Vad är gestaltterapi?
Gestaltterapi är en form av psykoterapi som betonar förståelse och ökad medvetenhet om individens nuvarande situation och upplevelser. Den grundar sig på idén att människor upplever mentalt välmående genom att vara närvarande i sina känslor och handlingar i stunden. Istället för att bara fokusera på problematiska tankemönster eller beteenden, uppmuntrar gestaltterapi klienter att utforska sin helhetliga upplevelse och skapa en djupare förståelse för sig själva.
När används gestaltterapi?
Gestaltterapi kan vara effektiv för en rad olika situationer och tillstånd, exempelvis depression, ångest, relationella problem, stress, och svårigheter med självkänsla och personlig tillväxt. Den kan även vara till nytta för dem som söker en mer holistisk approach till personlig utveckling och välbefinnande.
Bakgrunden till gestaltterapi
Gestaltterapin togs fram av den tyske psykiatrikern Fritz Perls med kollegor i mitten på 1900-talet. Inriktningen kan ses som en reaktion mot de tankeströmningar som florerade i Europa vid tidpunkten som Perls menade stirrade sig blinda på det förflutna, eller beteenden och tankemönster isolerat från sina sammanhang. I gestaltterapi betonas istället helheten hos individer och deras upplevelser i nuet.
Förespråkarna för detta tankesätt är kända för att ha talat om helheten som större än summan av dess delar. Detta kan illustreras av ett pussel - när pusselbitarna paras ihop på rätt sätt föreställer de ett motiv som har något att berätta för åskådaren.
Innehållet i Gestaltterapi
Den terapeutiska formen, gestaltterapi, strävar efter att hjälpa klienten att upptäcka och förstå sina tankar, känslor och beteenden i sitt eget sammanhang. Terapeuten stödjer klienten att bli medveten om sina tankar, känslor och kroppsliga upplevelser i stunden, och utforska hur dessa samspelar för att forma deras upplevelse av sig själva och sin omgivning. Genom att uppmuntra klienten att vara närvarande och utforska sina känslor och reaktioner i realtid, hjälper gestaltterapi klienten att skapa en djupare förståelse för sig själva och deras beteendemönster.
Fokus på medvetenhet och nutiden
Nycklarna som ligger till grund för det fortsatta arbetet inom gestaltterapi är medvetenhet och uppmärksamhet på det som händer i stunden. Genom att ta tillvara på dessa hörnstenar blir det möjligt att vara närvarande och lyhörd för inre upplevelser genom vilka klienten kan öka sin självinsikt och upptäcka nya sätt att hantera utmaningar och främja personlig tillväxt.
Förståelse utifrån sitt eget sammanhang
Klient och terapeut hjälps tillsammans åt att förstå inre upplevelser, tankar och beteenden utifrån sitt sammanhang och utifrån de erfarenheter som klienten bär med sig in i rummet. Först i sin rätta kontext kan tankeobjekt förstås och bearbetas.
6 vanliga övningar i gestaltterapi
Lokalisera känslor
Ibland kan klienten prata om sina känslor utan att faktiskt känna dem i kroppen. Terapeuten kan då be klienten att lokalisera känslan i kroppen och beskriva hur den känns. Detta kan t.ex. innebära att klienten känner en klump i magen när hen är nervös eller värme i bröstet när hen känner kärlek.
Att lokalisera känslorna i kroppen kan hjälpa klienten att bli mer medveten om sina känslor och hur de påverkar dem. Denna teknik kan vara användbar för att förbättra klientens förmåga att hantera sina känslor på ett konstruktivt sätt.
Konfrontation
Konfrontation är en teknik där terapeuten utmanar klienten att se verkligheten och växa. Terapeuten kan t.ex. peka på klientens undvikande beteende, negativa tankemönster eller orealistiska förväntningar.
Konfrontation kan vara en kraftfull teknik, men den bör användas med försiktighet och respekt för klientens känslor. Terapeuten bör skapa en trygg och stödjande miljö där klienten känner sig bekväm att utforska sina utmaningar.
