Vad är trauma?
Ordet trauma betyder “skada”. Det finns både fysiska och psykiska trauman. Ett psykiskt trauma är ofta ett resultat av en chockartad och smärtsam upplevelse som skapar så mycket stress och starka känslor att de blir svåra att hantera.
Vad innebär trauma?
I vardagligt tal används ofta trauma för att beteckna en dramatisk och svår händelse som förändrat någons liv på ett genomgripande sätt. De flesta trauman leder dock inte till kvarstående symtom, utan kan många gånger bearbetas spontant och självläka. Om man däremot flera månader eller år efter en händelse lider av stark ångest, återupplevande av händelsen genom så kallade flashbacks eller mardrömmar samt har ett omfattande undvikande beteende så kan det handla om ett faktiskt trauma. Ett trauma kan beskrivas som en känslomässig låsning, där en händelse någon gång har gjort den drabbade så rädd att händelsen återupplevs om och om igen psykiskt, eller att personen lever sitt liv genom att undvika liknande händelser igen så till den grad att det blir handikappande. Trauma i barndomen, innan man har utvecklat sin egen identitet och grundtrygghet, kan vara extra förödande.
Olika typer av trauman
Det finns många händelser som kan leda till trauma där du ibland själv är den som är utsatt men kan även vara saker du bevittnat. Om du exempelvis är med om en bilolycka, så kan kroppen bli traumatiserad både fysiskt och psykiskt. Ett fysiskt trauma innebär att en person utsatts för allvarlig kroppslig skada som kan vara livshotande. Man kan exempelvis tala om skalltrauma eller traumatiska hjärnskador vid allvarligt våld mot huvudet. Kroppen kan även få en psykisk chock, som i sin tur kan utvecklas till ett psykiskt trauma. Om vissa kriterier uppfylls en viss tid efter en traumatisk händelse kan man prata om PTSD – posttraumatiskt stressyndrom.
Faktorer som leder till trauma
Det kan som nämnts tidigare vara väldigt olika händelser som leder till ett trauma. Oavsett vilken händelse eller faktor som leder till att man utvecklar ett trauma så har de alla något gemensamt och det är att händelsen skapat känslomässiga ärr hos den drabbade, som är svåra att läka. Några exempel på faktorer som leder till trauma:
Mobbning – Personer som drabbas av mobbning och social utfrysning drabbas ofta av stressrelaterat trauma. Det kan leda till beteenden som innebär att den drabbade har svårt att lita på nya människor t,ex.
Våld (psykiskt och fysiskt) – Våld kan ske i nära relationer, det kan ske av någon man inte känner, det kan vara oprovocerat. Våld leder ofta till trauma hos den drabbade. Även hot om våld, även om det aldrig inträffar, kan vara potentiellt traumatiskt.
Katastrofer eller kriser – En naturkatastrof, krig, eller en svår olycka.
Krig/Tortyr – Människor som lever på platser där det pågår krig eller blir utsatta för tortyr drabbas ofta av trauma och PTSD. Krigsdrabbade människor kan bli djupt traumatiserade.
Kroppsligt trauma – Någon form av skada på och/eller inuti kroppen.
Nära döden upplevelse – Personer som har varit nära att dö, eller som har kliniskt varit döda och sedan blivit återupplivade igen drabbas ofta av kvarstående problem från sitt trauma. Rädsla och förvirring – Det är inte allt så att någonting måste ha hänt för att ett trauma skall utvecklas. Ett trauma kan också utvecklas från intensiva och ihållande rädsla över något man tror kommer hända, eller som man är orolig skall hända.
Oavsett vilken faktor som har orsakat trauma, så är det ofta något som den drabbade personen får leva med under lång tid, många gånger i resten av sitt liv. De psykiska ärr som kan uppkomma på grund av trauma är ofta djupa och leder till olika beteenden och känslomässiga problem.
Konsekvenser av trauma
PTSD – Posttraumatisk stress är något som är vanligt hos traumadrabbade personer. Det innebär att personen störs av återkommande minnesbilder och/eller ett mentalt återupplevande av den händelse som orsakat traumat. Det kan vara att man återupplever minnen i både sovande och vaket tillstånd exempelvis. Om man lider av PTSD så är det väldigt handikappande och uttröttande för den drabbade. (Lite mer ingående om trauma och PTSD längre ner).
Hur påverkar trauma hjärnan?
