Vad är ortorexi?
Ortorexi är en term som används för att beskriva en fixering vid att äta hälsosam mat. Människor som lider av ortorexi har en överdriven och besatt oro för att äta "ren" eller "perfekt" mat. Dessa personer kallas för ortorektiker och upplevs ofta utåt sett som väldigt måna om sin hälsa, sitt matintag och sin träning.
Bakom denna hälsosamma fasad gömmer sig ofta en begränsad individ. Många gånger ersätts vardagliga ting med träning och löpturer, eller för att planera och väga sin nästa måltid. Ortorexi är också många gånger en inkörsport till andra ätstörningar som anorexi och bulimi.
Ordet ortorexi härstammar från det grekiska orden “orthos” som betyder renlärig, och “orexis” som betyder aptit. I många andra former av ätstörningar handlar tankarna och det tvångsmässiga beteendet ofta om mat, vilket även stämmer väl hos en ortorektiker. Skillnaden är att en ortorektiker också i kombination har en överdriven fixering vid träning.
Ätstörning UNS
Ortorexi faller under begreppet ätstörning utan närmare specifikation (UNS). Det betyder att det klassas som en form av ätstörning, men inte som en enskild diagnos. Ätstörningar inom denna grupp är ofta personer som faller in under vissa kriterier för en ätstörning, men inte samtliga.
Symtom på ortorexi
Symtomen på ortorexi kan variera, men de inkluderar oftast en överdriven fixering vid att äta hälsosam mat och en intensiv oro över matkvalitet. Här är några potentiella symtom:
Överdrivet och tvångsmässigt beteende kring mat och träning.
Fixering vid att leva hälsosamt.
Tränar ofta flera gånger per dag.
Får ångest vid utebliven träning.
Fixeringen vid kost och träning begränsar personens liv
Ofta negativ bild av sig själv och sin kropp.
Återkommande känsla av otillräcklighet gällande sina prestationer.
De fysiska symptomen för en person med ortorexi är svårare att se för de som befinner sig i närheten av den drabbade. Eftersom personen oftast har en orimlig fixering vid sitt matintag och träning, så leder detta ofta till underskott av vad kroppen behöver och överansträngning av kroppen. Detta kan visa sig i minskad vikt, muskelvärk, orkeslöshet och koncentrationssvårigheter.
Målet för en ortorektiker, är till skillnad från exempelvis en anorektiker inte att gå ner i vikt. Målet är att vara hälsosam i grunden, och en ortorektiker som tappar för mycket i vikt försöker då ofta gå upp till den vikt som den själv anser är sin idealvikt.
Orsaker till ortorexi
Eftersom ortorexi inte är en egen diagnos i sig, och inte heller ett välutforskat tillstånd i dagsläget, är det svårt att säga exakt vad det beror på. Det man har kunnat se liknande mellan de som drabbats av ortorexi, är att många i början av ätstörningen endast vill börja leva ett sundare liv, som senare utvecklas till en besatthet som till slut påverkar personens privatliv.
Hur samhällets normer och ideal ser ut har också med största sannolikhet en del i varför vissa personer utvecklar ortorexi. I ett samhälle med stora influenser i hur man ska leva hälsosamt, är det lätt att bli påverkad och bilda en negativ självbild.
Det som man har kunnat se är att oavsett om personen startar inom fitness, idrott eller dieter för ett hälsosammare liv, ser förloppet liknande ut oavsett vem som drabbas. Det vill säga en osund fixering vid träning, hälsa och kaloriintag.
Vilka drabbas av ortorexi?
Likt med många andra ätstörningar, är ortorexi något som drabbar kvinnor i högre utsträckning än män. Däremot är ortorexi vanligare än anorexi hos män.
Anhörig till någon med ortorexi
Att vara anhörig till någon som lider av en ätstörning kan vara mycket tyngande. Att stå bredvid och se på inger oftast en stark känsla av maktlöshet, oro och förtvivlan. Eftersom ortorexi inte är lika synligt utanpå, kan det vara svårt att konfrontera ortorektikern gällande sina problem. Detta mycket på grund av att en ortorektiker är fixerad vid en sund, hälsosam livsstil och själv oftast inte anser att det är ett problem. Om du är anhörig till någon med ortorexi följer nedan ett par råd som du kan använda dig av i kommunikationen med din anhörige:
Var empatisk och lyssna: Lyssna in din närståendes tankar och perspektiv.
Uttryck dina egna känslor: Visa att du bryr dig om din närståendes hälsa, men har ett annat perspektiv.
Främja positiva förändringar: Var ett exempel för din anhörige. Genom att själv leva sunt och “visa rätt väg”, utan att det går till någon överdrift får ortorektikern en möjlighet att möta sundare livsstilar, vilket kan motivera och inspirera.
Var tålmodig: Att övervinna ortorexi tar tid och kräver tålamod. Försök komma ihåg att det är en utmanande process att gå emot en ätstörning, och att framsteg kan vara långsamma.
Att stötta någon med en ätstörning kan vara tungt, och det är viktigt att söka hjälp från professionella om det behövs, även dig som anhörig.
Behandling för ortorexi
Ortorexi behandlas likt andra ätstörningar inom vården. Oftast erbjuds personen i första hand samtals- och beteendeterapi (KBT främst). Eftersom många som har ortorexi inte själva anser sig ha en ätstörning, är det också vanligt att denna grupp inte söker sig till vården i samma utsträckning som andra som är drabbade av ätstörningar gör.
Det krävs en vilja hos personen att bli bättre, samt en sjukdomsinsikt i sin fixering vid hälsa, kost och träning. Först när personen själv vill ha hjälp, går det också att ändra på ett ätstört mönster. Det finns inga direkta läkemedel som behandlar ortorexi, däremot kan läkemedel sättas in vid depression och svår ångest.
KBT för ätstörningar
Kognitiv beteendeterapi används ofta som en första effektiv behandlingsmetod för olika typer av ätstörningar, inklusive ortorexi. Inom KBT kartlägger och fokuserar du och din psykolog på tankar, känslor och beteenden som är kopplade till ätstörningen. Tillsammans försöker ni förstå funktionen och resultatet av ästörningsmönster. Därefter kan ni tillsammans arbeta för att förändra ätbeteenden och i senare skeden inställning och självbild, som kan ligga till grund för ätstörningen. På Mindler kan vi tyvärr inte erbjuda behandling för ätstörningar. Vi hänvisar dig att söka vård hos din vårdcentral, ätstörningsklinik eller ungdomsmottagning.