Vad är klimakteriet?
Klimakteriet, eller med ett annat ord övergångsåldern, är ett slags paraplybegrepp som innefattar olika fysiologiska och psykologiska processer i den kvinnliga, fertila kroppen. Klimakteriet innehåller både ett förstadie - så kallat förklimakteriet - och ett stadie där menstruationen till slut har upphört - så kallat menopaus. Tiden efteråt brukar nämnas som postmenopausen.
Vad händer i klimakteriet?
Att hamna i klimakteriet innebär en förändring i hormonbalansen, och mer konkret betyder det att äggstockarna slutar producera hormoner såsom östrogen och gulkroppshormon. Många av de symtom som uppkommer under klimakteriet är till följd av en minskad mängd östrogen i kroppen. I förklimakteriet är det vanligt att mensen blir oregelbunden (det kan antingen vara tätare eller mer glest mellan menstruationerna). Det är också vanligt att blödningen blir rikligare och pågår längre än tidigare. Utöver att hormonerna minskar, minskar även äggen i livmodern. Efter ungefär 5 år efter sista mensen (menopausen) är äggen helt slut.
Hur vet man om man är i klimakteriet?
Ett tydligt tecken på att klimakteriet är igång är att mensen blir oregelbunden och till slut upphör. Men det finns även andra exempel på tecken på att östrogennivåerna minskar, och det är inte ovanligt att man får olika klimakteriebesvär.
När börjar klimakteriet?
Den vanligaste åldern då menopausen inträffar är runt 51 års ålder. Vissa kan hamna i menopausen vid 45 års ålder, och i sällsynta fall även innan 40 års ålder. Klimakteriet kan även börja av att man opererar bort äggstockarna eller tar vissa mediciner.
Hur länge är man i klimakteriet
Förklimakteriet kan komma långt innan den sista menstruationen, några år upp till 15 år innan. Generellt brukar den oregelbundna mensen pågå 3-4 år innan menopaus. När det gäller själva klimakteriebesvären kan dessa uppstå både före och efter menopausen. Vissa besvär, så som humörpåverkan, sömnsvårigheter och trötthet, kan börja många år innan klimakteriet, och det kan vara svårt att inse att det beror på hormonella förändringar. Vissa känner inte av klimakteriebesvär alls, medan andra har besvär livet ut. Det är oklart varför vissa inte drabbas överhuvudtaget, eller varför besvären hos de flesta minskar eller slutar. Man tror att det kan handla om att hjärnan anpassar sig till de lägre östrogennivåerna.
Klimakteriebesvär - symtom
Den minskade mängden östrogen påverkar inte bara livmodern, utan även andra delar av kroppen, däribland hjärnan, vilket ger upphov till både fysiska och psykiska symtom. Många gånger kan man missta klimakteriebesvär för symtom på annan psykisk ohälsa såsom, depression eller långvarig stress och utmattning.
Fysiska symtom
Ledvärk och muskelvärk, till exempel i höft, knä, händer, fingrar och rygg
Yrsel och illamående
Huvudvärk
Värmevallningar och svettningar
Hjärtklappning
Torra slemhinnor och hud
Viktuppgång
Kroppsfettet fördelas annorlunda
Svagare skelett/benskörhet
Urinläckage
Urinvägsinfektioner och illaluktande urin
Rikligare blödningar
Psykiska symtom
Man uppskattar att så många som ungefär 70 procent upplever någon form av psykisk påfrestning under klimakteriet. Det är ännu inte helt fastställt vad de psykiska besvären beror på. Symptomen kan delvis bero på de minskade östrogennivåerna, men också på att många sover sämre. Klimakteriet utgör också en stor förändring som kan medföra starka känslor, till exempel rädsla över att kroppen förändras, eller sorg över att möjligheten att bli gravid är förbi. Det kan också sammanfalla med livsavgörande händelser såsom att barnen flyttar hemifrån, eller att man är mitt i livet och har stort ansvar för familj och barn, eller är mitt upp i karriären, eller ens föräldrar börjar bli gamla. Att påverkas av klimakteriet - både de fysiska och psykiska besvären - kan leda till nedsatt funktion i vardagen och på jobbet, vilket i sin tur kan leda till en känsla av kontrollförlust.
