Vad är akrofobi?
Att ha akrofobi, eller som vi till vardags kallar höjdskräck eller höjdfobi, innebär en intensiv rädsla och stark ångest för höga höjder samt upplevelse av svindel. Ordet härstammar från grekiskan och kombinerar orden akro, som avser det yttersta eller översta av något, och fobi som betyder fruktan. Inom psykologin klassificeras höjdskräck som en specifik fobi vilket helt enkelt betyder en stark rädsla för en specifik företeelse, situation, föremål eller plats.
Hur vanligt är höjdskräck?
Höjdskräck är en av de vanligaste förekommande fobierna i världen, och ännu vanligare är det att känna någon form av obehag vid riktigt höga höjder. Dock handlar fobier i rent psykologisk mening om en rädsla som är irrationell och överdriven - något som framkallar symtom som inte står i proportion till den faktiska hotbilden. Att befinna sig i en livsfarlig situation som innefattar höga höjder utgör därmed ingen fobi, utan är snarare uttryck för en hälsosam och rimlig rädsla.
Vad triggar igång höjdskräck?
Vid höjdskräck kan symtom triggas igång av exempelvis:
Tanken på att befinna sig i en hög byggnad.
Att befinna sig på en hög höjd.
Klättra upp för en (även mindre) stege.
Titta på en bild av en hög byggnad eller ett berg.
Korsa en bro.
Befinna sig i en bostad med balkong.
Befinna sig i en byggnad med flera våningar.
Symtom på höjdskräck
Som med många andra upplevelser av psykisk ohälsa är symtomen en blandning av kroppsliga förnimmelser, tankar, beteenden och känslor. Här är några exempel på symtom vid höjdskräck:
Fysiska symtom: hjärtklappning, darrningar, yrsel, klump i magen, illamående, tryck över bröstet, svårigheter att andas, hyperventilering, känsla av att bli paralyserad, gråtattacker.
Kognitiva (tankemässiga) symtom: oro att stöta på höga höjder i framtiden, oro över att falla eller att något farligt ska inträffa, oro kring att bli fast på en plats och inte kunna ta sig därifrån, oro att inte kunna kontrollera de fysiska symtomen i kroppen.
Beteendemässiga symtom: att undvika situationer och platser, impuls att vilja fly när en befinner sig på en hög höjd eller i en hög byggnad.
Känslomässiga symtom: rädsla, frustration, skam.
Orsaker till höjdskräck
Det finns inte ett exakt svar på varför man utvecklar akrofobi, utan troligen beror det på en blandning av olika faktorer. Det finns olika teorier som beskriver tänkbara förklaringar:
Evolution: Höga höjder utgör en livsfara vilket kan vara en av anledningarna till att fobin sitter så djupt rotat i människan och att många upplever obehagskänsla vid både åsynen och närvaron av höga höjder.
Inlärd respons och trauma: Forskning visar att höjdskräck kan bero på en inlärd respons från tidigare erfarenheter. Till exempel kan en ha bevittnat, eller själv drabbats av en fallolycka, eller så kan en som barn ha lärt sig av en familjemedlem att höjder är farliga.
Samsjuklighet och ärftlighet: Har en redan någon annan typ av psykisk ohälsa, såsom depression eller annat ångesttillstånd, kan det innebära en högre risk att utveckla en fobi. Detsamma verkar gälla om en nära familjemedlem bär på psykisk ohälsa av något slag.
Konsekvenserna av höjdskräck
Fobin för höjder kan leda till att personen anpassar sitt liv för att undvika situationer som kan trigga igång den starka rädslan och ångesten. Till exempel kan en börja undvika att; åka hiss, besöka bekanta som bor en våning upp eller har balkong, att besöka vårdinstanser såsom sjukhus på grund av rädslan att behöva befinna sig ovanför markplan, vissa jobb (till exempel byggjobb) eller aktiviteter/hobbies (till exempel klättring) trots att en vill detta.
En stark anledning till att söka hjälp för att bota höjdrädslan är ifall den hindrar en från att göra saker som en annars hade gjort om inte rädslan fanns närvarande. Det är nämligen ett tecken på att fobin har fått för stor kontroll över livet. Det positiva är att det finns god hjälp att få.
Hur blir man av med höjdskräck?
Den vanligaste metoden för att behandla fobier är KBT (kognitiv beteendeterapi). I denna behandling får en hjälp att närma sig sin rädsla under kontrollerade former med en metod som kallas exponering. Exponeringen innebär att patienten successivt får närma sig sin värsta rädsla med hjälp av en hierarki, där situationer kopplade till rädslan rangordnas från det lättaste och svåraste. I praktiken kan det innebära att patienten till exempel får börja med att titta på bilder av höga höjder, för att därefter närma sig en hög höjd på håll, och att slutligen ta klivet upp på höjden. Exponering kan även ske i tanken, det vill säga övningar som handlar om att föreställa sig att befinna sig i dessa situationer. Utöver detta kan en även få hjälp att exponera sig för upplevelsen av svindel, vilket betyder att en med hjälp av övningar framkallar fysiska förnimmelser som liknar den svindel man upplever vid höjdskräck, och upprepar övningarna tills rädslan lagt sig, eller går att uthärda.
Om du har så pass stora problem att det påverkar din vardag, kan det vara klokt att söka hjälp inom vården. På Mindler kan du boka ett besök för ett första bedömningssamtal med en av våra psykologer. Mindlers psykologer kan hjälpa dig att hantera din fobi genom samtalsterapi och IKBT (självhjälpsprogram).