Otrygg anknytning

Vad skapar otrygg anknytning?

Otrygg anknytning kan utvecklas när barnets behov av trygghet, närhet och känslomässig kontakt inte möts på ett sätt som känns pålitligt. Det behöver inte handla om något dramatiskt. Även upprepade, men alldagliga brister i hur barnet blir sett och förstått kan sätta spår.

En vanlig orsak är att omvårdnaden är oförutsägbar. Vissa dagar kanske den vuxne är närvarande och inkännande, andra dagar frånvarande, stressad eller känslomässigt stängd. Barnet vet då aldrig riktigt vad det kan förvänta sig, vilket kan skapa en osäkerhet som följer med långt upp i livet.

Även om barnet får mat, rena kläder och en säng att sova i, kan det sakna det känslomässiga gensvar som får oss att känna oss sedda och älskade. När känslor inte blir mötta med förståelse, utan kanske ignoreras eller bagatelliseras, lär sig barnet att det är bättre att dölja vad man känner. Det kan göra det svårt att förstå, hantera och uttrycka känslor som vuxen.

De två olika formerna av otrygg anknytning

Otrygg anknytning kan visa sig på olika sätt, beroende på hur barnet anpassade sig till sin omgivning. Varje mönster är en form av överlevnadsstrategi, något som en gång hjälpte barnet att klara sig, men som i vuxenlivet kan skapa utmaningar i nära relationer.

Undvikande anknytning utvecklas ofta hos barn som märker att deras känslor inte möts med förståelse. Kanske blir de ignorerade, avvisade eller till och med bestraffade. Då lär sig barnet att det är bättre att inte visa vad man känner. Som vuxna tenderar dessa personer att värdera självständighet högt och kan ha svårt att släppa andra nära inpå livet. Att förlita sig på sig själv känns tryggast.

Läs mer om undvikande anknytning här.

Ambivalent anknytning uppstår när omsorgen varierar mycket. Ibland är den kärleksfull och närvarande, andra gånger frånvarande eller avvisande. Det skapar en stark osäkerhet: barnet vet aldrig vad det kan räkna med. Som vuxna kan dessa personer längta djupt efter närhet, men samtidigt vara rädda för att bli övergivna. Känslorna blir ofta intensiva och svänger snabbt.

Hur otrygg anknytning påverkar ditt liv

I romantiska relationer kan otrygg anknytning skapa återkommande problem. Du kanske har svårt att hitta rätt balans mellan närhet och distans, upplever konstant oro för relationens stabilitet eller har svårt att lita på din partners motiv. Dessa utmaningar är inte tecken på svaghet utan naturliga konsekvenser av tidiga anpassningar.

Vänskaper kan också påverkas. Personer med otrygg anknytning kan ha svårt att behålla långsiktiga vänskaper, missförstå andras intentioner eller antingen hålla vänskaper på en ytlig nivå eller bli för intensiva för snabbt. Rädslan för avvisning eller övergivenhet kan få dem att dra sig undan eller testa relationens styrka.

Som förälder finns risk att omedvetet överföra otrygga mönster till nästa generation. Detta kan ske genom exempelvis svårighet att reglera egna känslor eller att inte kunna tillgodose barnets känslomässiga behov. Men med medvetenhet kan dessa mönster brytas.

Kopplingen till psykisk ohälsa

Otrygg anknytning hänger ofta ihop med psykisk ohälsa. Ett av de vanligaste problemen är ångest – en stark inre oro som kan ta olika uttryck. Vissa känner oro så fort de blir lämnade ensamma av sin partner, andra blir väldigt osäkra i sociala sammanhang och oroar sig för att bli dömda eller avvisade av andra och vågar därför inte öppna upp. En tredje kanske helt undviker nära relationer eftersom det är så kopplat till ångest och andra svåra känslor.

