Aggressionsproblem - hjälp hos Mindler

Mindlers psykologer guidar dig igenom i vad som utgör aggressionsproblem, förslag på hur du kan hantera dina aggressioner samt hur du hanterar om det själv drabbas i en relation. 

Om du eller någon nära till dig är drabbad så kan Mindlers psykologer hjälpa dig genom terapi för aggression och ilska.

Prata med en psykolog online hos Mindler

  • Videosamtal för 100kr kronor (eller frikort)

  • Arbeta på egen hand med våra självhjälpsprogram (IKBT)

  • Ingen väntetid

  • Mindler är en del av primärvården

Nedan ser du psykologer hos Mindler som arbetar med Aggressionsproblem

Vi har flera psykologer som kan hjälpa dig

Vad är aggressionsproblem?

Aggressionsproblem beskriver beteenden där en person upprepat uttrycker fientlighet, ilska eller våldsamma reaktioner. Dessa problem kan variera i svårighetsgrad och omfatta både verbala och fysiska uttryck av aggression. Aggressionsproblem kan påverka olika åldersgrupper och manifesteras på olika sätt, såsom verbala hot, fysiskt våld, förstörelse av egendom, eller att vara överdrivet utmanande eller fientlig.

Aggressionsproblem beskrivs vara ett resultat av överväldigande ilska. Ilska är en naturlig känsla hos oss alla, och vi kan känna ilska på grund av många olika saker. Om någon hotar, hånar, kränker eller fysiskt attackerar dig är det en fullt normal reaktion att bli arg. Ilska är en signal din kropp ger dig för att du ska kunna mobilisera kraft att skapa snabb förändring som ska ställa någonting i omvärlden till rätta. 

Att känna och uttrycka ilska är inte fel per se, men om du upplever att ilskan konsumerar dig så pass att du har svårt att kontrollera dina handlingar och skrämmer personer i din närhet, kan detta klassas som aggressionsproblem.

Hur hanterar en aggressionsproblem?

Det finns flera strategier du kan använda dig av för att hantera dina aggressionsproblem. Några av dessa kan verka självklara, men det är ändå viktigt att gå igenom dem för att få en bra översiktsbild på vad du kan göra. Flera av dessa strategier går att använda tillsammans, vilket också uppmuntras.

Om aggressionsproblemen grundar sig i en annan sjukdom som depression, ångest eller ADHD, måste det underliggande problemet tas itu med också. Detta betyder inte att de direkta aggressionsproblemen ska ignoreras, utan helt enkelt att de ska hanteras parallellt. 

Tänk innan du agerar 

Den kanske mest effektiva metoden för att hantera ilska och dess underliggande problem är att helt enkelt stanna upp och försöka tänka igenom dina känsloreaktioner innan du följer impulsen att agera. Ställ dig själv frågan: “Varför känner jag som jag gör just nu?” och “Vad tjänar min ilska för syfte i den här situationen?”. Genom att reflektera över din reaktion kan du ge dig tid att agera på det sätt som är mest konstruktivt i stunden. 

Ät väl, träna och få tillräckligt med sömn

Detta är råd som du säkert hört tidigare. God kosthållning, motion och sömn är avgörande för hur en kan hantera triggande situationer i vardagen. Genom att ta hand om dig själv ger du dig själv bra förutsättningar för att hantera andra problem i livet. 

Öva upp din känsloreglering med KBT

Via KBT kan du tillsammans med din psykolog kartlägga vilka situationer som triggar dig till ilska och hur du tenderar att hantera dessa situationer. Med hjälp av hemuppgifter och övningar övar du avslappning, får nya perspektiv och lär dig tankestrategier för att lära upp din känsloreglering. 

Varför kan man ha aggressionsproblem?

Det kan finnas många och varierande orsaker till att en person utvecklar aggressionsproblem: både genetiska, neurologiska, psykologiska och sociala faktorer. Exempel på dessa faktorer kan vara genetisk predisposition, bristande emotionell reglering, påverkan från negativa miljöfaktorer, trauman, missbruk av substanser eller psykisk ohälsa.

Depression

Upplever du att du nyligen haft allt svårare att kontrollera din ilska, så kan det vara en god idé att reflektera över hur du mår. Lättirritabilitet och ilska kan nämligen vara symtom på depression.

