Introduktion
PMS och PMDS kan göra din menscykel till en riktig berg-och-dalbana. I den här artikeln vill vi lyfta menstruerande personers psykiska ohälsa. Vi vill sprida kunskap kring symtomen och vilken hjälp som finns att få. Att få förståelse och stöd från omgivningen har stor betydelse för den som lider av PMS och PMDS. Här får du också tips på vad du kan göra för att öka kunskapen och på så sätt bidra till att minska de tabun och stigman som finns kring mens och psykisk ohälsa i samhället.
Så, vad är PMS?
PMS är en förkortning av premenstruellt syndrom. Runt 70 procent av alla som har mens upplever fysiska eller psykiska symtom innan mensen börjar.
PMS är vanligt. Runt 70 % av alla som har mens upplever fysiska eller psykiska symtom kopplade till menscykeln.
För vissa kommer symtomen tre till fyra dagar före mens, för andra redan vid ägglossningen som sker cirka två veckor före mens. PMS-besvären avtar när mensen kommer eller under de tre första dagarna av mensen. För de flesta är symtomen lindriga, men för vissa orsakar de stort lidande.
PMS är vanligt. Runt 70 % av alla som har mens upplever fysiska eller psykiska symtom kopplade till menscykeln.
Men vad är då PMDS?
PMDS står för premenstruellt dysforiskt syndrom (på engelska PMDD – Premenstrual dysphoric disorder) och är en särskilt svår form av PMS. Ordet dysfori betyder ungefär obehag eller nedstämdhet. Omkring 3–5 procent av alla med regelbunden mens har PMDS. Vid PMDS är besvären så starka att du får stora svårigheter i vardagslivet. Det kan försämra dina relationer och det kan vara svårt att klara skola och arbete.
3–5 % av alla som har mens lider av PMDS, som är en särskilt svår form av PMS.
Vanliga symtom på PMS och PMDS
Det kluriga är att symtomen kan variera en hel del, både från cykel till cykel och från dag till dag. De kan också bli mer eller mindre intensiva under olika perioder. Vilka känner du igen dig i?
Du får humörsvängningar och kan till exempel börja gråta plötsligt.
Du blir lätt irriterad eller arg och hamnar i konflikter.
Du känner dig ledsen, nedstämd eller har en känsla av hopplöshet.
Du känner dig på helspänn.
Du har mindre intresse av att göra saker.
Du har svårt att koncentrera dig.
Du är trött eller har dåligt med energi.
Du har förändrad aptit och är till exempel mer sugen på sötsaker.
Du sover dåligt.
Du känner dig överväldigad eller som att du inte har kontroll.
Du har spänningar i brösten.
Du känner dig svullen.
Du har huvudvärk.
Du har ont i musklerna.
Andra symtom som kan ha koppling till menscykeln är mensvärk, yrsel, hjärtklappning och trötthet. I samband med ägglossning kan du även bli illamående.
Hur vet jag om jag har PMS eller PMDS?
Först är det viktigt att ta reda på om det finns andra orsaker till dina besvär. Det finns inga blodprov eller undersökningar som fastställer att du har PMS eller PMDS, men hos en läkare kan du få göra tester för att utesluta att dina symtom beror på något annat. Om du går till en läkare eller en psykolog kan du göra en utredning där du skriver dagbok över dina symtom under minst två menscykler. För att du ska uppfylla kriterierna för PMDS behöver du ha minst fem av de vanliga symtomen på PMS (i listan ovan), och minst ett av symtomen ska vara humörsvängningar, irritabilitet, aggressioner, nedstämdhet eller ångest och oro. Besvären ska vara tydligt kopplade till din menscykel – de ska starta i samband med eller efter ägglossningen och försvinna senast en vecka efter mensens första dag. Dina symtom ska påtagligt påverka ditt vardagsliv.
Läs mer om att vara aggressiv eller irriterad under PMS / PMDS här.
Behandling vid PMS och PMDS
Om du lider mycket av din PMS eller PMDS så finns det hjälp att få, på lite olika sätt.
KBT-behandling vid PMS och PMDS
Även om hormoner är den bakomliggande anledningen till problemen så påverkas dina tankar, känslor och beteenden vid PMS och PMDS. Det är det vi på Mindler kan hjälpa dig med. Vi jobbar med kognitiv beteendeterapi (KBT), vilket har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod vid PMS och PMDS, och vi har tagit fram en särskild behandling för just detta!
