Vad är kärlek?
Kärlek är en komplex upplevelse som, precis som alla mänskliga tillstånd, innefattar en blandning av känslor, tankar, kroppsliga upplevelser, impulser och handlingar. I fokus för kärlekens blick kan vi till exempel ha andra människor (kärleken kan då vara romantisk, familjeorienterad eller vänskaplig), djur, ting eller oss själva. Kärleken hjälper oss att uppleva trygghet och stärka relationen till andra och till oss själva, och utgör en av människans mest grundläggande och livsnödvändiga känsloupplevelser.
Kärlekens faser
Kärleken kan delas in i olika faser. En teori utgår från följande trestegsraket:
Förälskelsefasen: I den initiala fasen känner vi en stark lockelse till någon eller något. Känslor av nyfikenhet och intresse är starkt närvarande. Förälskelsen liknar det tillstånd som kan uppstå mellan spädbarn och förälder där fokus ligger på att knyta an. Eftersom förälskelsen tar mycket energi orkar vi inte befinna oss här allt för länge, så denna fas varar sällan mer än något år.
Uppbyggnadsfasen: I denna fas lär vi känna varandra bättre, och om vi vågar vara sårbara kan vi stärka banden och slutligen hamna i stabiliseringsfasen.
Stabiliseringsfasen: Här når relationen en stabil nivå av långsiktigt engagemang och samhörighet. Vi känner stabilitet och trygghet i var vi har den andra personen.
Hur känns kärlek?
Kärlek är en högst fysiologisk upplevelse och i denna samverkar olika signalsubstanser, bland annat:
Dopamin: Utgör den centrala substansen i förälskelsen. Dopaminet är förknippat med upplevelser av njutning, förväntan och stark glädje (lyckorus). Dopaminet kan utlösas av att vara fysiskt nära den vi hyser kärlek till, få bekräftelse på den andres känslor eller att tänka på och se fram emot att vara tillsammans.
Oxytocin: Denna är trygghetens signalsubstans som utsöndras när vi knyter an till andra, både på ett psykiskt och fysiskt plan. Oxytocinet bidrar till en känsla av lugn och ro, och en upplevelse av att “bara vara”. Fysisk beröring, varma medkännande ord, stöttning och uppskattning från någon vi tycker om kan bidra till oxytocin.
Noradrenalin & kortisol: Noradrenalin aktiveras vid situationer som känns spännande och nya, till exempel att hoppa bungy-jump, eller att vara kär. Kärlek kan faktiskt leda till en mildare stress- och ångestreaktion i kroppen, som bidrar till en ökning av stresshormonet kortisol som ger en upplevelse av ökad energi, vilket i sin tur kan dämpa fysiologiska signaler såsom sömnighet och hunger. Hjärtat slår snabbare, pupillerna utvidgas och vi har lättare att rodna.
Serotonin: När dopamin utsöndras minskas andelen serotonin. Med minskade serotoninnivåer ökar möjligheterna att känna sig besatt. Det är därför man kan uppleva sig tvångsmässigt upptagen av den man är kär i. Det blir också svårare att hantera känslor så som ledsenhet vilket gör att man kan känna sig extra sårbar för starka känslor vid en förälskelse.
Hur visar man kärlek?
Svaret på denna fråga är oändlig. Vi människor är olika och hanterar tillgivenhet och kärlek på olika sätt. Vårt "kärleksspråk" är med andra ord högst individuellt, och utöver personlighet, livshistoria och erfarenhet av kärlek i tidigare relationer och i barndomen, kan våra preferenser också variera beroende på dagsform, behov och situation.
Vanliga exempel på handlingar som ofta tolkas som kärleksfulla kan vara att:
Visa generositet (med sin tid, komplimanger, ord etc.).
Värdesätta den andres behov och agera för att möta dessa.
Fysisk närhet, kramar & pussar.
Visa stöd och vara till hjälp när den andre behöver en.
Planera in gemensamma mål och aktiviteter.
Vara närvarande och visa att man lyssnar och är intresserad.
Prata om minnen.
Ge varandra utrymme när det behövs.
Olycklig kärlek
Kärlek kan också göra väldigt ont, till exempel när den inte blir besvarad eller när någon vi älskar far illa. Kärleken är i sin essens dubbelbottnad, då det alltid medför en risk - en risk att bli lämnad, att någon vi älskar går bort eller att kärleken och relationen förändras på något sätt. Som nämndes ovan kan olycklig kärlek göra extra ont till följd av låga serotoninnivåer.
Våldsam kärlek - att vara i en destruktiv relation
Kärleken kan också bli farlig. Den destruktiva kärleken definieras av att någon i relationen far illa och våldet kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt eller ekonomiskt. Det är vanligt att hamna i dysfunktionella mönster som på sikt kan påverka ens självbild negativt och göra det svårt att ta sig ur relationen. I en destruktiv relation kan det nämligen finnas en ambivalens av att känna stark kärlek blandat med rädsla, ledsenhet, skuld eller skam. Det är även lätt att våldet blir normaliserat i vardagen, vilket ytterligare gör det svårare. Det kan vara bra att veta att det finns stöd att få, både för dig som blir utsatt för våld för att kunna ta dig ur en sådan situation, och för dig som hamnar i att utsätta din partner för våld för att få stöd i att förändra dina beteenden. Att vara i en våldsam relation är inte ett uttryck för sund kärlek, och är inte något som man mår bra av att vara kvar i. Funderar du på över om du befinner dig i en destruktiv relation, eller själv utsätter någon för våld i en relation, kan du vända dig till:
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
Stödlinjen för män: 020-80 80 80
RFSL (för HBTQI+) 020- 34 13 16
Vinsten med kärlek
Den uppenbara vinsten med en trygg kärlek är att den är härlig att känna - som beskrivet ovan är det en cocktail av härliga ingredienser rakt in i vårt belöningssystem. Men forskning visar också hur kärlek verkar på en mer djupgående biologisk nivå och kan leda till förhöjt psykiskt och fysiskt välbefinnande, motverka stress och stärka nervbanor i hjärnan som är förknippade med empati.
Självkärlek - självmedkänsla
I terapi kan man arbeta med att stärka sin självmedkänsla, vilket handlar om att visa sig själv ömsinthet och respekt för de svårigheter man går igenom. Självmedkänsla definieras som en förmåga att bli medveten om och vilja att bli berörd av sitt lidande, samtidigt som man agerar för att lindra eller förebygga det. Det är alltså både en attityd gentemot sig själv men också konkreta handlingar i att försöka göra en svår situation lite lättare. På det sättet kan man säga att ett arbete med självmedkänsla handlar om att visa sig själv kärlek och stöd, likt hur man hade gjort till någon annan man bryr sig om.
Osjälvisk kärlek
Begreppet osjälvisk kärlek kan till exempel förklaras som en upplevelse av att ge av sin kärlek på ett sätt där man inte förväntar sig något i utdelning. Det ligger nära begreppet altruism som handlar om att hjälpa andra utan att förvänta sig att få tillbaka, där upplevelsen att visa medmänsklighet är belönande nog.
Ta hjälp av en psykolog
Vill du ha hjälp att hantera olycklig kärlek, stärka din egen självmedkänsla eller hjälp i att undersöka om du befinner dig i en destruktiv relation? Du kan då ta hjälp av någon av våra psykologer.