Trauma påverkar hjärnans signaler och kan påverka oss på många olika sätt. Man har bland annat sett att personer som upplevt trauma har ökade kortisol- och noradrenalinsvar när de blir utsatta för stress. Traumatisk stress kan associeras med bestående förändringar inom amygdala, hippocampus och prefrontal cortex.
Som svar på ett trauma så släpper kroppen även ut adrenalin, som är ett stresshormon och det är detta som påverkar amygdalan i hjärnan, vilket i sin tur leder till en överfunktion i amygdalan. Amygdalan ansvarar för vårt emotionella minne och fungerar som en detektor mot eventuella hot och rädslor.
När ett litet barn blir utsatt för ett trauma så skadar detta fysiskt hjärnan som leder till toxisk stress. Ju mer långvarig denna typ av toxiska stress har inflytande över barnet, desto svårare problem följer med i vuxen ålder. Toxisk stress innebär en toxisk nivå av stresshormoner.
Trauma och PTSD
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är väldigt vanligt och är en diagnos som uppkommit från konsekvenser av traumatisering. En person som lider av PTSD lever ofta i en mer eller mindre konstant skräck/rädsla/oro. Tillståndet är något som drabbar människor i alla åldrar och samhällsgrupper och man räknar med att minst var 4:e person som varit med om trauma utvecklar PTSD. Nedan följer symptom på PTSD hos en person som varit med om något traumatiskt:
Återkommande minnen – Många med PTSD säger att de återkommande minnena spelas upp som en film i deras inre. De återkommande minnena triggar i sin tur känslorna som personen upplevt i samband med den traumatiska händelsen.
Kraftig ångest och fysiska reaktioner – Personer med PTSD får i regel kraftig ångest i samband med att de tänker på minnet som triggat traumat.
Undvikande beteenden – Det kan vara exempelvis att personen undviker att prata om händelsen, att personen låtsas som att ingenting har hänt, undviker olika platser, vissa personer eller aktiviteter för att inte riskera att samma scenario på något sätt skulle kunna uppstå igen.
Förändringar i humöret – Personer med PTSD kan svänga i humöret och drabbas av starka känsloreaktioner i samband med att deras stress triggas av någonting yttre. Det kan vara allt från aggressionsutbrott till total hopplöshet, eller skräck. Personen upplever ofta problem i sina nära relationer på grund av detta, vilket i sin tur ofta skapar ytterligare lidande.
Destruktivt beteende – Personer med PTSD får ofta destruktiva beteenden i form av exempelvis alkohol- eller drogmissbruk, söker sig till relationer som inte är bra för personen, dras till farliga platser och personer.
Personer som lider av svår PTSD (kallas även för komplex PTSD) lider av mycket svåra symtom från sin PTSD och det är vanligt hos personer som levt i exempelvis krig, har svåra trauman som barn, har blivit utsatt för våldtäkt eller hänsynslöst våld och tortyr. Dessa personer har en bristande känsloreglering och lever ofta i en konstant skräck med återupplevelser från ofta flera traumatiska upplevelser.
Trauma hos barn
Barn kan vara extra känsliga för potentiellt traumatiska händelser utifrån att de inte har fullt utvecklade kognitiva förmågor och därför kan ha svårt att tolka vad som händer omkring dem. De har ännu inte lärt sig att hantera starka känslor på egen hand och kan “översvämmas” av sina känslor om det inte finns någon vuxen i närheten som kan hjälpa barnet att reglera de starka känslorna. Barn är olika känsliga för trauma utifrån personlighet men också utifrån var i utvecklingen de befinner sig. Det är viktigt att vuxna omkring barnet kan hålla sig så lugna som möjligt. Några tecken på att ett barn kan ha varit med om ett trauma:
Mardrömmar och sängvätning –Barn som upplevt ett trauma återupplever ofta förloppet i sina drömmar.
Repetitiv lek – Ett barn kan ha svårt att uttrycka vad som hänt verbalt men kan istället använda sig av leken för att uttrycka känslor kring det som hänt.
Oro och oförklarlig rädsla – Barn som ofta upplevs vara oroliga, rädda och även uppleva fysiska känslor som hjärtklappning vid tanke på en jobbig händelse.
Klängighet – Barn kan också bli klängiga eller te sig yngre än deras faktiska ålder.
