Vad innebär det att vara paranoid?
Paranoia, eller som det också kallas — förföljelsemani, är ett sjukligt tillstånd av överdriven misstänksamhet som förekommer vid flera olika psykiatriska diagnoser. Den som är paranoid kanske känner sig förföljd eller tror att någon är ute efter honom eller henne. Det kan sägas att paranoia är en sorts vanföreställning. Vanföreställningar är inre, fasta övertygelser som bygger på en förvrängd verklighetssyn. Det kan till exempel röra sig om mer eller mindre bisarra föreställningar om att man är tror sig vara under ständig övervakning av polisen, att utomjordingar har avlägsnat ens hjärna eller att man känner sig utsatt av en kändis som visas på teve. Ibland förekommer även storhetsmani där man ser sig själv som jordens frälsare eller den enda som känner till den riktiga sanningen.
En person som är paranoid behöver dock inte ha så allvarliga och svåra symtom. Det kan också röra sig om paranoia på en mildare nivå. Exempelvis att känna sig ständigt iakttagen eller övervakad utan några vanföreställningar. Man kan också vara paranoid på ett svartsjukt sätt. Då är det vanligt att man är upptagen av tankar om att ens partner är otrogen eller kommer att lämna en.
Den som är paranoid på en sjuklig nivå lider ofta, men inte alltid, också av andra symtom så som hallucinationer och tankestörningar. Nedan förklarar vi hur paranoia uttrycker sig vid några olika psykiatriska tillstånd.
Paranoid schizofreni
Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som har hög ärftlighet. Paranoid schizofreni är den vanligaste typen av schizofreni och kännetecknas av paranoia/förföljelsemani, hörselhallucinationer och vanföreställningar. Det är vanligt att personer med paranoid schizofreni känner sig särskilt utvalda och upplever sig motverkade och förföljda i sitt uppdrag. Ofta blir de mycket misstänksamma mot andra människor och kan upplevas som irriterade och/eller aggressiva.
Många undrar om personer med schizofreni är farliga. De allra flesta som lider av schizofreni är inte farliga eller aggressiva överhuvudtaget, dock kan de med paranoid schizofreni upplevas som mer aggressiva än de som har andra typer av schizofreni. Eftersom de ofta känner sig förfölja och hotade leder det till en stark stress och ångest som kan få dem att agera ut mot sin omgivning. Längre ner i artikeln beskriver vi hur man kan bemöta någon med paranoia på bästa sätt.
Läkemedel är en viktig del av behandlingen vid schizofreni, då ofta med antipsykotisk medicin som kan ges som tabletter, kapslar eller långtidsverkande injektioner. Ofta behandlas även andra sjukdomar som depression och ångest, som ofta förekommer hos personer med schizofreni. Socialstyrelsen rekommenderar kognitiv beteendeterapi (KBT) för schizofreni med paranoida vanföreställningar samt hallucinationer. Det kan hjälpa att öka personens förståelse för sina symtom, testa sanningshalten på vanföreställningarna tillsammans med terapeuten och förhindra återfall. Ofta får även personer med schizofreni individanpassat stöd från socialtjänst och vård.
Paranoid personlighetsstörning
Paranoia är, som det hörs på namnet, ett grundläggande och kännetecknande symtom vid paranoid personlighetsstörning. En personlighetsstörning är varaktig och har oftast utvecklats under lång tid, i takt med personlighetens framväxt. En person med en personlighetsstörning har ett avvikande och inflexibelt sätt att tänka, känna och agera och vid paranoid personlighetsstörning präglas detta av paranoia och förföljelsemani.
Vanliga symtom vid paranoid personlighetsstörning är:
Vill du höra mer från oss? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
misstro och misstänksamhet (ofta mot så gott som alla individer personen möter i sin vardag)
känslighet för kritik (kan tolka positiva eller neutrala ord som angrepp och ibland till och med direkta hot)
svårigheter att släppa oförrätter (kan grubbla länge över till synes små incidenter)
isolering och undvikandebeteenden (svårigheter att skapa och upprätthålla relationer på grund av bristande tillit och rädsla att bli lurad).
En viktig skillnad mellan psykotiska tillstånd och till exempel paranoid schizofreni är att paranoian ofta inte beror på vanföreställningar, utan snarare grundar sig i personens tendens att tolka situationer utifrån ett filter av misstänksamhet.
Paranoid personlighetsstörning behandlas med terapi, men forskning saknas i stort på vilka behandlingsformer som är mest effektiva. Ofta har personer med paranoid personlighetsstörning svårt att lita på sin behandlare, vilket leder till avbrutna och ofullständiga behandlingskontakter.
Paranoia vid psykos
Paranoia är ett vanligt symtom vid olika typer av psykoser. En psykos kan utvecklas vid olika typer av psykiatriska sjukdomstillstånd, till exempel vid bipolär sjukdom, men psykoser kan också förekomma efter traumatiska upplevelser eller en längre tid av hög stress och sömnbrist. Man kan också få psykoser av att ta olika typer av droger. Vid en psykos upplever sig personen ofta förföljd och har olika typer av vanföreställningar och hallucinationer.
Paranoia och droger
Paranoia en vanlig biverkning vid intag av droger. Det kan förekomma både vid vanlig användning, överdos, som abstinenssymtom och som tidigare nämnt vid drogutlöst psykos. Exempel på droger som kan orsaka paranoia är cannabis, kokain och amfetamin.
Hur bemöter jag någon som är paranoid?
Det är inte enkelt att ha en anhörig som är paranoid. Förmodligen har personen svårt att lita på andra och är rädd och ångestfull. Det är vanligt att paranoian leder till en fientlig inställning mot andra och att personen känner ett behov av att skydda sig genom aggressivitet, som kan vara både verbal och fysisk.
Kom ihåg att personen förmodligen är rädd och känner sig utsatt på insidan, även om det inte syns utåt. Prata lugnt med personen och visa att du finns där som stöd. Om personen lider av psykotiska symtom som vanföreställningar är det viktigt att komma ihåg att försök till övertalande om att de har fel ofta inte brukar vara så framgångsrikt. Ett bemötande där man undviker att argumentera om de paranoida föreställningarna, men samtidigt inte heller förstärker dem är att föredra. Det går att visa sitt stöd på andra sätt, till exempel genom att lyssna stöttande och uppmuntra till att söka professionell hjälp. Vid utsatthet för våld ska du alltid lämna platsen för att skydda dig själv.
Om personen verkar må akut dåligt och du är rädd för att de kommer att skada sig själv eller någon annan bör du kontakta akutpsykiatrin där du bor alternativt ringa 112.
Hur söker man hjälp?
Om du känner dig paranoid och inte kan hantera det på egen hand uppmuntrar vi dig att söka hjälp hos vården. Du kan förslagsvis vända dig till din vårdcentral för en första undersökning och hänvisning till rätt vårdinstans.
Om du har akuta besvär och är mycket rädd, till exempel om du tror att någon kommer att skada dig eller att du är rädd för att skada någon annan eller dig själv, bör du omedelbart kontakta akutpsykiatrin, en vanlig akutmottagning eller ringa 112.