Lär dig mer om IBS eller påbörja en KBT-behandling för dina besvär

IBS är en förkortning av engelskans Irritable bowel syndrome och betyder att ditt tarmsystem är lättretligt och extra känsligt för viss mat. IBS är en ganska generell beteckning på tarmproblem och kan ha en rad olika symptom. Det är vanligt att IBS skiljer sig betydligt från person till person, både när det kommer till orsak och symptom. 

Symptomen kan ibland vara mycket svåra att hantera och innebär inte sällan en nedsatt livskvalité och frekventa störningar i vardagen. IBS kan lyckligtvis undvikas av många genom att förändra sin kost eller använda läkemedel som ofta går att köpa receptfritt.

För att bli diagnostiserad med IBS räcker det inte bara med att du har ont i magen, utan du måste också uppvisa andra besvär. Tecken på att det är IBS kan bland annat vara att smärtan förvärras eller lindras när du går på toaletten, att du växlar mellan att ha förstoppning och diarré eller att du går på toaletten oregelbundet. Besvären ska ha bestått i över tre månader för att en diagnos ska fastställas, annars faller det under mer temporära tarmbesvär.

Det är mycket vanligt att konsistensen på avföringen oregelbundet växlar mellan fast och lös när du har IBS. Det kan skifta mellan en hård klump för att sedan övergå till diarréliknande vätska under en och samma tarmrörelse. Det är också vanligt att man vid fall av IBS enbart har antingen diarré eller förstoppning. I vissa fall kan avföringen även ha en slemliknande konsistens.

Avgörande för att ställa diagnosen är att dina tarmrörelser är oregelbundna. Ibland kanske du måste gå på toa flera gånger om dagen, medan du under andra perioder går flera veckor utan att bajsa. En diagnos av IBS ställs alltså mer holistiskt; genom att kolla på alla delar av ditt tarmsystem och hur detta förhåller sig till dina andra symptom.

Eftersom många har oros- eller stressrelaterad IBS, kan KBT, vilket står för kognitiv beteendeterapi, vara en del av lösningen för att minska sjukdomens symptom. Forskare har på senare tid kunnat visa att psykologisk behandling mot IBS har varit lyckad, och KBT verkar vara den mest effektiva varianten av detta.

Eftersom psykologiska åkommor som depression och ångest förekommer i större utsträckning bland de som även lider av IBS, har ett visst samband kunnat fastställas. Den ökade graden av psykologisk ohälsa stämmer väl överens med andra kroppstillstånd som orsakar kronisk smärta och för vilka det inte finns något tydligt botemedel.

Psykologiska problem som depression och ångest kan i många fall av IBS fastslås vara ett symptom av tarmstörningen. Dessa kan även ytterligare förvärra symptomen och smärtan genom att förvärra stressorsakade aspekter av tarmproblemen, vilket skapar en ond cirkel.

KBT är inte bara användbart för att komma ur denna onda cirkel, utan ger patienten dessutom smärthanteringsmetoder som fungerar universellt för all typ av smärta. De fysiska problem som smärtorsakad stress orsakar kan förminskas genom att fokusera på att minska den psykologiska stressen som den kroniska smärtan orsakar till vardags. Detta kan i sin tur orsaka en lavinartad effekt i motsatt riktning, där stressen blir mindre som en följd av KBT, IBS-symptomen blir lindrigare som en följd av minskad stress, och stressen blir ytterligare mindre som en följd av att IBS-symptomen blir lindrigare.

IBS är någonting många har problem med, och även om det är en generell beteckning på någonting som kanske hade varit mer diagnostiskt uppdelat om det varit bättre förstått, är det ändå definitivt en sjukdom. Om man verkligen vill vara pedantisk skulle man kunna säga att IBS är en samling symptom, och där orsaken till dem inte alltid är tydlig. Man skulle kunna säga att IBS inte är en sjukdom utifrån den traditionella definitionen av vad en sjukdom är, men rent realistiskt ter det sig som en sjukdom.

IBS behandlas däremot som en obotlig sjukdom som man inte riktigt förstår sig på. Varje individuellt fall är unikt, vilket skiljer sig en hel del från vanligare sjukdomar. Huruvida IBS är en sjukdom eller inte handlar alltså i grund och botten om semantik och vad man själv definierar vara en sjukdom. Om det är en sjukdom eller ej förringar inte symptomen som många människor måste handskas med till vardags.

Eftersom många olika människor uppvisar olikartade symptom vid IBS, är det svårt att fastställa exakt hur många som lider av det. De fall som diagnostiseras som IBS kommer med största sannolikhet vara av den svårare graden, eftersom patienten annars inte hade sökt läkarvård. Det är mycket troligt att det går runt en hel del människor med mild och odiagnostiserad IBS, utan att egentligen veta om det.

IBS har högst förekomst i åldersgruppen 20–50 år, och drabbar kvinnor i högre utsträckning än män. I Sverige lider ungefär 13% av befolkning av IBS, vilket är förhållandevis lågt i jämförelse med resten av den västerländska världen. Det har dock visat sig att bara ungefär en fjärdedel söker vård för sin IBS, vilket ger oss ett betydande mörkertal för antalet som faktiskt har tarmsjukdomen.