Ilska och utåtagerande – Barn som upplevt psykiskt eller fysiskt våld har en tendens att bli utåtagerande. De mest besvärliga barnen har inte sällan underliggande trauman från hemmet.
Tystlåten – Om barnet plötsligt blir tystlåtet och tillbakadraget, så kan det vara ett tecken på rädsla som beror på ett trauma.
Koncentrationssvårigheter – Barn och ungdomar kan få försämrad koncentrationsförmåga vilket kan leda till sämre skolprestationer.
Att bemöta ett barn med trauma kan vara svårt, och det absolut bästa du kan göra är att vara en trygg vuxen. Genom att barnet får nya, sunda upplevelser tillsammans med dig kan vissa delar av traumat lindras och i bästa fall läka.
Trauma som går i arv
Det är ingen nyhet att trauman kan gå i arv. De traumatiska händelser som ens föräldrar eller tidigare generationer upplevt kan påverka kommande generationer, utifrån reaktioner, beteenden och känslor som uttrycks och kommuniceras till sina barn. På så vis kan ett barn ärva ett trauma som en själv inte upplevt. Ofta lärs detta in omedvetet, och är något som inte upptäcks förrän högre upp i åldern. Ett ärvt trauma skiljer sig inte nämnvärt från andra trauman, och bearbetas och behandlas på liknande sätt som självupplevda trauman.
Hur bearbetar man trauma?
Varje människa utsätts för flertalet trauman under en livstid – vissa mer och vissa mindre svåra. Hjärnan kommer automatiskt att bearbeta och läka trauman du är med om, som en slags automatiserad självhjälp, varpå de flesta traumatiska händelser inte påverkar en senare i livet. Tyngre psykologiska trauman kan vara svårare för hjärnan att själv bearbeta, och därför kan hjälp behövas utifrån.
Trauma bearbetas genom att du under trygga förhållanden vågar närma dig traumats kärna. Genom att våga gå in i minnet, om och om igen, till dess att det inte längre väcker samma känslomässiga respons. Det kan vara svårt att på egen hand våga gå in i minnet utan att fly när känslor triggas igång, därför rekommenderas det att trauma bearbetas tillsammans med en psykolog, via en kbt-behandling.
Vad du själv kan göra
För dig som har varit med om ett trauma så finns det flera saker du själv kan göra för att försöka hjälpa dig själv att må bra igen. Det viktigaste av allt är att du förstår att det är helt naturligt att reagera starkt på ett trauma och att så länge som man inte har läkt sina sår, så kommer också problemen att kvarstå och den enda som kommer att kunna rädda dig är du, med mycket hjälp från omgivningen och vården.
Lär känna dig själv och lär dig mer om PTSD.
Ta hand om din hälsa – motion, god sömn och rätt kost.
Undvik centralstimulerande medel som droger eller alkohol.
Gör mer av sådant som du tycker om, och känner att du orkar med.
Umgås med dina nära.
Våga prata om vad du tänker och känner.
Traumabehandling – vilka metoder?
Vid trauma/PTSD rekommenderas framförallt psykologisk behandling men medicinsk behandling med SSRI-preparat kan också ge viss effekt. Obehandlade trauman, som ex. obehandlad PTSD, kan innebära att personen får långvariga konsekvenser och lidande. Läs mer om det och se vilka behandlingsalternativ som kan fungera.
Traumafokuserad KBT har visat sig ge goda resultat hos personer med trauman och brukar vara en förstahandsrekommendation. Genom behandlingen får personen hjälp att närma sig de svåra minnen som utlöser stressen. En annan vanlig metod är något som kallas för EMDR. Det innebär att patienten får tänka på de traumatiska minnesbilderna samtidigt som behandlaren aktiverar växelvisa ögonrörelser hos patienten. Det underlättar bearbetningen av minnena och de tankar och känslor som de ger upphov till. Målet är att hitta mer hjälpsamma tankar och att kunna bemöta minnena utan alltför stort obehag. Det finns även andra alternativa behandlingsformer som exempelvis hypnosterapi.
Att prata med en psykolog som är kunnig inom stress och trauma hjälper och kan på sikt leda till betydligt förbättrad livskvalitet. Ofta handlar det om att lära sig att förstå hur man fungerar och varför man känner som man känner och få de verktyg som krävs för att komma vidare med sitt liv. Via Mindler kan du boka in ett samtal med en av våra 200+ legitimerade psykologer utan väntetid. Det kostar som ett vanligt vårdbesök.