Få hjälp med att behandla ditt trauma

På den här sidan kan du läsa mer om trauma och om hur trauma påverkar människor.

Mindler är Sveriges största digitala psykologmottagning. Vi är en del av primärvården vilket innebär att ett samtal med någon av våra psykologer kostar som ett vanligt vårdbesök.

Vad är trauma?

Trauma betyder “skada” och ett trauma kan ske både fysiskt och psykiskt. Vad som definierar vad ett trauma är händelsemässigt går inte att säga. Trauma i barndomen kan vara förödande, innan man har utvecklat sin egen identitet och grundtrygghet. Ett trauma lägger sig likt en programmering i det undermedvetna sinnet, vilket i sin tur leder till att man utvecklar olika försvarsmekanismer och/eller posttraumatisk stress.

Ett trauma kan beskrivas som en känslomässig låsning, där en händelse någon gång har gjort den drabbade så rädd att händelsen återuppspelas om och om igen psykiskt, eller att man lever sitt liv genom att undvika liknande händelser igen så till den grad att det blir handikappande. 

Olika typer av trauman

Det finns många händelser som kan leda till trauma. Om du exempelvis är med om en bilolycka där du blir skadad, så uppkommer oftast inte bara ett fysiskt trauma där kroppen behöver läka utan det uppstår även ett psykiskt trauma. Det psykiska traumat lägger sig likt en programmering i det undermedvetna sinnet, som ofta leder till PTSD. Ett fysiskt trauma kan t.ex. vara att behöva amputera en kroppsdel, vilket i sin tur kan leda till psykosomatiska besvär och smärtor.

Trauma hos barn

Under ett barns första 7 år av livet utvecklar barnet sitt sinne, sin självbild och bild av omvärlden. Om ett trauma sker i ett barns liv, så leder detta mer eller mindre alltid till någon form av problem även i vuxen ålder. Ett trauma kan t.ex vara att barnet inte kunnat uttrycka sig när någon vuxen blivit arg, vilket i sin tur leder till att man även som vuxen har svårt att berätta hur man mår eller känner sig. Några tecken på att ett barn har varit med om ett trauma:

  • Mardrömmar – barn som upplevt ett trauma återupplever ofta förloppet i sina drömmar. Detta är ett sätt för det undermedvetna sinnet att försöka läka det inre såret.
  • Ofta orolig – barn som ofta upplevs vara oroliga, rädda och även uppleva fysiska känslor som hjärtklappning vid tanke på en jobbig händelse uppvisar tydliga tecken på att ha utvecklat posttraumatisk stress.
  • Utåtagerande – Barn som upplevt psykiskt eller fysiskt våld har en tendens att bli utåtagerande. De mest besvärliga barnen har ofta underliggande trauman från hemmet.
  • Tystlåten – Om barnet plötsligt blir tystlåten och tillbakadragen, så är det ett tecken på rädsla och kan bero på ett trauma.

Alla barn och unga reagerar olika på trauma. Något som kan härledas till barn och trauma är anknytningsteorin. Barn med otrygg anknytning har oftast det på grund av trauma från barndomen. En otrygg anknytning kan leda till att barnet blir mer kärlekssökande, eller blir undvikande i sin relation till omgivningen. Ett tryggt barn får sina behov uppfyllda och har lyhörda föräldrar. Ett otryggt barn är ofta barn till föräldrar som själva varit med om trauman som inte blivit läkta och i sin tur (ofta omedvetet) inte kan ge det de aldrig själva fick till sina egna barn, detta på grund av beteenden som utvecklats under deras liv från oläkta trauman.

Faktorer som leder till trauma

Det kan som nämnt tidigare vara vilken händelse som helst som utsöndrar ett trauma. Oavsett vilken händelse eller faktor som leder till att man utvecklar ett trauma så har de alla något gemensamt och det är att händelsen skapat känslomässiga ärr hos den drabbade, som är svåra att läka. Några exempel på faktorer som leder till trauma:

