Vill du göra ett narcissist-test?
Om du är nyfiken på om du uppvisar narcissistiska drag, kan du göra vårt “narcissist-test.” Testet är vägledande och kan inte ersätta en professionell bedömning, men det kan ge en första indikation på om du vill söka vidare stöd.
Expertens kommentar: ”Testet kan vara en bra startpunkt för självreflektion, men det är bara genom en professionell bedömning som man kan avgöra om det bara handlar om narcissistiska drag eller om man faktiskt uppfyller kriterierna för en diagnos.” - Cornelia Johansson, legitimerad psykolog, Mindler
Vad är narcissism?
Narcissism är ett personlighetsdrag som man mäter på en skala. Många kan ha vissa narcissistiska drag utan att det skapar problem. Narcissistisk personlighetsstörning (NPD) är däremot en diagnos där dessa drag är så uttalade och ihållande att de påverkar livet negativt.
I DSM-5 definieras NPD som ett mönster av grandiositet, alltså behov av beundran och brist på empati som är stabilt över tid.
Expertens kommentar: ”Jag möter ofta patienter som oroar sig för att vara ’narcissister’. Viktigt att förstå är att diagnosen kräver ett konsekvent mönster över tid – inte bara enstaka drag som kan bli starkare i stressiga perioder. Att känna ett behov av att bli sedd, hörd och bekräftad, liksom att då och då agera egoistiskt, är fullkomligt naturliga och mänskliga behov och drivkrafter som vi alla har - det betyder inte att man har en personlighetsstörning.” - Cornelia Johansson, legitimerad psykolog, Mindler
Vanliga tecken på narcissism
Narcissistisk personlighetsstörning (NPD) är en genomgående och ihållande problematik med att förstå och känna medkänsla med andra. Här nedan följer några av symtomen, och även exempel på det som vi kan beskriva som sund narcissism
1. Överdriven självkänsla.
NPD: Personen uppfattar sig själv som exceptionellt viktig eller talangfull, och kan förvänta sig att bli behandlad på ett särskilt sätt. Det handlar ofta om en inre ihållande övertygelse om att vara överlägsen andra.
Sund narcissism: Att man ibland kan vilja framstå som unik eller speciell.
2. Starkt behov av beundran.
NPD: En återkommande strävan efter komplimanger, uppskattning och bekräftelse. Det kan leda till att relationen präglas av att andra förväntas ge ständig positiv feedback.
Sund narcissism: Känslan av att vilja behöva och må bra av uppskattning, men att man också klarar sig utan det.
3. Brist på empati
NPD: Svårigheter att förstå eller sätta sig in i andras känslor och behov. Detta kan göra att personen omedvetet eller medvetet sårar andra utan att känna skuld eller ånger. Läs mer om empati och känslor här.
Sund narcissism: Att man har förmågan att känna empati med andra men samtidigt se till sina egna intressen. Stress och andra faktorer kan också göra oss mer självcentrerade.
4. Känslighet för kritik
NPD: Personen kan reagera kraftigt även på mild feedback och uppfatta det som ett personligt angrepp. Detta kan resultera i ilska, försvarsmekanismer eller att man drar sig undan.
Sund narcissism: Reaktionen kan variera från stark till mild när man får kritik, men man återhämtar sig till slut efter denna.
5. Manipulativa beteenden
NPD: Personen använder charm, övertygelse eller skuldbeläggning för att få sin vilja igenom. Ofta sker detta på ett sätt som motparten inte alltid upptäcker direkt.
Sund narcissism: Ibland kan man anpassa sina beteenden för att få det man vill ha, men syftet är primärt inte att utnyttja andra.
6. Idealiserings- och nedvärderingscykler
NPD: Personen växlar mellan att höja upp en person till skyarna och senare kritisera eller förminska densamma. Detta skapar ofta känslomässig berg- och dalbana i relationer.
Sund narcissism: Svart-vitt tänkande är en mänsklig företeelse som man ibland fastnar i.
7. Tävlingsinriktning
NPD: Personen ser livet som en hierarki där man måste vinna eller vara bäst, även i situationer som egentligen inte kräver jämförelse. Detta kan skapa onödiga konflikter och konkurrens.
Sund narcissism: Strävan att vara bäst kan infinna sig hos de flesta, och vara ett tecken på ambition och vinnarlusta.
8. Svårigheter i nära relationer
NPD: Relationerna präglas ofta av maktkamp, missförstånd och brist på känslomässig närhet. Det kan leda till att partner, vänner och familj känner sig osäkra och dränerade. Läs mer om relationsproblem.
Sund narcissism: Även i sunda relationer kan det ibland uppstå maktkamper och bristande empati och starkt självfokus.
Expertens kommentar: ”Det kan vara svårt att upptäcka tecken på narcissistisk personlighetsstörning i början av en relation. Dessa personer kan vara charmiga i början, men med tiden framstår problem med ömsesidighet och empati, och de kan bli kontrollerande, krävande och manipulativa." - Cornelia Johansson, legitimerad psykolog, Mindler
Orsaker till narcissism
Forskning visar att narcissism kan uppstå genom en kombination av faktorer:
Barndomsupplevelser – vissa växer upp i miljöer där de antingen idealiseras överdrivet eller utsätts för stark kritik. Båda ytterligheterna kan bidra till en instabil självbild som senare kompenseras med narcissistiska beteenden. I vissa fall kan föräldrastöd vara en del av lösningen.
Anknytningsmönster – bristande trygghet i nära relationer under uppväxten kan påverka förmågan att skapa djupa, ömsesidiga band i vuxenlivet. Du kan själv undersöka ditt mönster genom vårt anknytningstest.
