Tecken på att du kan ha obehandlat utmattningssyndrom
Det är inte alltid självklart att det som du upplever är symtom på utmattningssyndrom. Oftast är symtomen diffusa, vilket gör att de lätt missas. Nedan hittar du exempel på symtom som kan tyda på att du har drabbats av utmattning:
Svårigheter att komma ihåg saker och koncentrera dig
Svårt att hantera krav och göra saker under tidspress
Känslomässig instabilitet eller irritation
Kroppslig trötthet/svaghet
Fysiska besvär som magproblem, ljudkänslighet, yrsel, bröstsmärtor eller hjärtklappning
Sömnproblem
Läs mer om symtom vid utmattningssyndrom här.
Är obehandlat utmattningssyndrom vanligt?
Det är väldigt vanligt att gå runt med symtom utan att söka hjälp. Många gånger kan symtomen dessutom komma smygande, så att det dröjer innan en misstänker just utmattningssyndrom. Det kan därför ta lång tid innan den som drabbats söker vård och får behandling för sina symtom.
Om symtomen blir långvariga, vilket de tyvärr tenderar att bli i obehandlat tillstånd, finns risken att en utvecklar en kronisk form av utmattning.
Vid vilken fas kan obehandlat utmattningssyndrom få konsekvenser?
Det finns ingen självklar gräns när utmattningssyndrom har gått för långt, däremot kan en tidigt se hur symtomen försämrar den drabbades livskvalitet. Redan i förstadiet kan vi se att utmattningssyndrom påverkar den drabbade.
Ofta påverkas relationer tidigt. De sociala kraven är många gånger det som lättast kan prioriteras bort, vilket gör att relationer försummas. I relationer där en inte kan undvika krav kan symtomen gå ut över partnern, vilket kan leda till konflikter och osämja. Det blir även ofta konsekvenser på arbetet, som är en plats som präglas av krav på prestation. Det kan vara svårt att ge lika mycket av sig själv som en brukar kunna göra på jobbet, och att fortsätta försöka leva upp till sin ”vanliga” nivå gör ofta symtomen värre. Under denna fasen av utmattningssyndrom kan vi på Mindler vara behjälpliga.
I den akuta fasen blir symtomen så pass intensiva att de inte går att pusha sig igenom. Här behövs ofta stöd från tvärprofessionella team (det vill säga samarbete mellan flera olika yrkesroller; både läkare, arbetsterapeut eller rehabkoordinator och psykolog) och en mer omfattande insats på vårdcentral eller hälsocentral.
I återhämtningsfasen är du fortfarande utmattad och behöver arbeta med att hitta nya strategier för att ta dig an livet på ett mer hållbart sätt, och för att motverka bakslag. I denna fas är psykologstöd enormt värdefullt, och i de fall ett teamarbete inte längre krävs så kan vi på Mindler vara behjälpliga och arbeta tillsammans med dig med IKBT.
Blir återhämtningstiden längre om man väntar med att söka hjälp?
Det finns alltid individuella skillnader på hur lång tid det tar att återhämta sig från utmattningssyndrom. Det finns indikationer på att ju längre tid du väntar med att söka vård, desto större är risken att du faller djupare in i utmattningen och förlänger den akuta fasen. Det innebär även att återhämtningsfasen fördröjs, och att återhämtningstiden blir längre.
Vad kan obehandlat utmattningssyndrom leda till för besvär?
Utmattning påverkar många områden i en persons liv och kan leda till både psykiska och fysiska besvär. Nedan beskriver vi några vanliga besvär.
Psykiska besvär
Depression – du kan känna dig begränsad i vad du orkar och klarar av, vilket kan kännas betungande och göra dig deprimerad. Ångest/oro – känslomässig instabilitet och irritabilitet kan leda till att du lättare triggas till ångestkänslor.
Fysiska besvär
Hjärnan – bristande koncentrationssvårigheter och minnessvårigheter kan fortgå och du kan också uppleva hjärntrötthet, vilket ofta förknippas med utmattningssyndrom. Läs mer om skillnader mellan utmattningssyndrom och hjärntrötthet.