I vår PMS-behandling träffar du en psykolog via videosamtal och jobbar med övningar i appen. Du får lära dig mer om vad PMS och PMDS är och hur du kan förhålla dig till hela berg-och-dalbanan. Du får verktyg som hjälper dig att hantera dina besvär på nya sätt, vilket kan göra att symtomen inte upplevs som lika intensiva. Genom att förändra hur du hanterar dina tankar och känslor samt vad du gör i olika situationer kan du upptäcka hur du själv kan påverka hur du mår. I början av behandlingen får du kartlägga dina symtom, och vill du ligga ett steg före kan du göra det redan nu!
Kartlägg dina symtom
När du kartlägger dina symtom i en dagbok får du bättre koll på när i cykeln du har PMS-symtom. En del mår faktiskt lite bättre bara av att göra kartläggningen, eftersom den ökade medvetenheten kan göra att symtomen känns lindrigare.
Du kan använda en app, en kalender, eller rita upp en egen tabell på ett papper. Markera dagarna när du har mens och skriv något om hur du mår varje dag. Poängen är att se om det finns ett mönster, så se till att det blir överskådligt – kanske genom att använda färg och förkorta vanliga symtom med bokstäver (D för deppig, AF för asförbannad!)
Analysera din dagbok
När du har fyllt i din dagbok under minst två cykler kan du börja kolla efter mönster. Är symtomen kopplade till mensen eller inte? Om du har det jobbigt strax innan mensen men inte annars är symtomen troligtvis kopplade till din cykel. Då kan Mindlers PMS-behandling passa dig. Om symtomen inte är kopplade till menscykeln kanske en annan behandling passar bättre. Boka ett samtal med en psykolog för bedömning och hjälp vidare. Vi finns här för dig.
Läkemedelsbehandling vid PMS och PMDS
PMS och PMDS kan också behandlas med läkemedel, som antidepressiv medicin, läkemedel som gör att du inte får ägglossning och vätskedrivande läkemedel. Läkemedel kan ge snabbare effekt än KBT, men effekterna av KBT är ofta mer långvariga och du slipper medicinska biverkningar. Det du lär dig i en KBT-behandling kan du fortsätta använda långt efter att behandlingen avslutats.
Vad orsakar PMS och PMDS?
Den exakta förklaringen till vad som orsakar PMS är fortfarande okänd. PMS förekommer inte innan puberteten, under graviditet eller efter klimakteriet, vilket tyder på att PMS beror på hormonförändringar som kopplas till menscykeln.
I samband med ägglossningen produceras hormonet progesteron som förbereder slemhinnan för att ta emot det befruktade ägget. Det är som sagt inte helt klarlagt vad som orsakar PMS men forskare tror att symtomen kan ha något att göra med hur progesteron bryts ner. Progesteron ökar vid ägglossningen och bryts sedan ner inför mensen. I samband med att hormonet bryts ner bildas restprodukter som en del kan vara känsliga mot. Det betyder alltså att två personer med samma nivåer av progesteron kan alltså ha olika stora besvär beroende på hur känsliga de är för hormonet och nedbrytningsprodukterna.
Hur funkar menscykeln nu igen?
En menscykel är perioden mellan mensens första dag och nästa mens första dag. Menscykelns längd varierar från person till person, men brukar vara någonstans mellan 21 och 35 dagar. Det är också vanligt att ha oregelbunden mens, det vill säga att ha olika långa cykler. Under dag 1 till 14 i menscykeln utvecklar livmodern en slemhinna för att förbereda sig på att ta emot ett befruktat ägg. Ägget utvecklas i äggstocken och på dag 13 till 16, när ägget är redo att befruktas, infaller ägglossningen. Då frigörs ägget och tar sig ner till äggledaren. Detta tar några dagar och om ägget möter en spermie på vägen kan det befruktas och du kan bli gravid. Om ägget inte befruktas stöter kroppen ut ägget och slemhinnan i form av en blödning. Nu börjar en ny menscykel.
För vissa kommer PMS-symtomen tre till fyra dagar före mens, för andra redan vid ägglossningen. PMS-besvären avtar när mensen kommer eller under de tre första dagarna av mensen.
När får man PMS?
PMS-besvären startar ofta i trettioårsåldern, men för en del börjar de redan i tonåren. Det är vanligt att besvären blir värre i samband med hormonella förändringar, som puberteten, efter en graviditet och när du börjar eller slutar med hormonella preventivmedel. Besvären avtar efter klimakteriet när mensen slutar komma.
Nu snackar vi om PMS!