En stor del av behandlingsprocessen är helt enkelt att förstå hur just din personliga variant av IBS fungerar. Det kan innebära att du prövar att ändra kosten, eller att du helt enkelt testar ett läkemedel. Det finns en hel del receptfria läkemedel för behandling av IBS, men det kräver ofta att man testar sig fram lite innan man hittar någonting som passar. Det läkemedlet som passar bäst för dig kommer dessutom vara det som bäst lindrar de symptom som påverkar dig mest, då läkemedel inte botar orsaken till IBS, utan bara lindrar symptomen.

Det finns en hel del läkemedel som hjälper dig hantera förstoppningar. Laxeringsmedel är den vanligaste formen av läkemedel som går att använda under längre perioder. Det finns också laxerande medel som kan göra symptomen värre, så rådfråga alltid din läkare innan du börjar använda ett nytt läkemedel. Om du ännu inte har gått till läkaren, kan du istället fråga på apoteket efter expertråd.

Om du har svårt med diarré kan det vara lägligt att använda ett läkemedel innehållandes loperamid. Detta ämne gör att avföringen blir mer fast, men det kan också just därför orsaka förstoppning. Du bör därför fråga din läkare om du behöver använda stoppande läkemedel. Det är speciellt viktigt att rådfråga läkare om du planerar att använda stoppande läkemedel under en längre period.

Orsakerna som ligger till grund för IBS har ännu inte fastställts, och sjukdomen har länge ansetts vara relaterad till personens livsstil. Sjukdomen har till och med stundvis kallats för stressmage. Forskare har vid flera tillfällen lyckats fastställa att vissa gener kan ligga till grund för tarmproblem, men detta är långt från entydigt. Det finns med största sannolikhet en ärftlig komponent i IBS, precis som exakt alla andra sjukdomar, men i vilken utsträckning det har att göra med ärftlighet kan inte med säkerhet fastställas.

En vanlig strategi för att hantera IBS som många använder är att helt enkelt ändra på sin kost tills de hittar någonting som inte orsakar den skarpa tarmreaktionen associerad med IBS. Tyvärr löser inte tips från andra alltid problemen eftersom sjukdomen är så ytterst individuell. 

Med det sagt verkar det åtminstone finnas några generella riktlinjer man kan börja med att pröva. När man försöker lösa sin IBS genom livsstilsförändringar är det viktigt att man håller en detaljerad dagbok om allt från kost till händelser i livet. 

För att ge några inledande tips på hur man potentiellt kan lindra sin IBS kan du ta en titt på nedanstående alternativ. Det är inte garanterat att någon av dessa alternativ kommer fungera för just dig, men det ger dig någonting att börja med:

Eftersom alkohol allt som oftast inte innehåller sammansatta sockerarter, går det oftast bra att dricka även om man har IBS. Kolsyran som ofta finns i många alkoholsorter kan däremot påverka en känslig mage negativt.

Några generella tips när det gäller konsumtion av alkohol vid IBS är att dricka långsamt och aldrig på tom mage. Kombinera dessutom alkoholintaget med rikligt med vatten, men det är ju ett tips som gäller hursomhelst. Se också till att du inte blandar dina drinkar med någonting som kan orsaka problem, som till exempel juice eller läsk.

Kaffe stimulerar tarmmotoriken, vilket antingen kan vara bra eller dåligt beroende på hur du personligen påverkas av IBS. Om du har en trög mage kan kaffe på morgonen faktiskt vara positivt för din tarmhälsa, men om du istället har en snabb mage kan det förvärra detta problem och i vissa fall orsaka diarré. Kaffe är tyvärr också väldigt svårt att sluta med om man har druckit det länge, men om det krävs att man slutar för att återställa tarmsystemet till normalläge, är det mer än ofta värt det. Det bästa man kan göra för både kropp och sinne är att långsamt trappa ned på intaget och inte chocka systemet genom att sluta abrupt. Att helt plötsligt sluta kommer ge dig mycket svår huvudvärk som kommer göra det betydligt svårare att låta bli att ta en återställningskopp. 

Ägg är också en vanlig maträtt som folk har problem med. Detta har med största sannolikhet att göra med fettet som finns i ägg, då vissa fetter är kända för att utlösa tarmsymptom. Som vanligt är det dock fullkomligt individuellt. Vissa med IBS klarar av att äta ägg alldeles utmärkt, medan det för andra är helt omöjligt utan att sätta igång IBS-symptom.

Anledningen att folk får IBS är inte fullt fastställd, men det finns några teorier. IBS orsakas av att tarmsystemet blir inflammerat, men detta är inte ovanligt i sig, och även personer som inte lider av IBS upplever detta (dock inte lika allvarligt). Människor med IBS har däremot ett tarmsystem som oftare är inflammerat, men det har också att göra med en överkänslighet som antagligen sitter i hjärnan. Denna överkänslighet är helt enkelt förmågan att bättre känna av det som händer i tarmsystemet, vilket till viss del förklarar effektiviteten av behandlingsmetoder som KBT.