Genetiska faktorer – studier pekar på att det kan finnas ärftliga komponenter som påverkar personlighetsdrag, inklusive narcissism. Detta betyder dock inte att beteendet är förutbestämt, utan att det finns en ökad benägenhet.
Miljö och kultur – samhällen och miljöer som starkt värderar status, prestation och utseende kan förstärka narcissistiska drag.
Expertens kommentar: ”Bakom osund narcissism finns ofta en känslomässig sårbarhet. Behandling handlar mycket om att bygga en mer stabil självbild och öva på empati.” - Cornelia Johansson, legitimerad psykolog, Mindler
Narcissism i relationer
Narcissistiska drag kan påverka relationer på olika sätt:
Kärleksrelationer – kan inledas intensivt och passionerat, men utvecklas till kontroll eller nedvärdering. Partnern kan till en början känna sig sedd och uppskattad, men med tiden uppleva att relationen blir känslomässigt obalanserad. Detta kan ibland utvecklas till ett destruktivt förhållande.
Familj – kan skapa otrygghet, skuld och konflikter. I vissa fall kan föräldrarollen påverkas, där barnet får rollen att bekräfta förälderns behov snarare än tvärtom.
Arbetsplats – risk för maktkamper och bristande samarbete. Det kan skapa en miljö där kollegor känner sig undervärderade eller rädda att uttrycka sig.
Vanliga mönster är så kallad gaslighting, där den andra personens verklighetsuppfattning ifrågasätts, vilket ofta följs av cykler av idealisering och nedvärdering. Ibland hänger detta ihop med kontrollbehov.
Expertens kommentar: ”Närstående beskriver ofta att de känner sig utmattade och osäkra på sig själva. Vi arbetar mycket med att hjälpa anhöriga att sätta gränser och återhämta sig.” — Cornelia Johansson, legitimerad psykolog, Mindler
Diagnos och behandling
En diagnos ställs av psykolog eller psykiatriker efter en noggrann utredning via psykiatrin. En personlighetsstörning kan sällan ”botas”, som ett brutet ben eller en förkylning. Den är en del av personens grundläggande sätt att fungera. Man kan dock lära sig att leva med narcissistisk personlighetsstörning genom att hitta strategier för att fungera bättre. Det är däremot ovanligt att personer med narcissistisk personlighetsstörning aktivt söker stöd, då de sällan själva upplever att de har problem.
Borde jag söka hjälp hos en psykolog?
Har livet varit tungt och påfrestande den senaste tiden? Med hjälp av följande test kan du få en fingervisning om det är dags att söka hjälp.
Behandling kan innefatta:
* Mentaliseringsbaserad terapi
* Läkemedelsbehandling (det finns dock inget specifikt läkemedel, men man kan behöva behandla depression och ångest).
Expertens kommentar: ”Viss förändring är ändå möjlig, även om det ofta är svårare när man har ett personlighetssyndrom. I terapi arbetar man bland annat med att öka självinsikten, utveckla empatin och förändra destruktiva relationsmönster.” - Cornelia Johansson, legitimerad psykolog, Mindler
Hantera relation till en narcissist
Att leva nära någon med narcissistiska drag kan vara svårt. Några råd är:
Sätt tydliga gränser – kommunicera klart vad som är acceptabelt och håll fast vid dina beslut. Läs mer om strategier i vår artikel om copingstrategier.
Sök stöd – prata med någon utanför relationen, till exempel en vän, familjemedlem eller psykolog.
Prioritera egen återhämtning – ta tid för aktiviteter som ger dig energi och återställer balansen i ditt liv.
Lämna relationen om den är skadlig – särskilt vid psykisk eller fysisk skada, där stöd från sidor som våld i nära relationer kan vara avgörande.
När och hur ska man söka hjälp
Sök hjälp om:
Dina relationer ofta präglas av konflikt och känslomässig påfrestning.
Du känner att du behöver ständig bekräftelse eller har svårt att känna empati.
Du är närstående till någon med starka narcissistiska drag och påverkas negativt.
På Mindler kan vi inte erbjuda behandling för narcissistisk personlighetsstörning, då detta inte behandlas via primärvården. Istället hänvisas den som misstänks lida av detta till en bedömning via psykiatrin. Däremot kan vi ta emot patienter som är anhöriga. Här kan du läsa mer om hur du går tillväga.
Expertens kommentar:
"Det är inte ovanligt att anhöriga till narcissister hamnar i en dynamik som kallas medberoende. Denna roll är både mycket påfrestande och farlig, och kan vara svår att upptäcka. Narcissister har svårt att ta ansvar och har en stark tendens att lägga över problem på andra, vilket gör att partnern kan risker att hamna i ett mönster av överdriven skuld. Ett starkt råd är att, om du misstänker vara drabbad, läsa på om medberoende." - Cornelia Johansson, legitimerad psykolog, Mindler
Vanliga frågor (FAQ)
Kan man bota narcissism? Narcissistiska drag kan mildras och hanteras genom terapi, men är ofta ett långvarigt mönster. Tidig behandling ger bäst förutsättningar.
Är narcissism ärftligt? Ja, det finns viss ärftlighet, men miljö och uppväxt spelar också stor roll.
Hur vet jag om jag är narcissist? Du kan göra ett test för vägledning, men endast en professionell vårdgivare, till exempel psykolog eller läkare, kan ställa en diagnos.
Källor och expertgranskning
Denna artikel är skriven och faktagranskad av Cornelia Johansson, legitimerad psykolog hos Mindler. Referenser: DSM-5, Socialstyrelsen, American Psychological Association.