En viktig del av Mindlers arbete är att bryta stigman och tabu kring psykisk ohälsa. Det är något vi måste göra tillsammans, och det finns många sätt att bidra på. Det kan vara att berätta att det där utbrottet i morse berodde på PMS, eller att våga ta upp på måndagsmötet att det borde finnas gratis mensskydd på kontoret.
Hur är det att leva med PMS/PMDS?
Det blir allt vanligare att våga prata om sin PMS och PMDS i sociala medier. På instagram, bloggar och i poddar delas smärtsamma upplevelser för att andra ska kunna känna igen sig. Det är så vi tillsammans bryter stigman! En som öppet och ärligt berättar om hur det är att leva med PMS är Frida Svanberg (Fridas vegobak). Vi ställde några frågor till Frida.
Hur förstod du att du lider av PMS?
Det började när jag i tonåren fick mens första gångerna och min mamma skrev ner varje månad när jag fick mens. Jag vet inte om det var för att ha koll på ifall jag blivit gravid eller inte eller om det var för att tracka mitt humör. Hur som helst så upptäckte vi båda ganska snart att jag hade ganska grov pms då jag blev ofantligt arg, ledsen och ångestfylld ungefär en till två veckor innan min mens skulle komma.
Hur påverkas du av din PMS i vardagen?
Sen jag fick mina barn har min PMS blivit helt grotesk. Ungefär 10 dagar innan jag ska få mens börjar jag må dåligt genom att jag känner mig nedstämd och lättirriterad. Därefter trappas det upp dagligen och jag blir mer och mer arg, jag får migrän, har grov ångest och alltid minst en panikattack. Dagen innan mensen kommer känner jag mig i princip självmordsbenägen. Jag funderar på om jag verkligen vill leva mer eller om jag helt enkelt ska avsluta livet. Samma dag som mensen kommer är det som att allt rinner av mig och jag mår som vanligt igen. Jag säger ofta att jag under dessa två veckor bara vill åka ut till en stuga långt ut i skogen och låsa in mig för jag står inte ens ut med mig själv.
Studie från Uppsala universitet. Tveka inte att be om hjälp om du drabbas av självmordstankar. Om situationen känns outhärdlig eller om du har planer på att ta ditt liv ska du genast kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.
Vilka symtom är värst för dig?
Helt klart känslan av att inte vilja leva. Det är också väldigt jobbigt att jag är så arg och brinner av för minsta lilla motgång, vilket jag annars inte gör. Migrän är också väldigt påfrestande då det är vad som påverkar mitt arbete allra mest. Har man haft migrän vet man att det inte går att göra något annat än att lägga täcket över huvudet och blunda tills det går över.
Hur påverkas personer i din omgivning?
Jag har blivit tvungen att säga till alla mina nära och kära, inklusive mina barn på 5 och 6 år när jag har PMS för det går faktiskt inte att umgås med mig då. För några år sedan gjorde jag slut med min sambo varje månad under PMS vilket såklart varit väldigt påfrestande för relationen. Nu vet alla som behöver veta när jag har PMS och då pratar vi helt enkelt inte med varandra. Jag får under dessa dagar lägga fokus på att inte bli arg på mina barn. Ingen är värd mina utbrott men absolut inte barnen. Min PMS påverkar alltså alla som befinner sig runt mig. Jag kan även skälla ut kassapersonalen på affären eller personalen på förskolan. Jag har inga filter eller begränsningar alls.
Varför delar du med dig om din PMS i sociala medier?
Jag anser att som en stor profil på sociala medier har jag ett ansvar att dela med mig av den verkliga vardagen och inte bara det perfekta som många gör. Jag vill visa att jag är en helt vanlig person som både kan vara lycklig och olycklig. Jag delar också med mig för att jag kanske kan peppa andra livmoderbärare i min situation att våga prata om det och sluta känna skam över att vara den man är. Helt enkelt för att förmedla att ”du är aldrig ensam”. Det har också fått mig att förstå att jag inte heller är ensam vilket är otroligt skönt, då vet vi allihop att vi inte är helt och hållet värdelösa!
PMS och menskliga rättigheter
MENSEN är en ideell förening som vill förändra genom att skapa större kunskap om mensrelaterade besvär. MENSENs vision är ett jämställt samhälle med en öppen och kunskapsbaserad syn på mens utan tabun och fördomar, där så kallade menskliga rättigheter tillgodoses. Rebecka Hallencreutz och Sanna Vanno från MENSEN gav oss sina tips på hur vi tillsammans kan bryta stigman!
Rebecka t.v, Sanna t.h (fotograf Ellika Henriksson)
Varför är det viktigt att sprida kunskap om PMS/PMDS?