Läs mer om depression.

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) 

Personer med ADHD kan uppleva utmaningar med känsloreglering, vilket innebär svårigheter att hantera och kontrollera sina känslor (däribland ilska) på ett adaptivt sätt. Ett symtom på ADHD kan även vara impulsiva handlingar till följd av sina känslor, vilket kan uttryckas som aggressionsproblematik.

Alkoholism och andra missbruk

Berusning är någonting som anses öka aggression hos människor. I fall av misshandel är det mycket vanligt att alkohol är inblandat. Alkohol i sig gör dig inte mer aggressiv, men däremot gör det dig mer benägen att följa dina känsloimpulser. Alkohol försämrar både din känslomässiga självkontroll (din förmåga att internt stilla känslorna) samt din externa självkontroll (din förmåga att stilla handlingsimpulser). 

Läs mer om alkoholism.

PMS/PMDS

För de som lider av PMS/PMDS så kan livet vara en riktig bergodal bana. Måttliga till kraftiga hormonförändringar kan leda till irritabilitet, aggression och ilska. Läs mer om aggressionsproblem vid PMS/PMDS.

Barn och ungdomar med aggressionsproblem

Aggressionsproblem är inte ovanligt hos unga. Detta har framför allt att göra med hormonnivåer och ovana att hantera knepiga situationer. Bristen på erfarenhet gör det svårare att hitta produktiva lösningar på många problem man i den åldern står inför för första gången. Det är då vanligare att reaktionen blir känslomässig och ogenomtänkt. Ilska är inte någonting som bör anses sjukligt när någon är ung eller i tonåren, utan det är helt enkelt en naturlig process där individen håller på att utveckla lugnare och mer produktiva reaktioner när de står inför ett känslomässigt krävande dilemma.

Det finns såklart fall då ilskan och aggressionen kan gå överstyr. I dessa fall är det viktigt att förstå att det är en vanlig process där det viktigaste är stabil guidning och handledning. Öppen diskussion om känslor bör främjas. Om omgivningen söker förstå barnets reaktion i stället för att döma den, kan båda parter lättare arbeta mot en bättre framtid tillsammans, där man förhoppningsvis kan lösa sina problem på andra sätt.

Sambo eller partner med aggressionsproblem

En av de svåraste situationerna att handskas med är när en närstående har aggressionsproblem. Det är inte en överdrift att säga att nästan samtliga fall av våld i förhållanden grundar sig i aggressionsproblem. Aggressionsproblem bör ses som en brist på konstruktiva strategier för att hantera diverse känslomässigt svåra situationer. Våld är alltid en dålig strategi för att lösa problem och leder bara till ytterligare svårigheter framöver, för att inte tala om den fysiska och psykologiska skadan som våld orsakar. Upplever du våld i nära relation, rekommenderar vi omedelbar kontakt med valfri hjälporganisation (Kvinnofridslinjen, Kvinnojouren eller Mansjouren).

Förälder med aggressionsproblem

Även psykiskt våld klassas som aggressionsproblematik, och kan vara skadligt och potentiellt traumatiskt för ett barn. Kraftiga känsloutbrott kan vara traumatiskt för barnet att se, speciellt om ilskan är riktad mot dem. Det är viktigt att vara konstruktiv när man bemöter sina barn och inte ge dem en bild av okontrollerade känslor. Barn känner igen normalläget och tillfällen då föräldern avviker från detta. Om du ofta känner ilska i interaktioner med ditt barn är det väsentligt att du arbetar på din egen känsloreglering. Lär barnet att problem mellan människor kan bäst lösas genom konstruktiv och lugn diskussion.

KBT för problem med ilska

Är det så att dina aggressionsproblem skapar problem för dig i vardagen är det viktigt att du söker hjälp för detta. Önskar du arbeta med att förbättra din känsloreglering kan du ta hjälp av KBT här hos Mindler. 

Få hjälp av Mindlers psykologer genom aggressionsterapi

Mindlers psykologer kan hjälpa som har problem att hantera sina aggressioner. Boka ett möte med någon av våra psykologer. Inledningsvis så börjar det med ett bedömningssamtal, vid behov erbjuder vi med KBT-behandling för aggressionsproblem.

Här hittar du Mindlers psykologer.