Sömnproblem, trötthet & kognitiva svårigheter
Många upplever försämrad sömnkvalitet under klimakteriet. Dels kan det vara svårt att somna, men man kan också vakna till följd av bland annat värmevallningar och svettningar på natten. Sömnproblemen kan i sin tur leda till trötthet och upplevt försämrat minne och koncentrationssvårigheter. Även kraftiga blödningar kan leda till ökad trötthet till följd av järnbrist. Tröttheten i sin tur kan leda till sämre initiativförmåga.
Humörväxlingar, ökad irritabilitet, nedstämdhet & oro/ångest
Det är många som erfar förändringar i sinnesstämningen under klimakteriet, såsom ett växlande humör, ökad irritation, nedstämdhet och ångest. En förklaring till den förändrade sinnesstämningen kan vara svårigheterna att få till en sammanhängande och god sömn.
Minskad sexlust
En orsak till att sexlusten förändras kan vara att slemhinnorna blir torra och mer känsliga för smärta, men även nedstämdhet och trötthet kan inverka negativt på lusten.
Återfall av tidigare psykisk sjukdom
Symtomen som kommer av klimakteriet kan vara en utlösande faktor av att återigen drabbas av en depression, stressrelaterad psykisk ohälsa eller ångesttillstånd.
Fördelar med klimakteriet
En fördel med klimakteriet är att man inte längre besväras av mensvärk eller PMS/PMDS (premenstruellt syndrom/premenstruellt dysforiskt syndrom). Många känner att det även är en lättnad att inte längre behöva bry sig om risken att bli gravid eller behöva ta preventivmedel.
Behandling för klimakteriebesvär
Den vanligaste medicinska behandlingen innefattar behandling med hormon, där läkemedel med östrogen används för att lindra besvären. Vid svåra besvär kan även läkemedel för sömnproblem erbjudas. Vid en diagnostiserad depression kan det även vara aktuellt med antidepressiv medicin. Ibland kan akupunktur hjälpa mot värmevallningar och svettningar.
Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Råd kring hur hantera klimakteriebesvär
För att hantera besvären följer här några tips:
Läs på:
Kunskap om besvären, och en ökad medvetenhet om vilka symtom man har, kan göra det lättare att veta vilka insatser som kan vara mest hjälpsamma. Det kan även vara klokt att be anhöriga att läsa på så att de får en ökad förståelse för vad det innebär att gå igenom klimakteriet.
Fysisk aktivitet: Motion är det närmaste mirakelmedicin vi har. Fysisk aktivitet har också den fördelen att den har minimala negativa biverkningar. Att röra på sig hjälper både mot sömnbesvär, värmevallningar och känslor av nedstämdhet och oro. Att träna styrketräning kan också stärka skelettet.
Försök få till bra förutsättningar för god sömn: Vid besvär som värmevallningar är det till exempel extra viktigt att få till ett svalt sovrum. Här går att läsa mer kring sömnen och olika tips på att sova bättre.
Näringsintag: Det kan vara klokt att försöka få i sig tillräckligt med näring, till exempel en kost som innehåller fibrer, vitaminer och proteiner, samt att undvika för mycket alkohol. Alkoholen kan göra vallningarna värre, men även spä på oro och ångest.
Avslappning: Olika avslappningsövningar kan ge effekt mot oro, samt hjälpa till att öka chanserna för god sömn och minska värmevallningarna.
Sök hjälp: Om de psykiska besvären håller i sig, och du misstänker att du drabbats av en depression eller annan psykisk ohälsa, är du välkommen att kontakta oss på Mindler för att få mer hjälp.