Kroppen – kroppsliga reaktioner kan vara problem med magen, ljudkänslighet, yrsel, bröstsmärtor eller hjärtklappning.
Hur kan obehandlat utmattningssyndrom påverka individen?
Utmattningssyndrom påverkar ofta samtliga områden i en persons liv. Nedan beskriver vi några av de vanligaste sätten som obehandlad utmattning påverkar den drabbade på ett personligt plan.
Relationer
I relationer syns symtomen ofta tydligt för de personer som den drabbade har nära. Irritabilitet och känslomässig instabilitet påverkar umgänget och kan i vissa fall leda till konflikter och osämja. För en partner som ser de betungande symtomen kan det vara svårt att veta hur en skall stötta, då relationen i sig kan kännas betungande för den drabbade.
Familj
Även i familjen påverkas relationerna. I en familj där det krävs att varje familjemedlem drar sitt strå till stacken upplever den drabbade ofta skuldkänslor för sina begränsande symtom. Familjemedlemmar som inte har förståelse kan många gånger uppleva och uttrycka frustration, vilket förvärrar situationen för den drabbade.
Socialt liv
Vänskapsrelationer brukar vara något av det första som försummas i takt med att de sociala kraven upplevs som tyngre. Det kan göra att den drabbade inte längre hör av sig eller svarar på samtal eller meddelanden, och att det sociala livet minskar.
Arbete/studier
Prestationen på arbetet försämras markant i och med ökade utmattningssymtom. Det går inte längre att vidmakthålla samma nivå i takt eller resultat, vilket ofta går ut över både den drabbade, kollegor och arbetsplatsen.
Vilket är första steget till att få hjälp med obehandlat utmattningssyndrom?
Ett första steg handlar om att sätta ord på vad du går igenom, och landa i att det kanske är utmattningssyndrom som kan förklara dina symtom. Om du önskar du vägledning kan du följa dessa steg:
Gör vårt självtest för att få en indikation på om det kan vara utmattningssyndrom som du upplever: Utmattningssyndrom-test
Boka en tid på en mottagning där du känner dig trygg, för att få bedömning och eventuellt vidare behandling. Det kan vara din vårdcentral, en stressmottagning nära dig eller privat, här hos Mindler.
Om du upplever att dina symtom påverkar dig på din arbetsplats, våga sjukanmäla dig från arbetet medan du söker hjälp. En läkare på din vårdcentral kan även hjälpa till med sjukskrivning om det bedöms vara nödvändigt.
Hur hjälper jag en anhörig eller närstående som verkar lida av utmattningssyndrom?
Det är viktigt att stötta en anhörig eller närstående som verkar lida av utmattningssyndrom – ditt stöd kan ha en positiv inverkan på återhämtningen. Här är några saker du kan göra för att hjälpa:
Lyssna in och visa förståelse för personens svårigheter.
Erbjud praktisk hjälp med det som personen upplever som kravfyllt.
Uppmuntra till vila och återhämtning
Främja hälsosamma vanor och hjälp till att hitta nya strategier att hantera vardagen.
Visa kärlek och stöd och sänk förväntningarna på vad personen kommer kunna ge tillbaka.
Hjälp till att söka vård.
Emelie - skribent och psykolog hos Mindler
När jag möter personer som är precis i startskottet av sin utmattningsbehandling, så uttrycker de flesta ofta en tunghet över att det blivit som det blivit. De beskriver en besvikelse över att de inte lyckats stoppa det i tid, och kan i samband med detta känna skuld och skam. Som psykolog uppmuntrar jag patienten att landa i sin besvikelse med acceptans, för att sedan rikta kraften åt att orka genomföra sin behandling och genomföra rätt förändringar.
Här kan du läsa mer om hur en patient upplevde Emelie som psykologkontakt.
Emelie Blad är legitimerad psykolog och har studerat vid Stockholms universitet.
