Vad är rädsla?
Enligt den amerikanska emotionsforskaren Tomkins är rädsla en av människans nio grundaffekter tillsammans med exempelvis ledsenhet och ilska. En grundaffekt är en känsla som har identifierats i olika kulturella sammanhang världen över (även bland olika naturfolk) och som därför tycks vara universell.
Alla har vi upplevt rädsla och känslan kan betraktas som en naturlig mänsklig reaktion. Rädsla är ett vitt begrepp som innefattar alla känsloaspekter från mildare oro eller ängslan till fullskalig skräck och fasa. Människor tenderar att bli rädda för olika saker och man har även noterat att en del lider av mer rädsla generellt än andra. Oftast brukar man säga att sådana individer är ångestbenägna och de lider oftare av olika ångestsyndrom som till exempel paniksyndrom eller generaliserad ångest (GAD).
Utifrån ett evolutionärt perspektiv är rädsla kanske den viktigaste känslan. Den hjälper oss att upptäcka yttre hot och att hålla oss undan dessa. För urtidsmänniskan som levde i naturen utan skydd var det livsviktigt att kunna upptäcka hot så snabbt som möjligt för att överleva.
I ett modernt samhälle utan vanligt förekommande direkta faror som björnar eller andra hotfulla fiender, fyller rädsla fortfarande en viktig funktion. Det är viktigt att vi ser oss om när vi går över gatan och att hjärnan snabbt larmar om en bil närmar sig i hög hastighet så att vi kan hoppa undan. I dagens samhälle finns dock också andra typer av hot som kanske är av en mer social natur. Vi kan bli utsatta för bedragare på internet, somliga är rädda för terrordåd, andra är rädda för att bli lämnad av en partner. Det här är alla exempel på hot som är betydligt mer komplexa och tvetydiga än en hotfull björn utanför grottöppningen. Det är någonting som kan ställa till det för vår hjärna, som är programmerad för att reagera på omedelbara och direkta hot.
Vad händer i kroppen när vi blir rädda?
Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
När vi utsätts för en situation som skapar stark rädsla reagerar kroppen med en så kallad flykt-och-kamp-respons (fight-or-flight på engelska). Responsen har som funktion att vi ska kunna fly eller slåss för vår överlevnad. I kroppen sker viktiga och snabba reaktioner som att adrenalin och noradrenalin släpps ut, andhämtningen blir häftigare, blod rusar till stora muskelgrupper som behövs för att springa och att mindre viktiga funktioner, som till exempel matsmältningen, sätts på lågvarv för att inte uppta onödig energi.
Flykt-och-kamp-responsen är till för att hantera omedelbara och direkta faror, inte för att hantera faror under längre tid. Personer som lever med stark rädsla under längre tid påverkas negativt av det fysiologiskt. Stresshormonet kortisol söndras ut i kroppen har har långtidseffekter som förhöjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar och nedsatt immunförsvar. Många människor som levt med stark rädsla under lång tid drabbas också av smärtor i kroppen och trötthet.
Vad betyder irrationell rädsla?
Inom psykologin skiljer vi ofta på rationell och irrationell rädsla. Man kan säga att en rationell rädsla är någonting som det är befogat att vara rädd för, ett reellt hot. Under ett safaritur är det till exempel rationellt att hålla ett avstånd till de vilda djuren och att känna en viss rädsla när de närmar sig utanför bilfönstret. Att leva i en storstad och knappt våga gå utanför dörren på grund av rädsla för att attackeras av ett vilt djur får dock sägas vara irrationellt. Man kan säga att rädslan inte står i proportion till den faktiska situationen. Det finns knappt några vilda djur i de flesta stora städer och risken skulle alltså vara försvinnande liten att drabbas av en attack.
Ett annat exempel är att flyga flygplan, något som många är rädda för trots att det faktiskt är många gånger säkrare än att åka bil, något som många gör dagligen utan att ens reflektera över faran kring.
Rädsla och fobier
När en irrationell rädsla tar över tankarna allt mer och börjar inkräkta på vardagen handlar det förmodligen om en fobi, snarare än vanlig rädsla. En fobi är en väldigt stark rädsla som kretsar kring en specifik sak, plats eller företeelse. Rädslan står inte i proportion till graden av fara i de allra flesta fall. Här kan du läsa mer om fobier.
Rädsla och trauman
När man har varit med om en traumatisk händelse är det vanligt att drabbas av stark rädsla. Ibland kan rädslan hänga kvar även lång tid efter traumat och uttrycka sig genom plötsliga minnesbilder, starka negativa känslor och mardrömmar. Om så är fallet är det möjligt att man har drabbats av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). I så fall är det viktigt att söka vård för att kunna få hjälp att må bättre igen.
Rädsla och ångestsyndrom
Vi benämner ofta rädslor av en mildare grad som oro eller ångest. Den här typen av rädsla utgör en viktig del av flera ångestdiagnoser så som exempelvis generaliserat ångestsyndrom (GAD). När man lider av GAD har men en ständig och påtaglig oro/ångest inför allehanda problem som kan uppstå i livet, inom områden så som yrkesproblem, relationsproblem, sjukdomar, skador och olyckor.
När ska jag söka hjälp för min rädsla?
När en rädsla mer och mer tar över tankarna och vardagen kan det vara en god idé att söka hjälp hos en psykolog. Det är jobbigt att bära runt på rädsla och ofta blir det svårt att fokusera på andra saker som är viktiga för att må bra i livet, vilket gör att man mår ännu sämre. Om du har en rädsla som besvärar dig uppmuntrar vi dig att boka en tid för ett första bedömningssamtal hos en av våra psykologer eller på din vårdcentral.