  • Mobbning – Personer som drabbas av mobbning och social utfrysning drabbas ofta av stressrelaterat trauma. Det kan leda till beteenden som innebär att den drabbade har svårt att knyta an med nya människor t,ex.
  • Våld (psykiskt och fysiskt) – Våld kan ske i nära relationer, det kan ske av någon man inte känner, det kan vara oprovocerat. Våld leder alltid till trauma hos den drabbade.
  • Katastrofer eller kriser – En naturkatastrof, krig, eller en svår olycka.
  • Krig/Tortyr – Människor som lever på platser där det pågår krig eller blir utsatta för tortyr drabbas ofta av trauma och PTSD. Krigsdrabbade människor kan bli djupt traumatiserade.
  • Kroppsligt trauma – Någon form av skada på och/eller inuti kroppen.
  • Nära döden upplevelse – Personer som har varit nära att dö, eller som har kliniskt varit döda och sedan blivit återupplivade igen drabbas ofta av kvarstående problem från sitt trauma. 

Oavsett vilken faktor som har orsakat trauma, så är det ofta något som den drabbade personen får leva med under lång tid, många gånger i resten av sitt liv. De psykiska ärr som kan uppkomma på grund av trauma är ofta djupa och leder till olika beteenden och känslomässiga problem.

Konsekvenser av trauma

Ett trauma är ofta relaterat till en smärtsam upplevelse, där personen ofta hamnar i chock i samband med händelsen. Stark rädsla är ofta förknippat med traumat, vilket leder till problem på flera olika sätt för personen. Detta är några av konsekvenserna från ett trauma:

  • Förträngning av minnen
    Det är vanligt att personer som drabbats av en traumatisk händelse sedan förtränger att det hänt. Ett exempel på detta kan vara ett barn som blir utsatt för sexuellt våld, där barnet blir hotat till tystnad. Detta kan leda till att barnet förtränger händelsen. Trots det så leder händelsen ofta till utveckling av olika försvarsmekanismer och beteenden hos barnet, som sedan följer med i vuxen ålder. Minnena kan sedan komma att dyka upp senare i livet och då vara möjliga att läka. För många är det tungt att ha starka känslor som man inte kan förknippa med en direkt händelse. Då är det ofta ett underliggande trauma som man förträngt.  
  • Hjärnskador
    Att vara med om ett trauma kan även leda till hjärnskador (mer om det längre ner). Ett exempel på behandling på personer som drabbats av hjärnskador på grund av trauma är elchocksterapi där man sänder elektriska impulser i hjärnan.  
  • PTSD
    Posttraumatisk stress är något som är vanligt hos traumadrabbade personer. Det innebär att personen konstant lever kvar i känslan av den händelse som orsakat traumat. Det kan vara att man återupplever minnen i både sovande och vaket tillstånd exempelvis. Om man lider av PTSD så är det väldigt handikappande och uttröttande för den drabbade. (Lite mer ingående om trauma och PTSD längre ner).

Hur påverkar trauma hjärnan?

Trauma påverkar hjärnans signaler och kan påverka oss på många olika sätt. Man har bland annat sett att personer som upplevt trauma har ökade kortisol- och noradrenalinsvar när de blir utsatta för stress. Traumatisk stress kan associeras med bestående förändringar inom amygdala, hippocampus och prefrontal cortex.

Som svar på ett trauma så släpper kroppen även ut adrenalin, som är ett stresshormon och det är detta som påverkar amygdalan i hjärnan, vilket i sin tur leder till en överfunktion i amygdalan. Amygdalan ansvarar för vårt emotionella minne och fungerar som en detektor mot eventuella hot och rädslor.

När ett litet barn blir utsatt för ett trauma så skadar detta fysiskt hjärnan som leder till toxisk stress. Det innebär att barnets undermedvetna programmering är att konstant återskapa känslan som barnet är rädd för. Ju med långvarig denna typ av toxiska stress har inflytande över barnet, desto svårare problem följer med i vuxen ålder. Toxisk stress innebär en toxisk nivå av stresshormoner.

