Autism skiljer sig mellan individer
Hur autism uttrycker sig skiljer sig mellan individer. Det finns bland annat olika svårighetsgrader vad gäller problematiken och olika kombinationer av symptom. Även miljö, ålder, könstillhörighet och personlighet kan vara faktorer som påverkar hur autism uttrycker sig hos individer.
Autism skiljer sig mellan könstillhörighet
Det är vanligt att flickor och kvinnor med autism (utan intellektuell funktionsnedsättning) missas eller får diagnos mycket senare i livet än pojkar. En anledning till detta är att mycket av den forskning som gjorts på autism har baserats på pojkar och män. Det har visat sig att beskrivningarna av symptomen skiljer sig åt beroende på könstillhörighet. En av de tydligaste skillnaderna är att flickor tidigt fått lära sig att anpassa sig efter de sociala förväntningarna eller lärt sig imitera andra flickors beteenden för att andra ska vara nöjda. Även flickors specialintressen tenderar att vara av en mer socialt accepterad form, det vill säga något som även många andra flickor skulle kunna tänkas ha. Ofta verkar flickor även internalisera problematiken, vända sig inåt och tvinga sig själv att hålla ihop under skolan eller jobbet för att senare bryta ihop hemma. Flickors problematik har istället ofta misstagits för ångest eller depression.
Till det här är det viktigt att förstå att könstillhörighet är komplext och består av olika komponenter såsom biologiska, sociala och kulturella faktorer. En person med autism kan, oavsett kön, känna igen sig i symtomen för både kvinnor och män.
Autism hos kvinnor och tjejer
Kriterierna för Autism är densamma oavsett könstillhörighet. Däremot kan vissa symtom beskrivas annorlunda för kvinnor och tjejer, än för pojkar och män. Här är några exempel på hur vissa symptom kan upplevas, särskilt om du är en tjej eller kvinna:
Kommunikation: Det är vanligt att tjejer lärt sig normativa gester och fraser, för de märker att det förväntas av dem. Samtidigt kan det vara svårt att förstå anledningarna bakom dessa och kan ibland vara svåra att hålla koll på. Det kan leda till missförstånd, svårigheter med småprat och en inre stress när de inlärda manusen tar slut.
Relationer: Tjejer med autism har många gånger flera kompisrelationer, däremot om en blickar på relationens djup och kvalitet kan en se svårigheterna som följer vid autism. Det kan handla om bråk, mobbning eller att relationerna kräver så mycket energi att det mattar ut dem.
Specialintressen: Det har tidigare antagits att specialintressen ska vara ovanliga och specifika, som tåg och kartor. När det kommer till flickors intressen brukar det istället vara sådant som redan förväntas av flickor, exempelvis; kändisar, smink, människor, TV-serier eller att rita. Det som faktiskt skiljer ett “vanligt” intresse från ett specialintresse är mängden tid personen lägger ner på det.
Repitativa beteenden: Vilka också kallas för “stimming” som kan vara att skaka på händer eller gunga fram och tillbaka. Det kan vara ett slags uttryck för känslor, försök att slappna av och/eller hanteringsstrategi av känslor och intryck. Ofta försöker tjejer frekvent att dölja beteenden som sticker ut. Dessa tjejer kan då ha hittat andra sätt att utföra sina stimmings på. Till exempel genom att att vicka på tårna i skorna så ingen ser, pilla med håret istället, eller att helt försöka avstå från dessa.
Generellt: Många kvinnor med autism får ofta höra att de maskerar väl eller är högfungerande. Det vill säga att de passar in bättre i de sociala normerna än pojkar och män. De kan ha klarat av skolan och jobb utan insatser från vård och omsorg. Ofta har detta dock skett på stor bekostnad av en själv. Där personen bär på en enorm trötthet, ibland också stress och ångest.
Det är inte ovanligt att det är först efter ett liv med krascher och utmattning som dessa flickor och kvinnor får rätt diagnos. Eller när föräldrar går bort och inte längre kan stötta. Eller när de skaffar familj och pusslet går inte ihop längre. De kan ha kämpat genom livet med att inte vara för annorlunda och ignorerat de egna behoven för att klara av livet så som det “ska se ut”. Att vara högfungerande med en funktionsnedsättning kan låta fint, men kan också vara något som är otroligt dränerande på flera plan.
Att få en diagnos
Funderar du på om du eller någon du känner har autism så är det en god idé att ta upp detta med din husläkare på vårdcentral/hälsocentral. De kan sedan remittera dig vidare om det skulle bedömas skäligt. Du kan också söka dig till privata psykologmottagningar som erbjuder utredningar. På Mindlers privata psykologmottagning kan vi erbjuda utredning för autism. Här kan du läsa mer om våra utredningar.
Tips på länk till dig som läser: https://svenska.yle.fi/a/7-10014156