Många med otrygg anknytning kämpar också med nedstämdhet eller depression. Det kan handla om att man drar sig undan, har svårt att ta emot stöd eller känner sig ensam även i relationer. När relationer gång på gång blir komplicerade kan det skapa en känsla av hopplöshet, som om man inte duger eller att nära band alltid slutar i besvikelse. För vissa blir anknytningsproblemen så påtagliga att de påverkar hela vardagen. Relationer till partner, barn, kollegor eller vänner blir en ständig källa till oro eller konflikt. Då kan kunskap om anknytning vara en avgörande nyckel. Att förstå sina mönster är ofta det första steget mot att förändra dem.

Att börja läka och växa med förändringen

Det fina är att otrygg anknytning inte behöver vara något du fastnar i för alltid. Hjärnan har en fantastisk förmåga att förändras, något som kallas för neuroplasticitet. Det betyder att även djupt rotade mönster kan mjukna och ersättas av nya, tryggare sätt att relatera.

Vägen dit går ofta genom nya relationsupplevelser. När du får vara i kontakt med människor som möter dig med omtanke, tydlighet och stabilitet (som en partner, en vän eller en terapeut) så börjar ditt nervsystem sakta ställa om. Din hjärna lär sig att relationer faktiskt kan vara trygga. Att närhet inte behöver innebära fara och att du får finnas precis som du är.

En viktig del av förändringsprocessen handlar också om att förstå dig själv. När du börjar se att dina reaktionsmönster en gång hjälpte dig att hantera svåra känslor, då kan du släppa lite av självkritiken. Du var inte ”fel”, du anpassade dig. Och det går att göra annorlunda nu.

Professionell behandling för otrygg anknytning

Samtalsterapi är ofta mycket effektiv för att bearbeta otrygg anknytning. I terapin kan du utforska dina mönster i en trygg miljö och gradvis utveckla nya sätt att relatera. Terapirelationen själv blir ofta en korrigerande upplevelse där du får uppleva trygghet och acceptans.

I en anknytningsorienterad terapi kan du få hjälp att identifiera och förändra relationella mönster som upprätthåller den otrygga anknytningen. Genom att lära dig nya sätt att tolka situationer och reagera på relationsstress kan du gradvis bygga tryggare mönster. Ofta ger en sådan behandling också praktiska verktyg för kommunikation och konflikthantering.

En anknytningsbaserad terapi fokuserar också specifikt på hur tidiga livserfarenheter påverkar nuvarande relationer och arbetar för att skapa ny förståelse och nya upplevelser.

Stöd för partnern och familjen

När du arbetar med att förändra otrygg anknytning påverkas också de närmaste omkring dig. Partners kan behöva stöd för att förstå processen och lära sig nya sätt att ge trygghet. Parterapi kan vara värdefullt för par där en eller båda har otrygg anknytning.

Som förälder är det särskilt viktigt att få stöd. Föräldrastöd kan hjälpa dig att bryta generationsmönster och ge dina barn den trygghet du kanske själv saknade. Detta kräver mod och självkännedom men är en av de mest meningsfulla investeringarna du kan göra. Ett tips till dig som misstänker att din egen otrygga anknytning påverkar dig i ditt föräldraskap är föräldrakursen “Trygghetscirkeln” som finns att tillgå via BVC i stora delar av landet. Vanligtvis ingår cirka 7-8 gruppträffar där föräldrar får dela sina upplevelser och få stöd av andra i liknande situationer. Kursen är baserad på anknytningsteori och syftar till att bättre kunna förstå sitt barns behov, stärka anknytningen i relationen och att känna sig trygg i sitt föräldraskap.

Första steget mot förändring

Om du känner igen dig i beskrivningar av otrygg anknytning är det första steget att söka förståelse och stöd. Mindlers anknytningstest kan hjälpa dig att få en fingervisning om ditt eget anknytningsmönster och på vilket sätt dina eventuella relationella svårigheter uttrycker sig. 

På Mindler har många av våra psykologer specialkunskap inom anknytningsteori och kan via vårt privata erbjudande hjälpa dig förstå dina mönster och utveckla tryggare sätt att relatera. 

Relaterat innehåll:

• Ångest och dess koppling till anknytning

• Depression och relationsproblem

• Stress från otrygg anknytning

• Relationsproblem och deras orsaker