Trauma och PTSD

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är väldigt vanligt och är en diagnos som uppkommit från konsekvenser av traumatisering. En person som lider av PTSD lever ofta i en mer eller mindre konstant skräck/rädsla/oro. Tillståndet är något som drabbar människor i alla åldrar och samhällsgrupper och man räknar med att minst var 4:e person som varit med om trauma utvecklar PTSD. Några kriterier på PTSD hos en person som varit med om något traumatiskt:

  • Återkommande minnen – Många med PTSD säger att de återkommande minnena spelas upp som en film i deras inre. De återkommande minnena triggar i sin tur känslorna som personen upplevt i samband med den traumatiska händelsen.  
  • Kraftig ångest och fysiska reaktioner – Personer med PTSD får i regel kraftig ångest i samband med att de tänker på minnet som triggat traumat. Detta kan också leda till fysiska upplevelser, exempelvis känslor av att vara obotligt sjuk, att man har en hjärntumör eller annan svår sjukdom.  
  • Undvikande beteenden – Det kan vara exempelvis att personen undviker att prata om händelsen, att personen låtsas som att ingenting har hänt, undviker olika platser, vissa personer eller aktiviteter för att inte riskera att samma scenario på något sätt skulle kunna uppstå igen.  
  • Förändringar i humöret – Personer med PTSD kan svänga i humöret och drabbas av starka känsloreaktioner i samband med att deras stress triggas av någonting yttre. Det kan vara allt från aggressionsutbrott till total hopplöshet, eller skräck. Personen upplever ofta problem i sina nära relationer på grund av detta, vilket i sin tur ofta skapar ytterligare lidande.  
  • Destruktivt beteende – Personer med PTSD får ofta destruktiva beteenden i form av exempelvis alkohol- eller drogmissbruk, söker sig till relationer som inte är bra för personen, dras till farliga platser och personer.  

Personer som lider av svår PTSD (kallas även för komplex PTSD) lider av mycket svåra symtom från sin PTSD och det är vanligt hos personer som levt i exempelvis krig, har svåra trauman som barn, har blivit utsatt för våldtäkt eller hänsynslöst våld och tortyr. Dessa personer har en bristande känsloreglering och lever ofta i en konstant skräck med återupplevelser från ofta flera traumatiska upplevelser.

Vad du själv kan göra

För dig som har varit med om ett trauma så finns det flera saker du själv kan göra för att försöka hjälpa dig själv att må bra igen. Det viktigaste av allt är att du förstår att det är helt naturligt att reagera starkt på ett trauma och att så länge som man inte har läkt sina sår, så kommer också problemen att kvarstå och den enda som kommer att kunna rädda dig är du, med mycket hjälp från omgivningen och vården.

  • Lär känna dig själv och lär dig mer om PTSD. 
  • Ta hand om din hälsa – motion, god sömn och rätt kost. 
  • Undvik centralstimulerande medel som droger eller alkohol.
  • Gör mer av sådant som du tycker om, och känner att du orkar med. 
  • Umgås med dina nära.

Behandlingsmetoder

När det kommer till behandlingsmetoder för trauman och PTSD så är det vanligt med medicinsk behandling. Många läkare behandlar denna typen av problem med SSRI-preparat, antidepressiva och ångestdämpande som minskar symtomen hos den drabbade. Denna typen av metod lindrar besvären både tillfälligt och på sikt, men de djupa såren behöver behandlas med en terapeut. Eftersom att trauma ger upphov till hjärnskador så kan i vissa fall ECT vara hjälpande för personer med svår PTSD.

Traumafokuserad KBT är också något som har visat sig ge goda resultat hos personer med trauman. På detta sätt får personen hjälp att närma sig de svåra minnen som utlöser stressen. Hypnosterapi har visat sig vara en djupgående behandlingsform till föregående beskrivning. Genom hypnosterapi, där personen med hjälp av terapeuten tar sig ner i ett meditativt tillstånd där personen kommer i djup kontakt med sitt undermedvetna och där kan de gömda känslorna nås och frigöras.

En annan vanlig metod är något som kallas för EMDR, som innebär att patienten med hjälp av guidade ögonrörelser som personen utför i samband med att den tänker på det som orsakat traumat. Meningen med denna form av metod är att lära hjärnan hur den ska bearbeta de traumatiska minnena och ändra reaktionen som uppstår av dem. 

Att prata med en psykolog som är kunnig inom stress och trauma hjälper och kan på sikt leda till betydligt förbättrad livskvalitet. Ofta handlar det om att lära sig att förstå hur man fungerar och varför man känner som man känner och få de verktyg som krävs för att komma vidare med sitt liv. Via Mindler kan du boka in ett samtal med en av våra 300 legitimerade psykologer och få en tid inom 24 timmar. Det kostar som ett vanligt vårdbesök.

Senast uppdaterad: 2021.07.02

Författare: My Larsson

Granskad av: Elin Börestam