Vad är overklighetskänslor?
De flesta av oss har någon gång upplevt en kortvarig overklighetskänsla då allting känns främmande och konstigt. Ibland kan det kännas som att man är i en dröm eller att saker ter sig konstiga och förvridna. Ofta är det snabbt övergående och inget som orsakar någon men.
Somliga av oss upplever dock mer frekvent förekommande och långvariga overklighetskänslor. Man brukar kalla sådana upplevelser för en slags dissociation, ett ord som beskriver ett förändrat medvetandetillstånd som förekommer vid flera typer av psykiatriska diagnoser som emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS), olika psykossjukdomar och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Overklighetskänslor kan också förekomma vid ångest, paniksyndrom, vid akut stress eller sömnbrist samt vid berusning med olika substanser.
Hur känns overklighetskänslor?
Overklighetskänslor kan vara av olika svårighetsgrad och kan vara i allt från några sekunder till hela dagar. Nedan följer några symtom som är vanliga att uppleva vid overklighetskänslor:
Känsla av att vara avskuren från världen
Som att leva i en bubbla
Att känna sig emotionellt avtrubbad
Att inte känna igen bekanta platser, personer eller saker
Underliga sinnesupplevelser
Omvärlden känns förvriden eller konstig, t.ex. kan saker upplevas som mindre eller större än vanligt
Den egna personen känns främmande, kanske känner man inte igen sig själv i spegeln
Känsla av att förlora greppet om verkligheten
Förändrad tidsuppfattning där tiden känns mycket snabbare eller långsammare än vanligt
Utomkroppsliga upplevelser då man ser sig själv utifrån
Två olika sorters overklighetskänslor
Det finns en psykiatrisk diagnos som kallas depersonalisering/derealiseringssyndrom (depersonalization-derealization disorder, DDD, på engelska). Diagnosen finns till för de som upplever återkommande och långvariga episoder av overklighetskänslor. Ett kriterium för diagnosen är att man ska kunna särskilja mellan verklighet och det dissociativa tillståndet, vilket skiljer DDD från exempelvis psykossjukdomar där personen vanligtvis inte är medveten om vad som är verkligt eller ej.
Depersonalisation
Vid depersonalisation upplevs det egna jaget som främmande eller overkligt. Man kan känna sig frånkopplad från sig själv och uppleva det som att man observerar sig själv utifrån, ofta med en upplevelse av att sakna kontroll över vad man säger eller gör. Det är också vanligt att man inte känner igen sin kropp eller ansikte när man ser på sig själv. Kanske känns kroppsdelar förvrängda, konstiga eller främmande.
Derealisation
När man lider av derealisation kan man känna sig avskuren från miljön runtomkring en. Kanske känns världen overklig, som att man lever i en dröm eller i en film. Saker kan vara suddiga, färglösa eller visuellt skeva. Det är också vanligt att man känner sig frånkopplad från människor man vanligtvis bryr sig om och inte reagerar känslomässigt som man brukar i relationella situationer.
Varför får man overklighetskänslor?
Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Man kan drabbas av overklighetskänslor av en lång rad olika skäl. Vanligtvis förekommer de som ett symtom vid olika typer av psykiatriska tillstånd så som emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS), vid olika ångest- och traumadiagnoser samt vid psykossjukdomar. Nedan beskriver vi några av de vanligaste grunderna till overklighetskänslor:
Ett symtom vid ångest: då man får kraftig ångest, som till exempel vid en panikångestattack, är det vanligt att drabbas av en rad olika fysiska och kognitiva symtom. Ett av dem är att man kan känna overklighetskänslor. Många blir rädda av känslan och tror att de håller på att bli galna. I sådana situationer är overklighetskänslan övergående och kommer att lägga sig i takt med att ångesten minskar. Det kan vara skönt att veta att det är övergående för de som lider av till exempel paniksyndrom.
Ett sätt att hantera trauma: man brukar tala om dissociation som ett sätt att skydda sig mot de smärtsamma och överväldigande känslor som ett trauma kan innebära. Obehagliga minnen separeras från medvetandet genom till exempel minnesförlust, känslomässig avtrubbning, derealisering eller depersonalisering. Vid dissociation är det vanligt med overklighetskänslor. Som exempel beskriver många våldtäktsoffer att de under övergreppet såg sig själva utifrån, alltså en slags depersonalisering.
Vid berusning: det är vanligt med overklighetskänslor som följd av berusning med alkohol eller droger. Overklighetskänslor kan uppkomma som symtom vid bruk, missbruk och avvänjning.
Viktigt att utesluta kroppsliga orsaker: om man lider av overklighetskänslor är det viktigt att utesluta att det beror på fysiologiska orsaker. Overklighetskänslor är nämligen kopplade till en rad olika sjukdomstillstånd. Det kan därför vara en god idé att boka in ett läkarbesök till att börja med om du lider av overklighetskänslor.
Hur behandlas overklighetskänslor?
Behandling av overklighetskänslor ser väldigt olika ut beroende på vilket tillstånd som symtomet tros vara kopplat till. Det är därför viktigt med en gedigen utredning, så att personen kan få rätt hjälp. Det finns olika terapiformer som är anpassade för de separata tillstånd som overklighetskänslor uppkommer vid.
Om personen exempelvis lider av posttraumatisk stressyndrom (PTSD) och har overklighetskänslor som följd av ett trauma kan en traumabehandling vara det mest effektiva behandlingsvalet. Man kan då till exempel behandlas med traumafokuserad KBT eller Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR).
Vid olika ångestsyndrom och depersonalisering/derealiseringssyndrom är KBT att föredra enligt forskningen och personer med EIPS erbjuds ofta dialektisk beteendeterapi (DBT) eller mentaliseringsbaserad terapi (MBT). Vid andra tillstånd kan medicinsk behandling vara relevant, då till exempel vid missbruk och olika psykossjukdomar.
Hur söker man hjälp?
Om du upplever overklighetskänslor som får dig att må dåligt uppmuntrar vi dig att söka hjälp hos vården. Du kan förslagsvis vända dig till din vårdcentral för en första undersökning och hänvisning till rätt vårdinstans. Vårdcentralen kan också hjälpa dig att utesluta fysiologiska grunder till symtomen.
Om du har akuta besvär och är mycket rädd, till exempel om du tror att någon kommer att skada dig eller att du är rädd för att skada någon annan eller dig själv, bör du omedelbart kontakta akutpsykiatrin, en vanlig akutmottagning eller ringa 112.