar i att avgöra i vilken omfattning individen drabbas. Symtombilden påverkas till exempel av personlighet, tidigare erfarenheter eller förekomsten av andra sårbarhetsfaktorer (det vill säga omständigheter som bidrar till mindre motståndskraft i livet, till exempel sömnsvårigheter, andra sjukdomar etc.) Anpassningsstörning kan alltså drabba vem som helst.
Kriterier för anpassningsstörning
För att få diagnosen anpassningsstörning ska symtomen ha uppstått inom 3 månader efter den stressande händelsen/belastningen. Vanligtvis avtar symtomen inom 6 månader efter att den utlösande stressfaktorn och dess konsekvenser har upphört. Diagnosen är en så kallad uteslutningsdiagnos, vilket innebär att man kunnat utesluta tillstånd såsom depression, ångesttillstånd, stressreaktion/utmattningssyndrom eller PTSD. I de lägen som individen uppfyller kriterier för något eller några av dessa diagnoser, ska dessa i första hand behandlas.
Kan man sjukskriva sig med en anpassningsstörning?
I de fall symtomen är av mildare karaktär behövs sällan sjukskrivning. Snarare kan arbetet då fungera som en skyddande faktor, och något som får individen att upprätthålla fungerande rutiner. Vid medelsvår till svår anpassningsstörning kan sjukskrivning däremot vara aktuellt. Riktlinjen är i regel att sjukskrivning utfärdas på hel- eller deltid upp till 3 månader.
För anpassningsstörning finns ingen direkt behandling. Man kan dock ofta behöva få stöd och hjälp att hantera de olika symtomen, såsom strategier för att hantera sömnsvårigheter, ångest och negativa tankar. Då kan man till exempel söka stöd hos en psykolog.
Hur hjälper man någon med anpassningsstörning
Målet är att hjälpa personen att kunna anpassa sig till den nya livssituationen.
Psykologisk hjälp
Samtalsstöd och/eller samtalsterapi kan vara hjälpsamt för den drabbade. Ibland behövs bara en kontakt som hjälper individen att sätta ord på sina känslor och bearbeta det som hänt. Rör det sig om förlust i form av dödsfall, kan sorgbearbetning vara en god hjälp. Om den drabbade kämpar med negativa tankemönster som försvårar patientens återhämtning, kan det vara mycket behjälpligt med till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT). Ibland behövs även praktisk hjälp för att lösa problemet - kanske att ta sig bort från en destruktiv relation eller arbetsplats, eller att hantera konkreta problem såsom ekonomisk stress.
Medicinering
Oftast är medicin inte nödvändigt då prognosen är god. Om till exempel sömnen är påverkad, kan man erbjudas en kortvarig behandling med sömnmedicin. Däremot kan en anpassningsstörning och dess medföljande komplikationer leda till andra diagnoser såsom depression eller ångesttillstånd, och då kan det i vissa fall både vara adekvat och nödvändigt med en mer långvarig medicinering.
Hur Mindler kan hjälpa till
Mindlers psykologer kan hjälpa dig att hantera anpassningsstörning genom samtalsterapi och IKBT (självhjälpsprogram).