Vad är anknytningstrauma?
Anknytningstrauma uppstår när barnets behov av trygghet krockar med verkligheten. Den vuxna som barnet söker skydd hos - ofta förälder eller annan primär vårdnadshavare - kan samtidigt vara den som skrämmer, sviker eller på andra sätt brister i att möta barnets behov. Det handlar inte om enstaka händelser, utan om upprepande och långtgående brister i att skapa omsorg och trygghet. Ett barn som utsätts för denna form av omfattande omsorgssvikt kan i vuxen ålder få svårt att hantera sina känslor och relationer.
Exempel på situationer som kan leda till anknytningstrauma:
Fysisk och psykisk misshandel: Att utsättas för, eller bevittna, misshandel, försummelse eller övergrepp av den man är beroende av.
Emotionell försummelse: Att växa upp med föräldrar som inte är emotionellt tillgängliga eller är extremt oförutsägbara i sin närvaro.
Död/sorg: Att en förälder går bort utan att man får tillräckligt med stöd att bearbeta sorgen.
Svår psykisk sjukdom: Att växa upp med en förälder som är drabbad av allvarlig psykisk sjukdom eller missbruksproblematik, eller som själva vuxit upp med anknytningstrauma.
Separationer: Tidiga separationer, till exempel adoption, förluster eller långa sjukhusvistelser utan tillräckligt emotionellt stöd.
Hur hjärnan påverkas av trauma
Trauma i tidiga relationer kan påverka hjärnans utveckling på djupet. Stressystemet kan ständigt vara på sin vakt (i "överlevnadsläge"), och områden i hjärnan som reglerar känslor och trygghet kan få svårt att fungera optimalt.
Amygdala, hjärnans ”brandvarnare”, blir lätt överaktiv och reagerar som om fara fanns även när det inte gör det.
Prefrontala cortex, som hjälper oss tänka klart och reglera impulser, kan ha svårare att ”kopplas på” under stress.
Stressaxeln (HPA-axeln) kan bli obalanserad och göra kroppen konstant på helspänn.
Detta var en gång viktiga överlevnadsstrategier för barnet – men i vuxenlivet kan de skapa problem i nära relationer där trygghet och närhet egentligen behövs.
Symtom vid anknytningstrauma
Personer som har varit med om anknytningstrauma kan utveckla det som ibland kallas för komplex PTSD. Symtomen handlar ofta om mycket mer än enskilda minnen av svåra händelser. Den skiljer sig från “vanlig” PTSD (som ofta uppstår efter en enskild traumatisk händelse) genom att den påverkar hela personligheten, självbilden och sättet att relatera till andra.
Utöver de sedvanliga symtomen (läs mer om PTSD här) förekommer även:
Allvarliga känslomässiga svårigheter: Kraftiga humörsvängningar, starka känslopåslag eller en känsla av att vara avstängd.
Relationella problem: Rädsla för både närhet och avstånd, svårt att lita på andra, kaotiska eller undvikande relationer.
Dissociation: En känsla av att ”stänga av” eller försvinna mentalt för att skydda sig. Det kan handla om allt från att "zooma ut” till att förlora kontakten med sin kropp eller sina känslor.
Kommentar från psykologen: Alla med anknytningstrauma utvecklar inte komplex PTSD, men kan vara en grund till att utveckla diagnosen. Ofta uppstår symtomen senare i livet om man vuxit upp i långvarig otrygghet eller försummelse av något slag. Komplex PTSD kan även uppstå på grund av långvarig utsatthet i vuxenlivet, såsom upprepad och långvarig traumaexponering (misshandel, tortyr, övergrepp etc.).
När trauma går i arv
Trauma kan påverka flera generationer. En förälder som själv bär på obearbetat trauma kan, ofta helt omedvetet, ha svårt att vara känslomässigt närvarande för sitt barn. Detta betyder inte att kärlek saknas – snarare att sår från det förflutna står i vägen.
Det positiva är att mönster kan brytas. Med medvetenhet, stöd och behandling kan man ge sina barn något tryggare än man själv fick.
Kommentar från psykologen: Precis som texten förklarar så handlar ärvt trauma inte om att ett särskilt minne går i arv, utan följderna av traumat förs vidare genom hur föräldrarna knyter an till och beter sig mot barnet, uppfostran, men även biologiska process så som stressreaktioner och hur gener uttrycks. En förälder som överlevt långvarig misshandel kan bli emotionellt överbeskyddande och lättskrämd, vilket leder till att barnet får ett grundantagande om att “världen är en farlig plats” och på så vis skapas ett nytt mönster av ångest trots att barnet inte själv varit utsatt för faran.
Vägar till läkning
Metoder som visat sig hjälpsamma för trauma är:
Traumafokuserad KBT (kognitiv beteendeterapi): Kognitiv beteendeterapi anpassad för trauma hjälper dig att: förstå kopplingen mellan tankar, känslor och beteenden, lära dig tekniker för att hantera svåra känslor, gradvis exponeras för traumaminnen på ett säkert sätt, omvärdera negativa tankar om traumat samt återta aktiviteter du tidigare undvikit.
EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing): En metod som hjälper hjärnan bearbeta traumatiska minnen så att de inte längre väcker samma starka reaktion.
Kroppsinriktad terapi: Eftersom trauma ofta ”sätter sig i kroppen” kan metoder som fokuserar på kroppens signaler vara avgörande för återhämtning.
Terapi utifrån anknytningsteori, till exempel schematerapi: En form av psykoterapi som kombinerar inslag bland annat från KBT och anknytningsteori.
Bygga trygghet i vardagen
Läkning handlar inte bara om terapi utan också om att skapa stabilitet i livet här och nu.
Det kan innebära att arbeta med:
Grundläggande trygghet – bostad, ekonomi, säkra relationer.
Dagliga rutiner – förutsägbarhet kan lugna ett nervsystem som annars lätt blir kaotiskt.
Stabiliseringsstrategier – som grounding-övningar, andningstekniker och självtröst.
Posttraumatisk tillväxt
Även om vägen kan vara lång visar forskning att många inte bara återhämtar sig, utan också växer som människor efter trauma. Detta kallas posttraumatisk tillväxt och kan innebära:
Större förmåga att känna empati.
Ökad medvetenhet om känslor.
Djupare uppskattning för relationer.
En starkare känsla av inre styrka.
Det betyder inte att traumat försvinner, men att det är möjligt att skapa ett liv med mening, trygghet och närhet trots svåra erfarenheter.
När är det dags att söka hjälp?
Om du upplever att traumasymtom begränsar ditt liv, påverkar dina relationer eller gör det svårt att fungera i vardagen är det viktigt att söka professionell hjälp.
Varningssignaler kan vara:
Återkommande flashbacks eller mardrömmar.
Stark dissociation
Självdestruktiva beteenden, såsom överdriven alkoholkonsumtion eller självskada.
Oförmåga att bygga eller behålla nära relationer.
Hos Mindler kan du få kontakt med psykologer som är specialiserade på trauma. Vi använder KBT som metod.
Du har redan visat styrka genom att överleva ditt trauma. Med rätt stöd kan du också läka och skapa relationer som känns trygga, nära och meningsfulla.
Hitta en psykolog som kan behandla trauma.
Relaterat innehåll:
PTSD behandling och stöd.
Depression ofta associerad med trauma.
Ångest relaterad till traumatiska upplevelser.