Denna teknik kan vara användbar för att bryta igenom negativa beteendemönster, utmana negativa tankemönster och främja personlig tillväxt.
Tom stol
Klienten sitter i en stol och pratar med en tom stol som representerar en specifik person i sitt liv, en del av sig själv eller en oavslutad situation. Klienten kan uttrycka sina tankar, känslor och behov till den tomma stolen på ett öppet och ärligt sätt.
Terapeuten kan ge stöd och vägledning till klienten under processen, och kan t.ex. be klienten att byta plats med den tomma stolen för att få en annan perspektiv på situationen.
Denna teknik kan vara användbar för att bearbeta relationer, konflikter, trauma och sorg. Den kan också hjälpa klienten att utveckla en bättre förståelse för sig själv och sina behov.
Topdog VS. Underdog
I denna teknik utforskar klienten rollerna "topdog" (kritisk) och "underdog" (ursäktande). Topdog representerar den del av klienten som ställer höga krav och ständigt kritiserar sig själv. Underdog representerar den del av klienten som ger ursäkter och inte tror på sig själv.
Genom att bli mer medveten om dessa roller kan klienten hitta en balans och utveckla en sundare självkänsla. Klienten kan lära sig att vara mer accepterande mot sig själv och sina misstag, och att sätta realistiska krav på sig själv.
Denna teknik kan vara användbar för att förbättra självkänslan, öka självacceptansen och stärka klientens förmåga att hantera stress och motgångar.
Att börja meningar med “Jag”
Klienten uppmuntras att använda "jag" i sina meningar för att ta ansvar för sina känslor, tankar och handlingar. Istället för att säga "Det gjorde mig ledsen" eller ”Man blir ju ledsen när sånt händer” kan klienten t.ex. säga "Jag blev ledsen".
Att använda "jag"-meningar kan hjälpa klienten att bli mer medveten om sitt eget ansvar i sitt liv och att ta kontroll över sina känslor.
Denna teknik kan vara användbar för att förbättra självkänslan, öka självacceptansen och stärka klientens egenmakt.
Creative Arts
Creative Arts är en teknik där klienten får använda sig av konstnärliga aktiviteter, såsom måla, skulptera, rita eller spela musik, för att uttrycka sina känslor och bearbeta sina upplevelser.
Creative Arts kan vara ett kraftfullt verktyg för att öka klientens medvetenhet, kreativitet och förmåga till självuttryck.
Denna teknik kan vara användbar för att bearbeta trauma, förbättra kommunikationen och stärka klientens förmåga att uttrycka sig autentiskt.
Vad krävs det för utbildning för att utöva gestaltterapi?
För att bli en diplomerad gestaltterapeut i Sverige krävs en fyraårig utbildning vid ett EAGT-ackrediterat institut, till exempel Gestaltakademin. EAGT står för European Association for Gestalt Therapy och är en del av European Association for Psychotherapy (EAP).
Efter avslutad utbildning kan man bli medlem i Sveriges Auktoriserade Gestaltterapeuter (SAG). SAG är en yrkesförening som ställer krav på sina medlemmar, bland annat vad gäller utbildning, kriterier och etiska riktlinjer.
Gestaltterapi vs KBT
Gestaltterapi fokuserar på att öka medvetenheten om ens nuvarande upplevelser, känslor och beteenden. Det betonar helheten av en persons upplevelse och utforskar interaktionen mellan olika delar av personen i rummet. Gestaltterapi arbetar ofta med att identifiera och förstå blockeringar som hindrar en persons tillväxt och självförverkligande.
KBT å andra sidan fokuserar på att förändra negativa tankemönster och beteenden genom att identifiera och omstrukturera dysfunktionella tankar och beteenden. Det använder sig av olika tekniker för att hjälpa klienten att utmana och förändra sina negativa tankar och beteenden för att uppnå önskade resultat.
Många av de psykologer som idag arbetar med KBT använder tekniker som i själva verket kommer från gestaltterapin.