Saknar vi kunskap så frodas myter och felaktiga föreställningar, tabun och negativa attityder lever kvar. Menscykeln är en naturlig kroppsfunktion som halva befolkningen förhåller sig till många år av sina liv. Att ha någon form av besvär under delar av cykeln är mycket vanligt. Att leva med smärta och humörsvängningar är besvärligt och kopplat till mens blir det extra jobbigt eftersom mensen anses vara en privatsak. PMDS är dessutom så pass okänt att många som är drabbade inte vet om att diagnosen existerar. Med god kunskap kan man förstå sin kropp bättre, ta välgrundande beslut om eventuell behandling och bli stärkt i vetskapen att man har rätt till vård. Även om man själv inte har problem med PMS/PMDS kan ökad kunskap skapa större förståelse och mer acceptans för andras upplevelser.
Det finns forskning som visar att mensrelaterade besvär och tabun, ofta i kombination, begränsar många i vardagslivet, i arbetslivet och i relationer. Det innebär mycket onödigt lidande för de drabbade individerna och i värsta fall är måendet så dåligt att de missar skoltid eller arbetsdagar. Det finns alltså en samhällsekonomisk vinst av att tidigt identifiera alla former av mensohälsa och ge rätt stöd och vård.
Vilka normer och tabun bidrar till att få som lider av PMS/PMDS söker hjälp?
Tabut formades redan under antikens Grekland enligt historiker. Det syns i världsreligionernas skrifter som har påbud om hur den menstruerande kvinnan ska leva, ofta med någon form av reningsprocess efter mensen då den beskrivs som oren. Genom historien har mens och menscykeln stämplats som en svaghet eller ett sjukdomstillstånd och använts som argument för att hålla kvinnor borta från studier och arbetsliv. Nu vet vi såklart bättre men fragment av den synen lever kvar. Mens väcker fortfarande känslor av skam, äckel och obehag. En så vardaglig sak som att fråga någon om ett mensskydd upplevs enligt svenska undersökningar som något pinsamt. Flera aktuella undersökningar visar att många kvinnor har varit med om en nedsättande jargong och “skämt” om mens i arbetslivet. Mot det som bakgrund blir det inte konstigt att normen säger att man ska hålla mensen för sig själv. Och ju mindre man pratar öppet om saker desto mindre blir referensramen för fenomenet. Någon som lider av PMS kan tänka att det nog är så för alla andra och att det bara är att härda ut. Man kanske inte ens vet att det finns hjälp att få, eller försökt och gett upp. Massor av vittnesmål från personer som sökt hjälp visar också att kunskapsluckorna är stora hos vården. Istället för respektfullt bemötande och stöd har de exempelvis blivit feldiagnostiserade, eller hemskickade med tipset om att äta värktabletter. Det här måste vi förändra genom att skapa större kunskap om mensrelaterade besvär och hur de påverkar individer – både hos människorna som drabbas, inom vården och samhället i stort.
Vad kan jag göra om jag upplever att folk runt omkring mig inte förstår vad jag går igenom, förringar det eller inte tar mina besvär på allvar?
Det är otroligt påfrestande att inte bli lyssnad på och förstådd när man berättar om sina besvär. Det är ett stort problem att kunskapen om mensrelaterad ohälsa är så låg och det gör att många som lider av det känner sig ignorerade, både av anhöriga och i vården, vilket skapar än mer stress. Det är skönt att inte känna sig ensam i det man går igenom så ett tips är att hitta intresseföreningar med likasinnade, exempelvis PMS-förbundet. Vi på MENSEN har tagit fram ett kunskapshöjande material för arbetsplatser kallat Ett MENSkligare arbetsliv, som flera fackförbund har delat vidare. Det kan användas som verktyg för att skapa ett förstående och mer stöttande klimat på jobbet.
Och även om det känns tungt är det viktigt att fortsätta berätta för att hitta dem som förstår samt fortsätta ställa krav på vården om att få hjälp. Det finns hjälp att få, och om mensrelaterad ohälsa påverkar en på ett sådant sätt att man inte kan leva livet som vanligt har man rätt till hjälp!
Lider du av psykisk ohälsa? Ladda ner Mindler-appen och boka ett samtal med en psykolog för bedömning och hjälp vidare. Vi finns här för dig.
Läs mer om PMS & PMDS
Hur det kan göra en aggressiv Hur det kan påverka relationer Att det kan leda till depression & nedstämdhet Kan påverka ens ångest & oro