Psykisk hälsa är ett nyansrikt begrepp och handlar i det stora hela om vårt mentala, emotionella och sociala välbefinnande. Bildligt talat reflekterar det hur vi mår på insidan, i själen eller i hjärtat. Det påverkar hur vi tänker, känner och hanterar saker som motgångar, relationer och vardagliga beslut. Det är lika viktigt som fysisk hälsa.
En god psykisk hälsa innebär inte frånvaro av psykisk ohälsa. Det handlar snarare om förmågan att hitta någon slags mening i livet, att hantera stress, utmaningar och krav, att känna igen och uttrycka sitt känsloliv, att återhämta sig från svårigheter och att upprätthålla positiva relationer. Ett självklart recept på hur en kan uppnå psykisk hälsa finns inte. För de allra flesta går den psykiska hälsan upp och ner i perioder, där olika typer av självomhändertagande krävs. De flesta av oss behöver ibland, på ett eller annat sätt, stöd i att vårda sin psykiska hälsa tex. vid olika utmaningar i livet, antingen genom en vän, närstående eller kanske genom vården.
Vad påverkar den psykiska hälsan?
Många faktorer spelar in i vår psykiska hälsa. Det handlar om biologiska, fysiologiska, psykologiska, sociala, miljömässiga och livsstilsfaktorer. Det finns ett komplext förhållande mellan dessa faktorer, som kan se olika ut mellan individer samt under olika perioder i livet. Varje faktor kan bestå av både skyddande faktorer och riskfaktorer. Nedan kan du läsa mer om faktorerna:
Livsstil, kost och motion: Flertalet studier har visat på att träning har en god påverkan på såväl vår fysiska som vår psykiska hälsa. Motion i olika former bidrar till hälsan genom att bland annat frigöra endorfiner (som är kroppens naturliga “må bra”-hormoner), balansera stresshormonet kortisol, främja djupare sömn och öka blodflödet till hjärnan. Vidare har studier också visat på att kostens innehåll av olika näringsämnen såsom vitaminer och fett påverkar hjärnans och kroppens funktion. Som exempel bidrar en balanserad kost med långsamma kolhydrater till jämnare energi samt stabilare humör, och b-vitaminer är viktiga för produktionen av signalsubstanser som serotonin och dopamin. Brist på dessa vitaminer kan leda till depressiva symptom och trötthet.
Sociala och miljömässiga faktorer: Sociala sammanhang, miljömässiga förhållanden och sociala strukturer påverkar våra liv, möjligheter och förutsättningar. Människan är en social varelse och befinner sig ständigt i olika sociala sammanhang, vilket påverkar hur vi människor upplever livet. Att känna sig accepterad och respekterad är en viktigt del av den psykiska hälsan. Det kan innebära att ha betydelsefulla och stödjande relationer med familj, vänner eller partner. En arbetsplats med god arbetsmiljö är också en del och kan bidra till känslan av meningsfullhet, att vara kapabel och att vara delaktig i samhället. Vidare kan känslan av att tillhöra en kultur eller etnisk grupp vara en källa till styrka och verka skyddande för den psykiska hälsan. Att befinna sig under trygga, begripliga och någotsånär förutsägbara omständigheter är också viktiga komponenter för den psykiska hälsan. Det kan vara sådant som att ens omgivning är trygg och att det finns en ekonomisk säkerhet i livet.
Biologiska och fysiologiska faktorer: Biologi och fysiologi spelar en betydande roll för vår psykiska hälsa. Detta eftersom kroppens och hjärnans funktioner är tätt sammankopplade med vårt mentala och psykiska välbefinnande. Exempelvis ärver vi en genetisk uppsättning som kan göra oss mer eller mindre sårbara för
psykiska sjukdomar och kan påverka vår känslighet för miljöfaktorer. Kroppens fysiska tillstånd är också en viktig faktor. Kroniska sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar eller smärttillstånd påverkar även det psykiska välbefinnandet, ofta genom att skapa stress eller begränsa livskvaliteten.
Psykologiska faktorer: Psykologiska faktorer har en direkt inverkan på vår psykiska hälsa, eftersom dessa influerar vår självkänsla, hur vi uppfattar världen omkring oss och hur vi hanterar olika livshändelser. Psykologiska faktorer kan vara personlighetsdrag som kan göra oss mer eller mindre motståndskraftiga mot psykiska utmaningar. Även vårt tankesätt, det vill säga hur vi tolkar och bearbetar information vi tar in från omvärlden, är en viktig faktor. Därtill är psykologiska färdigheter som emotionell reglering och hanteringsstrategier, som att kunna lugna sig själv eller sätta ord på sina känslor, också en viktig faktor för att bevara psykiskt välbefinnande.
Skillnad mellan mental och psykisk hälsa
Skillnaden mellan mental hälsa och psykisk hälsa är ofta subtil, då innebörden överlappar till stor del. Begreppen används många gånger synonymt, men de kan ha olika betoning beroende på sammanhanget. I Sverige gör vi ingen särskild skillnad på dessa begrepp i vardagligt språk.
Psykisk hälsa används oftast i bemärkelsen av det känslomässiga och psykologiska välbefinnandet. Begreppet används inom psykologi och psykiatri och kopplas till hur människor upplever och hanterar sina tankar, känslor och beteenden. Psykisk ohälsa används som motsatsord och kan vara allt från mild ångest till psykiska sjukdomar.
Mental hälsa används oftast som ett bredare begrepp som inkluderar både det psykologiska och det kognitiva välbefinnandet, som förmågan att tänka klart, fatta beslut och hantera problem. Det används mer generellt för att beskriva hur hjärnan fungerar i vardagen. Mental hälsa är ett välanvänt uttryck i internationella sammanhang (särskilt engelskspråkigt), vilket används för att täcka allt från känslomässigt välbefinnande till kognitiv förmåga.